Rymden
Spela schack med Christer Fuglesang
Publicerat 2009-08-17 07:00
Christer Fuglesang är inte bara astronaut utan även en inbiten schackspelare. Här spelar han schack med DN.se-läsarna från sin andra rymdfärd.
Läs mer
Rymdschack – så går det till
Schackpartiet börjar när Christer Fuglesang kliver in i karantän, cirka en vecka före uppskjutningen.
Christer Fuglesang kommer att spela vit och därmed göra första halvdraget.
När Fuglesang har gjort sitt drag, kommer den flerfaldige svenske mästaren Richard Wessman i samråd med DN:s schackredaktör Ulf Hörberg, nominera tre motdrag.
DN.se-läsarna får därefter rösta om vilket drag som ska verkställas. Det framröstade motdraget kommuniceras med Fuglesang som i sin tur gör ett nytt drag
Samtliga drag kommenteras av Richard Wessman och spelets gång går att följa drag för drag i ovanstående grafik.
Rymden
- Senaste nytt
- Discoverys rymdfärd spikad
- Fuglesang laddad för rymdschack med DN:s läsare
- Snart dags för Fuglesangs andra rymdresa
- Knivskarpa bilder på jättestjärna
- Rymdtoa reparerad
- Toalettproblem i rymden
- Nasa stoppar nya uppskjutningar
- Landningsbana på månen
DNs läsare slog på lördagsmorgonen ut Fuglesangs häst. Under eftermiddagen gör Fuglesang sitt nästa drag.
Enklare noteringar av dragen i rymdschacket.
DRAG 11 (svart): f7-g6
Kommentar: "DNs läsare väljer ett vågat drag, som offrar bonden på e6. När bonden på f7 slår springaren (hästen) på g6 blir e6 utan skydd. En poäng med draget är att linjen för tornet på f8 öppnas upp."
DRAG 11 (vit): e5-g6
Kommentar: "Fuglesang byter springare mot löpare på g6. Efter bytet har vit, men inte svart, kvar det så kallade löparparet, dvs både den vita och svarta löparen. För att få fördelen av löparparet har vit dock försvagat sin kungsflygel något, med det tidigare bondedraget till g4. Vit har, som så ofta i schack, vägt en viss fördel mot en annan nackdel."
DRAG 10 (svart): b8-d7
Kommentar: "DNs läsare utvecklar springaren (hästen), som går från b8 till d7. Det är den sista lätta pjäsen, det vill säga springare eller löpare, som utvecklas. Vit har två huvudlinjer att välja mellan; antingen att stärka upp skyddet av sin centralt placerade springare genom att flytta fram f-bonden två steg till f4, varifrån den garderar e5, eller att helt enkelt byta springaren på e5 mot löparen på g6."
DRAG 10 (vit): f3-e5
Kommentar: ”Fuglesang flyttar sin springare (häst) till det centrala fältet e5. Man brukar säga att springare står som bäst i brädets mitt, där de når många fält. En underliggande idé bakom springardraget är att byta springare mot löpare på g6.”
DRAG 9 (svart): h5-g6
Kommentar: ”DNs läsare behåller klokt nog sina pjäser på brädet. Det vågade springaroffret på g4 var ett alltför vågat alternativ. Två bönder är normalt för litet kompensation för en pjäs. Efter det sundare löpardraget är ställningen fortfarande jämn och balanserad.”
DRAG 9 (vit): g2-g4
Kommentar: ”Vit flyttar fram sin bonde från g2 till g4 och hotar därmed svarts löpare på h5. En liten nackdel med bondedraget är att vits kungsställning blir något försvagad. En fördel är att vit tar terräng (utrymme) på kungsflygeln. Framryckningen med g-bonden är offensiv.”
DRAG 8 (svart): 0-0
Kommentar: ”Även svart sätter kungen i säkerhet. Ett viktigt nyckelfält är e4. En fråga är hur och när vit ska genomföra bondframstöten e3-e4. Ett vanligt tema är en framryckning i centrum, antingen med e3-e4-e5 eller e3-e4 följt av d4-d5.”
DRAG 8 (vit): b1-c3
Kommentar: ”Fuglesang utvecklar springaren (hästen) från startfältet b1 till c3. Från c3 når springaren flera viktiga fält, t ex e4 och d5. Draget förbereder på sikt en framryckning med de vita bönderna i centrum, i första hand med framstöten e3-e4. Genom en framryckning med e-bonden kan vit öppna diagonalen för löparen på c1.”
DRAG 7 (svart): f8-e7
Kommentar: ”DNs läsare förbereder kort rockad genom att flytta ut löparen från f8 till e7. Efter löpardraget kan svart rockera, dvs flytta kungen till g8 och tornet till f8 i ett drag. Rockad är det enda schackdraget där två pjäser får röra sig samtidigt.”
DRAG 7 (vit): 0-0
Kommentar: ”Genom specialregeln rockad sätter vit sin kung i säkerhet. När kungen och tornet hoppar över varandra kommer också tornet att sättas i spel. Senare i partiet kan till exempel tornet gå till e1 där det är aktivt på e-linjen. Specialdraget rockad betecknas 0-0 på det speciella schackspråket.”
DRAG 6 (svart): g4-h5
Kommentar: ”Svarts löpare backar till h5. Det är ofta en god idé att behålla löparparet. Efter löpardraget till h5 har svart både den löpare som går på vita fält och den som går på svarta fält kvar.”
DRAG 6 (vit): h2-h3
Kommentar: "Vit flyttar fram sin kantbonde ett steg och hotar på så vis svarts löpare på g4. Löparen kan antingen bytas mot springaren (hästen) på f3 eller backa till h5 eller f5. Löpare och springare är ungefär lika mycket värda. Man brukar säga att de motsvarar cirka tre bönder i värde."
DRAG 5 (svart): e7-e6
Kommentar: "Svart flyttar fram sin e-bonde ett steg och öppnar därmed vägen ut för svartfältslöparen på f8. Det är viktigt att utveckla löparen för att komma till kort rockad. En defensiv poäng med bondedraget är att diagonalen c4-f7, dvs den vita löparens väg mot f7, blockeras."
DRAG 5 (vit): f1-c4
Kommentar: "Vit tar tillbaka den offrade bonden. Från c4 riktar löparen in sig mot f7. En farlig idé är springardrag till e5 följt av löpardrag till f7. Det kan sätta svarts kung i schack och matt."
DRAG 4 (svart): c8-g4
Kommentar: "Svarts löpare går till g4. Från g4 binder löparen den vita springaren på f3. Om springaren på f3 flyttar hamnar vits dam i slag. Man talar då om bindning."
DRAG 4 (vit): e2-e3
Kommentar: ”Fuglesang flyttar klokt nog fram sin e-bonde endast ett steg. Om bonden gått två steg framåt hade svarts springare kunnat slå bonden. En tanke bakom att flytta fram e-bonden är att öppna löparens väg från f1 till c4. Vit vill helt enkelt slå svarts bonde med sin löpare.”
DRAG 3 (svart): g8-f6
Kommentar: ”I hård konkurrens med ett löpardrag från c8 till f5, i svarts tredje drag, väljer DNs läsare att hoppa ut med hästen från g8 till f6. Om vit nu går med sin e-bonde från e2 till e4 kan hästen slå bonden. Man säger på schackspråk att hästen kontrollerar e4.”
DRAG 3 (vit): g1-f3
Kommentar: "Fuglesang väljer det flexibla springardraget, som behåller möjligheten att välja mellan e2-e3 och e2-e4. Från f3 kan springaren senare gå till det centrala fältet e5. Från e5 angriper springaren bl a fälten c4 och f7."
DRAG 2 (svart): d5-c4
Kommentar:"DNs läsare tar gambitbonden. Varianten kallas för Antagen damgambit och är väl utforskad i spelöppningsteorin. Vit har tre huvudalternativ: 3. e2-e3 eller 3. e2-e4, i båda fallen med idén att så snabbt som möjligt ta tillbaka bonden med vitfältslöparen (f1-c4), samt 3. g1-f3, som behåller såväl e2-e3 som e2-e4 som möjliga fortsättningar."
DRAG 2 (vit): c2-c4
Kommentar: "Vit flyttar fram c-bonden två steg. Gambit betyder bondeoffer och i Damgambit, som inleds med partidraget, offrar vit sin c-bonde. Svart kan antingen ta bonden med 2. - d5-c4 eller försvara sin egen d-bonde med 2. - e7-e6. Ytterligare ett alternativ är den så kallade slaviska damgambiten, som inleds med 2. - c7-c6."
DRAG 1 (svart): d7-d5
Kommentar: "DNs läsare svarar med dambonde två steg, inledningsdraget till damgambit. Genom att flytta dambonden öppnas diagonaler för löpare och dam samtidigt som terräng tas i centrum (brädets mitt). Vit brukar normalt svara med 2. c2-c4, vilket öppnar för gambiten (bondeoffret) eller 2. g1-f3, som är något mer avvaktande."
DRAG 1 (vit): d2-d4
Kommentar: "Fuglesang öppnar med dambonden två steg, vilket är aningen mindre skarpt än huvudalternativet 1. e2-e4. Svart kan välja mellan två huvudlinjer; antingen damgambit som inleds med 1. - d7-d5 eller någon indisk variant, efter 1. - Sg8-f6. En rad andra, mindre vanliga drag, t ex 1. - e7-e6, är också möjliga."
Läs mer: Fuglesang hoppas på det oväntade
Visar (av totalt ).