Biståndet är inte så opakt som Carlsson antyder

Transparens är viktigt i alla former av offentlig finansierad verksamhet. Det skall vara möjligt att få reda på hur våra gemensamma medel används. Skyndsamt och utan att behöva förklara varför. Det är en grundbult i vårt offentliga system och är något vi skall värna om.

Jag vill, baserat på min egna erfarenhet från hälsosektorn i Zambia, argumentera för att det faktiskt kan vara ganska lätt att få reda på hur biståndspengar används. Utan större svårigheter kan den som vill skaffa sig den Zambiska hälsostrategin och de årliga verksamhetsplanerna. I strategin redogörs utförligt för prioriteringarna på medellång sikt, i verksamhetsplanen visas i detalj hur dessa skall finansieras, uppdelat på finansieringskälla. Vidare kan man i regelbundet genomförda nationella hälsoräkenskaperna se hur resurserna sedan de facto använts.

Det skall sägas att den här informationen kanske inte är helt lättsmält för en oinsatt. Men det är inte alltid statistik från vår egen centralbyrå eller årsredovisningar i offentliga verksamheter. Så informationen finns. Visst kan den göras mer tillgänglig, men frågan är vad man vill uppnå med det? Om det är för att öka biståndsmedvetenheten - bra. Alla har att vinna på att frågor kring fattigdomsbekämpning diskuteras flitigt och av många.

Men om det är för att varje hushåll i Sverige själv skall kunna bilda sig en uppfattning om huruvida det är vettigt att Zambia, med Sverige som delfinansiär, lägger X-hundra miljoner varje år på att stärka landets primärvård - då är jag mer skeptisk. Det är en svår fråga att ta ställning till utan stor kunskap. Och det är en fråga som i första hand Zambierna själva skall avgöra - inte vi.

Sen är jag rädd att biståndsministern är lite naiv om hon tror att ökad transparens kommer avslöja korruptionsskandaler a la den vi gångna sommar fick bevittna i Zambia. Sofistikerade metoder som riggade upphandlingar och bluffakturor som begagnades i ovan nämnda fall är oerhört svåra att upptäcka med ökad transparens - för på papperet ser saker ut precis som de ska.

Och därför håller jag med Gunilla Carlsson, Bo Forsberg och flera andra debattörer om att så kallade "whistle blowers" är viktiga för att avslöja korruption i biståndet. Dock ställer jag mig skeptisk till Bo Forsbergs analys att det var pressen från det zambiska civilsamhället som ledde till att skandalen ens utreddes. Nej, då var nog Sidas beslut att hålla inne planerade utbetalningar av stora summor biståndsmedel, ett beslut taget tillsammans med några andra givare, betydligt mer effektivt för att sätta press hälsoministeriet att grundligt utreda frågan.

Biståndsministerns ambition är bra - mycket av gammalt biståndstänkande behöver omprövas. Och det görs redan. Särskilt inom Sida som i mångt varit en förebild för ett modernt och mottagarlett bistånd. Visst, bra kan bli bättre, men till syvende och sist landar dock ett stort ansvar på på både befolkningen och de styrande krafterna i mottagarländerna att biståndspengar används på ett vettigt och effektivt sätt. Det är inte Sidas uppgift att diktera villkor och regler - utan att bidra till att skapa bästa möjliga förutsättningar för båda dessa grupper att ta sitt fulla ansvar.

Jesper Sundewall (3 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/12745

1 kommentarerSkriv kommentar
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för din medverkan!
Om du är inloggad kan kommentaren omedelbart läsas av alla när du publicerar den. Om du inte är inloggad skickas den till redakören för godkännande.

Politikerna ger varje år över 30 miljarder av våra pengar till andra länder, pengar som uppenbarligen vi (det svenska folket, som faktiskt är de som jobbat ihop pengarna) hade behövt.

För de som undrar så är det drygt 84 miljoner kronor per dag, och då är det avrundat neråt...siffran är egentligen högre.

Skulle man lägga ihop bidraget med det vi (netto) betalar för dessa länders invånare som bor i Sverige så blir kostnaden den dubbla (åter igen, avrundat neråt...rätt mycket t.o.m).

Så, 160 miljoner kronor slänger våra politiker bort på människor som i bästa fall inte bor eller begår brott i Sverige samtidigt som den svenska skolan är sämre än någonsin, vården är långt ifrån perfekt, vår polis är ett skämt (6% av alla brott blir lösta, det är skrattretande) och vårt rättsväsende har minst en instans som är bortom absurd (tingsrätten).

Man kan få rätt mycket för 160 miljoner om dagen, om "man" har kompetens. Dags att byta ut våra politiker med folk som har kompetens och/eller bryr sig om det svenska folket.

Permalänk | Anmäl #1 Illwill, 2009-10-20, 13:23

Klicka här för att kommentera