Ordbok
A
A-kassan
Arbetslöshetskassan, vars främsta uppgift är att administrera och betala ut arbetslöshetsersättning. För medlemskap i a-kassan krävs en inträdesansökan och att man uppfyller villkoren för medlemskap.
Adjungera
Adjungera, vara adjungerad. Att du tillfälligt ingår i en grupp eller mötesförsamling som du i annat fall inte ingår i.
Ajournera
Att ajournera en förhandling eller ett möte innebär att man tar en paus. Ajournering kan begäras av vem som helst som är part i förhandlingen. En ajournering kan bestämmas till exempelvis tio minuter, en dag eller en vecka beroende på anledningen till pausen.
Ajournering
Att ajournera en förhandling eller ett möte innebär att man tar en paus. Ajournering kan begäras av vem som helst som är part i förhandlingen. En ajournering kan bestämmas till exempelvis tio minuter, en dag eller en vecka beroende på anledningen till pausen.
ALS
Det klassificeringssystem som ligger till grund för Unionens lönestatistik.
Anställningsavtal
Skriftlig information om vilka villkor som gäller för anställningen. Man har enligt lagen (6c§LAS) rätt till ett anställningsavtal, som också kan kallas för bevis, bekräftelse, kontrakt eller något liknande, inom en månad från att man börjar sitt nya jobb. Detta oavsett om det finns kollektivavtal eller inte på arbetsplatsen. Anställningsavtalet är din juridiska handling för avtalet om din anställning.
Arbetsbrist
Arbetsbrist innebär att arbetsgivaren inte har tillräckligt med arbetsuppgifter att erbjuda. Det kan leda till att arbetsgivaren måste säga upp personal och klassas som saklig grund för uppsägning enligt LAS. Den vanligaste orsaken till att bli uppsagd är dock att företaget vill minska sina kostnader och ser personalminskning som en åtgärd. Detta faller också under begreppet arbetsbrist och utgör saklig grund för uppsägning enligt lagen.
Arbetsdomstolen
Specialdomstol dit arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer kan vända sig för slutgiltigt avgörande i arbetsrättsliga tvister.
Arbetsgivarorganisation
Precis som en arbetstagare kan vara med i en facklig organisation kan arbetsgivaren vara medlem i en arbetsgivarorganisation. Några exempel är Teknikarbetsgivarna, Svensk Handel, Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation. Unionen förhandlar fram kollektivavtal med de olika arbetsgivarorganisationerna.
Arbetsmiljölagen
Lag som reglerar arbetsmiljön. Har till ändamål att "förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö".
Arbetsmiljöombud
Arbetsmiljöombud är Unionens benämning på vad som i lagen kallas skyddsombud. Vi har valt en egen benämning för att arbetsmiljöombud bättre stämmer överens med den vidare syn på arbetsmiljö som begreppet står för idag. Det är medlemmarna på arbetsplatsen som utser arbetsmiljöombud. Denna benämning är numera även inskriven i lagen.
Arbetsplatsombud
Ett fackligt uppdrag som har till uppgift att vara kontaktperson mellan arbetsgivaren, medlemmarna och ombudsmännen på regionkontoret. Om medlemmarna vill så kan arbetsplatsombudet också få rätt att förhandla i vissa frågor, t ex lön, medbestämmandefrågor sk begränsat förhandlingsmandat, eller i alla frågor sk fullt förhandlingsmandat.
Arbetstidsavtal
Arbetstidsavtal ersätter ofta arbetstidslagen i sin helhet eller olika delar av den. Arbetstidsavtalet reglerar bl a frågor om hur lång arbetstiden får vara och när på dygnet man får arbeta.
Arbetstidslagen
Lag med alla regler som gäller arbetstid - arbetstidens längd, ordinarie arbetstid, övertid och jourtid, regler om paus, rast, dygns- och veckovila.
Avsked
När någon får sluta med omedelbar verkan, utan uppsägningstid. Förekommer bara vid mycket grova förseelser eller ren brottslighet.
Avtalsområde
Ett avtalsområde omfattar i regel samtliga företag som tillhör den arbetsgivarorganisation som Unionen tecknar avtal med, t ex Teknikarbetsgivaravtalet. Med vissa arbetsgivarorganisationer har vi flera avtalsområden, ex Sifs och HTFs avtal med Svensk Handel. Unionen har också två avtalsområden med Skogsindustri, ett för sågverken och ett för pappers- och massaföretagen.
Avtalsperiod
Är längden på det centrala avtalet. Avtalsperiodens längd för de centrala avtalen kan variera mellan ett till flera år, bland annat beroende på konjunkturer och arbetsmarknadsläge.
Avtalsrörelse
Innan avtal löper ut måste Unionen träffa nya avtal. För att förändra eller teckna ett nytt kollektivavtal måste Unionen föra fram sina krav och förhandla med en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare. Detta sker under en så kallad avtalsrörelse. Man talar också om avtalsförhandlingar. Ett samlingsnamn för alla de avtalsförhandlingar om löner och övriga villkor mm, som pågår samlat i tiden. Vanligtvis med ett flertal arbetsgivar- och fackförbund involverade. De inleds i regel god tid innan föregående avtalsperiod håller på att löpa ut.
B
Basbelopp
Summa som bestäms av regeringen varje år och som anpassas till den allmänna prisutvecklingen på varor och tjänster. Basbelopp används bland annat för att beräkna pensioner och försäkringar. Det finns tre olika basbelopp: prisbasbelopp, förhöjt prisbasbelopp och inkomstbasbelopp.
Befattningskod
Kod som används för att klassificera olika befattningar eller befattningstyper i ett arbetsvärderingssystem.
Befattningstyp
Grupp av befattningar som är likartade i frågan om arbetsuppgifternas innehåll och arbetssvårighet.
Befordringstillägg
Lönetillägg vid byte till en mer kvalificerad tjänst. Lönetillägget fastställs genom en samlad bedömning av skillnaden i svårighetsgrad mellan den gamla och den nya befattningen.
Beredskapsersättning
Ersättning som du har rätt till enligt kollektivavtal när du går beredskap, det vill säga när du är schemalagd för att vara anträffbar på din fritid och vid behov rycka in för att utföra arbete från hemmet eller på arbetsplatsen.
Bilersättning
Bilersättning är en kostnadsersättning när man använder förmåns- eller privat bil i tjänsten. Ersättningen ska täcka bensinkostnader, slitage och värdeminskning. Bilersättningen är till viss del skattefri. Skatteverket tar varje år fram normer för den skattefria bilersättningen.
Bonus
Bonus bygger på att du får en ersättning när du själv, och ibland även företaget som helhet, uppnår ett eller flera verksamhetsmål. Bonusen är ibland en fast summa och ibland en andel av din lön.
Branschförbund
Organisation på arbetsgivarsidan. Om din arbetsgivare är medlem i något av Svenskt Näringslivs branschförbund så blir arbetsgivaren som regel bunden av kollektivavtal för de anställda. Några exempel: Teknikarbetsgivarna, Svensk Handel, Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation.
Bruttolön
Lön före skatt
C
Central förhandling
Förhandling på central nivå mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
D
Disponibel inkomst
Nettolön plus bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag och eventuella andra inkomster.
Dispositiv
En lag eller regel kan vara dispositiv, det vill säga kan ersättas med avtal mellan till exempel fackföreningar och arbetsgivare. Hela eller delar av lagar kan ersättas med kollektivavtal.
F
Facklig rådgivning
Svar på frågor och råd om lagar, avtal och annat som rör ditt arbetsliv. Det får du som medlem via Unionen Direkt (tel 0770-870 870) och Unionens regionkontor nära dig.
Familjepension
Inom tjänstepensionen ITP 2 finns en familjepension för dem som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp per år.
Familjeskydd
Familjeskydd är ett efterlevandeskydd som du kan ha till din tjänstepension. Familjeskydd är en extra pension som din familj får om du avlider före en viss ålder.
Fribrev
Ett fribrev är en försäkring med sparande där premiebetalningen har upphört. Om du byter arbetsgivare slutar denne betala in premier till din tjänstepension, men den pension du tjänat in finns dock kvar och börjar betalas ut när du går i pension. Pensionsbeskedet om din intjänade pension kallas fribrev.
Främjandelagen
Främjandelagen handlar om varsel till arbetsförmedlingen när minst fem personer blir uppsagda.
Förbundskontor
Unionens huvudkontor som ligger på Olof Palmes gata i Stockholm. På huvudkontoret finns Unionens centralt ansvariga för förhandlingar, administration, information mm.
Förbundsråd
Varje år utom kongressår träffas 130 ombud vid ett förbundsråd för att behandla den årliga verksamheten och, när det är så dags, dra upp riktlinjerna för avtalsförhandlingarna.
Förbundsstyrelse
Väljs på kongressen och leder förbundets verksamhet mellan kongresserna.
Företrädesrätt
Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt till företräde om arbetsgivaren behöver återanställa inom 9 månader efter att anställningen upphört. Denna rätt gäller om du har varit anställd i sammanlagt mer än 12 månader under de tre senaste åren och att du har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.
Förhandling
Diskussioner och samtal mellan fack och arbetsgivarsida i syfte att komma överens om t ex ett avtal eller lösning av en enskild facklig fråga.
Förhandlingsdelegation
En grupp medlemmar som utsetts för att genomföra en viss förhandling, till exempel löneförhandlingar.
Förhandlingsframställan
Förhandlingsframställan innebär att en av parterna, facket eller arbetsgivaren, lämnar en begäran om att förhandla en viss fråga. Den som begär förhandling är skyldig att lämna en förhandlingsframställan till den man vill förhandla med. I begäran beskriver man vad det är man vill förhandla om. Den part som får förhandlingsframställan, är skyldig att ställa upp i förhandling.
Förhandlingsordning
Överenskommelse om regler för vad som händer om de lokala parterna inte blir överens i löneförhandlingen. I vissa löneavtal finns inskrivet ett sista datum för när såväl lokal som central förhandling måste vara begärd.
Förtroendemannalagen
Gäller om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och ger ett skydd till de som är valda till fackliga företrädare. Lagen ger också de förtroendevalda rätt att arbeta och utbilda sig fackligt på betald arbetstid.
Förtroendeuppdrag
Du som har ett fackligt förtroendeuppdrag är vald av dina arbetskamrater för att de har förtroende för dig och att du tillvaratar deras intressen. Det finns en mängd fackliga förtroendeuppdrag med olika uppgifter, både på arbetsplatser med och utan klubb.
Förtroendevald
Medlem i Unionen som väljs av medlemmarna till ett fackligt uppdrag, till exempel klubbordförande, arbetsplatsombud eller styrelseledamot. Alla förtroendeuppdrag ska anmälas till arbetsgivaren och Unionens regionkontor.
Föräldralön
Extra lönekompensation vid föräldraledighet. Föräldralön finns reglerat i många kollektivavtal.
G
Gratifikation
En engångsersättning eller en gåva som bestäms av din arbetsgivare.
H
Handlingsplan för jämställda löner
Enligt Diskrimineringslagen så ska arbetsgivare med minst 25 anställda, minst vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner. I planen ska arbetsgivaren redovisa resultatet av lönekartläggningen samt de åtgärder som arbetsgivaren tänker vidta.
Hängavtal
En arbetsgivare kan teckna ett kollektivavtal direkt med Unionen utan att vara med i ett arbetsgivarförbund och är då också bunden av de kollektivavtalade försäkringarna. Det kallas för hängavtal.
I
Individgaranti
Individgarantin i kollektivavtalen garanterar att medlemmen får en viss minsta löneökning vid lönerevisionen.
Individuell lönesättning
Betyder at lönen sätts efter arbetets innehåll, och din individuella arbetsprestation och kompetens, till skillnad från en på förhand bestämd lön för en viss uppgift eller en viss befattning.
Inflation
En stegring av den allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar. Det vanligaste måttet på inflation i Sverige är Konsumentprisindex (KPI).
Intjänandeår
Intjänandeår är det år du tjänar in rätten till att få betald semester. Det innebär att du får betald semester året efter ( semesterår). Med semesterår menas den tolvmånadersperiod då semesterledigheten tas ut. Både intjänandeåret och semesteråret enligt lag börjar den 1 april och slutar den 31 mars respektive år. Genom kollektivavtal kan semesteråret ändras, så att det sammanfaller med kalenderår och det går också att avtala om att intjänandeår och semesterår sammanfaller.
Introduktionslön
Lön under den tid då du blir introducerad i en ny tjänst och samtidigt genomgår planerad utbildning.
ITP
En kollektivavtalad tjänstepension. Industrin och handelns tilläggspension. Extra pensionspengar som betalas in av arbetsgivaren om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen.
J
Jämställdhetsansvarig
Förtroendeuppdrag som finns i vissa klubbar och arbetar för att ingen ska behöva bli orättvist behandlad på grund av sitt kön.
Jämställdhetsplan
En jämställdhetsplan ska enligt diskrimineringslagen tas fram i samverkan med facket (12§) och innehålla målinriktade s.k. aktiva åtgärder. (3-9§)
K
Karriär
Karriär handlar om den enskilda individens utveckling i arbetslivet. Den kan variera väldigt mellan olika människor. Karriär i arbetslivet betyder inte alltid att stiga hierarkiskt i en organisation utan kan t ex handla om att utvecklas till expert på ett område. Ta hjälp av Unionens Karriärcoach och se vad som passar dig!
Klubb
Medlemmar på en arbetsplats kan bilda en fackklubb för att öka sitt inflytande på arbetsplatsen. Klubben är då Unionens organ på den arbetsplatsen och ansvarar för förhandlingar med mera. Huvudregeln är att alla medlemmar på arbetsplatsen tillhör klubben om det finns en sådan.
Klubbmöte
Klubbens högsta beslutande organ. Ska hållas minst två gånger varje år, varav ett ska vara årsmöte.
Klubbstyrelse
Tre, fem, sju eller nio förtroendevalda medlemmar som leder klubbens arbete. Väljs av klubbens årsmöte.
Kollektivavtal
Ett skriftligt avtal mellan Unionen och ett arbetsgivarförbund som gäller på alla företag och tjänstemännen inom det aktuella avtalsområdet. Omfattar ofta situationen som anställd: lönehöjningar, arbetstider, semester, sjuklön, pension, försäkringar, inflytande och uppsägningar. Många regler och bestämmelser på arbetsmarknaden gäller dessutom bara om det finns kollektivavtal.
Kompetensutveckling
Utveckling i arbetet utifrån verksamheten och de egna behoven, genom alltifrån utbildningar och studiebesök till arbetsrotation och nätverk.
Konfliktfond
Unionens konfliktfond med pengar som ska användas för att ersätta medlemmars uteblivna lön om det någon gång skulle bli nödvändigt att gå ut i konflikt.
Kongress
Kongressen är Unionens högsta beslutande församling. 260 ombud träffas vart fjärde år och beslutar om vad Unionen ska uträtta framöver. Grunden är motioner från medlemmar, regioner och förbundsstyrelse. Kongressen beslutar också om ekonomi, stadgar, medlemsavgifter och väljer förbundsstyrelse, handlingsprogram och lönepolitik.
Konsumentprisindex (KPI)
Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet på prisutveckling och används bl a som inflationsmått och vid avtalsreglering. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, dvs de priser som konsumenterna i verkligheten betalar.
Köpkraft
Total inkomst ( nettolön plus andra inkomster) efter att inflationen räknats bort
L
Lagen om anställningsskydd
Lagen om anställningsskydd (LAS) är en av de viktigaste lagarna i det som brukar kallas arbetsrätten. I den finns regler för hur det ska gå till när någon anställs och när någon sägs upp. Anställningsformer, turordningsregler vid uppsägning och företrädesrätt för återanställning är andra saker som tas upp i lagen.
Lokal lönebildning
Lokal lönebildning innebär att löneökningarna och formerna för hur lönesättningen ska gå till bestäms på företaget och inte i ett centralt löneavtal.
Lokal löneförhandling
Förhandling om nya löner på företagsnivå mellan Unionenklubben och företaget.
Låglönesatsning
Riktade löneökningar till personer eller grupper i syfte att korrigera låga lönenivåer. Låglönesatsningen kan ske i form av en högre lönepott att fördela alternativt som generella lönepåslag.
Lägsta lön
I löneavtalen finns inskrivet den lägsta månadslön en heltidsanställd medlem är garanterad vid fyllda 18 år. Vissa avtal innehåller flera och/eller andra åldersgränser. Den lägsta lönen är tänkt som den lägsta lön en nyanställd tjänsteman utan arbetslivserfarenhet kan få i en okvalificerad befattning.
Lägsta lönehöjning
Lägsta lönehöjning, är den minsta löneökning som tjänstemannen, enligt löneavtalet, är garanterad att få vid lönerevisionen. Benämns vanligen som individgaranti.
Löneavtal
Om arbetsplatsen omfattas av kollektivavtal så finns det också ett löneavtal. Löneavtalet ger rätt till löneutveckling, beskriver på vilka grunder som lönen ska sättas och hur inflytande över lönesättningen ska ske.
Lönebildning
Lönebildningen handlar om det system på arbetsmarknaden inom vilket prissättningen på arbetet sker. Det är ett summerande begrepp som innefattar allt som påverkar den slutliga lönesättningen, så väl samhällsekonomi, politik, förhandlingssystem, avtal om löner, företagets lönepolicy, belöningssystem och själva lönesättningen.
Lönedifferentiering
Skillnader i lön till exempel beroende på skillnader i arbetsinnehåll, kompetens, prestation och kvalitet på arbetsinsatsen.
Lönediskriminering
Lönediskriminering innebär att någon har lägre lön än någon annan och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Löneförhandling
Förhandling mellan två parter (till exempel fackförening - arbetsgivarförbund, klubb - företag, anställd - chef) för att fastställa en eller fler anställdas individuella löner.
Löneförmån
Ersättning som ges till anställd i annan form än kontant ersättning. Normalregeln är att förmåner jämställs med lön och är skattepliktiga. Undantag från beskattning kan till exempel vara personalvårdsförmåner av mindre värde.
Löneglidning
Löneökningar utöver vad som fastställts i centrala löneavtal.
Lönekartläggning
Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare vart tredje år samverka med lokal klubb eller arbetsplatsombud och genomföra en lönekartläggning. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män med likartade arbetsuppgifter.
Lönekostnad
Löner plus sociala avgifter (i dagsläget cirka 30% av lönen). Kallas också för arbetskraftskostnad.
Lönekriterier
De faktorer som bedöms och ligger till grund för att fastställa de individuella löneökningarna. Finns ofta reglerade i centrala och lokala löneavtal.
Lönemotiveringssamtal
Samtal mellan chef och anställd där chefen meddelar och motiverar den nya lönen. Samtalet sker efter det att löneförhandlingen avslutats.
Lönenivåhöjning
Den sammantagna löneökningen som löneavtalet och löneglidning leder till.
Lönepolicy
Lönepolicyn knyter ihop företagets mål med lönesättningen. En lönepolicy bör innehålla företagets mål och framgångsfaktorer, löneprinciper och lönekriterier, löneprocess med lönesamtal och löneformer.
Lönepolitik
Värderingsgrund för arbetet med löner och lönesättning.
Lönepott
Fastställd summa som arbetsgivaren har att fördela på lönehöjningar. Pottens storlek anges i löneavtalet i form av en procentsats som används för att beräkna potten. Potten beräknas på den fasta kontanta lönesumman för de tjänstemännen som omfattas av löneförhandlingen. Potten fördelas ofta individuellt, vilket innebär att en del får en större del av potten och andra mindre.
Löneprinciper
Principer och grundläggande värderingar för lönesättningen på arbetsplatsen för vad som ska styra lön och lönesättning. Finns ofta fastställda i centrala och lokala löneavtal.
Löneprocess
Arbetsformer för arbetet med löner och lönesättning på företaget. Ramar för löneprocessen finns ofta reglerat i löneavtalet men utformningen av löneprocessen sker främst på företagsnivå.
Lönerevision
Lönerevision är det tillfälle då den individuella lönen ses över och eventuellt justeras. De flesta löneavtal ger rätt till en årlig lönerevision.
Lönerevisionsdatum/tidpunkt
Datum då lönen ska ses över och eventuellt justeras. Löneavtalet ger dig ofta rätt till en årlig lönerevision.
Lönerådgivning
Rådgivning om lön och löneutveckling. Unionen tillhandahåller sådan rådgivning per telefon.
Lönesamtal
Ett regelbundet återkommande samtal mellan dig och din chef om din löneutveckling, hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bra eller bättre jobb och därmed höja lönen.
Lönespridning
Beskriver variationen i lönerna. Ett statistiskt vanligt mått på lönespridningen är relationen mellan 90:e och 10:e percentilen, det vill säga det lönespann som uppstår om du tar bort de 10 % med lägst lön och de 10% med högst lön
Lönestatistik
Statistik baserade på individers lön. Lönestatistiken visar på lönenivå, lönestruktur och löneutveckling. Unionen har aktuell lönestatistik för olika branscher och yrken. Lönestatistiken bygger på uppgifter om löner, arbetsuppgifter och anställdas ålder. Inom vissa branscher där Unionen har kollektivavtal finns partsgemensam lönestatistik, det vill säga lönestatistik som är gemensam med arbetsgivarna.
Lönestruktur
Lönestrukturen kan vara en översiktlig beskrivning av lön och lönenivåer för olika grupper eller befattningar. På företagsnivå kan lönestrukturen visar koppling mellan lönekriterierna och lönenivå. Lönestruktur kan vara en ren statistisk analys som visar hur det ser ut eller en önskad struktur som ger riktlinjer för lönesättningen.
Lönesystem
Systematisk metod för lönesättning. Lönesystemet kopplar bedömningen av lönekriterierna till lönesättningen på ett systematiskt sätt. Syftet med lönesystemet är att öka saklighet och minska godtyckligheten i lönesättningen.
Lönesättande chef
Den chef som sätter din lön. Din lönesättande chef bör ha goda kunskaper om dina arbetsuppgifter likaväl som kännedom om din arbetsprestation samt ha befogenhet att bestämma vilken lön du ska ha.
Lönesättning
Arbete med att fastställa ny lön för dig och andra anställda på företaget genom att tillämpa löneavtal och/eller andra lokalt framtagna regelverk för lönesättning.
Lönesättningskriterier
De faktorer som bedöms och ligger till grund för att fastställa den individuella lönesättningen. Dessa kriterier finns ofta reglerade i det centrala löneavtalet. Finns ofta reglerade i centrala och lokala löneavtal.
Löneutrymme
Det ekonomiska utrymme som bedöms finnas för löneökningar på företaget. Löneutrymmet kan vara fastställt i det centrala löneavtalet i form av en lönepott.
Löneutveckling
Lönens förändring över tid.
Löneväxling
Innebär att en anställd byter en del av sin kontanta bruttolön eller framtida löneökningar mot en förmån. Värdet av förmånen beskattas på samma sätt som lön. Löneväxlingen kan även göras mot vissa skattefria förmåner.
Löneöversyn
Löneöversyn förekommer i vissa av Unionens löneavtal. Löneöversynen innebär att de lokala parterna kommer överens om vilka justeringar som behöver göras för att bibehålla önskad lönestruktur.
M
Medbestämmandelagen
(MBL) Gäller på arbetsplatser med kollektivavtal och ger de anställda och deras fackliga organisation, oftast klubben, rätt att få vara med och påverka beslut innan de är fattade.
Medellön
Medellön är lika med summan av alla löner, dvs lönesumman, dividerat med antalet personer.
Medianlön
Medianlönen är den lön som delar upp antalet löner i två lika stora grupper, när samtliga lönerna ordnats efter storlek (om antalet löner är jämt får man ta medelvärdet av de två mittersta lönerna).
Medlemsförsäkringar
Som medlem har man möjlighet att teckna förmånliga försäkringar hos bolag som Unionen samarbetar med. Bland annat olycksfallsförsäkring, grupplivförsäkring och hemförsäkring.
Medlemslån
Som medlem i Unionen kan du få förmånliga lån hos bolag som Unionen samarbetar med.
Medlingsinstitutet
Medlingsinstitutet är en statlig myndighet med ansvar för medling i när en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund förhandlar om löner och allmänna anställningsvillkor. Medlingsinstitutet är också statistikansvarig myndighet för den officiella svenska lönestatistiken.
Mertid
Arbete utöver det ordinarie arbetstidsmåttet som gäller för en deltidsanställning. Den del av mertidsarbetet, som ligger utöver ordinarie arbetstid för heltidsanställda kallas för överskjutande mertid (övertid).
Mertidsersättning
Ersättningen som betalas ut vid arbetad mertid. Mertidersättningens storlek finns reglerad i kollektivavtalet .
Motion
Skriftligt idéförslag som alla medlemmar kan skicka till klubbens årsmöte eller till regionrådet eller till kongressen beroende på vad frågan gäller och vid vilken tidpunkt det gäller.
N
Nettolön
Lön efter skatt.
Nominera
Föreslå en kandidat till uppdrag.
O
OB-ersättning
OB-ersättning brukar användas som ett samlande begrepp för ersättningar som ges för ordinarie arbete på obekväm arbetstid, det vill säga kvällar, nätter och helger.
Ombud
Person som utsetts att representera en eller flera andra personer.
Ombudsman
Person som är anställd för att företräda medlemmarna i till exempel förhandlingsärenden. Ombudsmän finns på alla regionkontor och på förbundskontoret.
Omställningsavtal
Avtal mellan arbetsgivarorganisationer och de privata tjänstemannafacken i syfte att "underlätta de omställningsproblem som uppstår för både anställda och företag när arbetsbrist uppstår på grund av utvecklingsåtgärder, omstruktureringar och olönsamhet". Ger företag och uppsagda medlemmar på arbetsplatser med kollektivavtal rätt till hjälp och stöd från Trygghetsrådet med att hitta nytt jobb.
Omställningspension
Omställningspension är lagstadgad. Den betalas ut vid dödsfall till efterlevande som har vård av barn. Vissa åldersgränser gäller.
Omställningsstöd
Stöd vid omställning i samband med uppsägning. Om din arbetsgivare har kollektivavtal har du rätt till sådant stöd.
Opinionsbildning
Unionen driver medlemmarnas frågor bl a genom att bilda opinion och därmed påverka individer och beslutsfattare inom en specifik fråga.
Osakliga löneskillnader
Skillnader i lön och/eller anställningsvillkor mellan anställda som utför arbete som är lika eller likartat, och som inte kan förklaras genom skillnader i arbetsinnehåll, arbetsprestation eller andra lönekriterier. De är dessutom diskriminerande om skillnaderna kan antas strida mot diskrimineringslagens olika diskrimineringsgrunder, till exempel mellan män och kvinnor.
P
Pensionsmedförande lön
Den pensionsmedförande lönen ligger till grund för hur stor pension du får. Den kan skilja sig från din verkliga lön inom vissa tjänstepensioner. Reglerna för vad som räknas in i den pensionsmedförande lönen kan variera beroende på om du har ett kollektivavtal eller individuellt avtal.
Personaloption
En personaloption ger dig som anställd rätt att få köpa aktier till ett (i förväg) bestämt pris eller till förmånliga villkor.
Prestationsbonus
Bonus beräknad på en individs eller vanligtvis en grupps prestation.
Prisbasbelopp
Summa som bestäms av regeringen varje år och som anpassas till den allmänna prisutvecklingen på varor och tjänster. Prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna pensioner och försäkringar.
Produktionstillväxt
Ökning av produktiviteten vilket betyder att man producerar mer med oförändrade resurser.
Produktivitet
Mått för hur mycket som producerats för en given resursmängd eller under en viss tid.
Produktivitetsutveckling
Förändringen av produktiviteten över tid.
Provisionslön
Provisionslön är en rörlig ersättning som baseras på dina prestationer under en viss tid och som är vanlig bland säljare. Provisionen kan till exempel utformas som ett procentpåslag eller ett kronpåslag per såld vara. Ibland kan den även vara utformad som en procentsats på orderbeloppet.
PTK
Förhandlings- och samverkansorganisation för 27 medlemsförbund som representerar cirka 700 000 privatanställda tjänstemän. PTK får alla sina uppdrag från sina medlemsförbund. PTK arbetar bl a med pensioner och försäkringar ( ITP), omställningsavtal (TRR) och bolagsstyrelseutbilning för arbetstagarrepresentanter.
R
Reallön
Bruttolön efter att inflationen har räknats bort.
Reallöneökning
Den procentuella löneökningen minskat med inflationen.
Region
Unionens verksamhet finns över hela Sverige. Verksamheten är fördelad i 18 olika geografiska områden som kallas regioner.
Regionkontor
Lokalt beläget kontor i Unionen för närhet till medlemmarna. Unionen har regionkontor på 26 platser i landet från Malmö till Luleå.
Regionråd
Årligt möte i Unionens 18 regioner. Medlemmar inom regionen träffas på våren för att behandla motioner, besluta om regionens kommande arbete, utse regionstyrelse och välja representanter till nästa kongress.
Restidsersättning
Ersättning för tid som går åt för att du reser i tjänsten utanför ordinarie arbetstid. Restidsersättningens storlek finns ofta reglerat i centrala och lokala kollektivavtal.
Resultatbonus
Bonus som beräknas på företagets resultat/vinst.
Resultatlön
Rörlig lönedel som varierar med resultatet, och beräknas vanligtvis på grupp-, enhets- eller företagsnivå.
Retroaktivitet
Retroaktivitet föreligger när exempelvis ett löneavtal tillämpas från och med en tidpunkt som redan har passerats. Inträffar ofta när löneförhandlingarna drar ut på tiden.
Rådslag
Diskussioner bland medlemmar och förtroendevalda om olika förslag innan de går till beslut.
Rörliga lönedelar
Samlingsnamn på lönedelar som varierar efter prestation eller resultat t ex bonus, provision, resultatlön.
Rörliga lönetillägg
Tillägg knutna till arbetstidens förläggning, till exempel OB, jour- och beredskapsersättning.
S
SAF
Heter numera Svenskt Näringsliv och är arbetsgivarnas centralorganisation.
Saklig grund
Krävs ilagen om anställningsskydd, LAS, i samband med en uppsägning. Innebär att arbetsgivaren måste kunna motivera en uppsägning, den får inte vara godtycklig. Måste vara arbetsbrist eller personliga skäl.
Samrådsorgan
Kan bildas mellan klubbar och medlemmar som tillhör samma företag, koncern, organisation eller bransch.
Semesterersättning
Semesterersättning är den ersättning som du får för de semesterdagar som du tjänat in men inte tagit ut när anställningen avslutas. Innestående semesterdagar ska ersättas med den semesterlön som skulle ha utbetalts om semesterdagarna tagits ut den sista anställningsdagen.
Semesterlagen
Lag som reglerar rätten till ledighet, ersättning etcetera vid semester.
Semesterlön
Lön under semesterledighet. Normalt ordinarie månadslön samt extra lönetillägg (semestertillägg) för det antalet betalda semesterdagar som tas ut under den aktuella månaden.
Semestertillägg
Extra lönetillägg för det antalet betalda semesterdagar som tas ut under den aktuella månaden.
Semesterår
Med semesterår menas den tolvmånadersperiod då semesterledigheten tas ut. Semesteråret enligt lag börjar den 1 april år 1 och slutar den 31 mars år 2. Motsvarande period året innan kallas intjänandeår. Det är det år du tjänar in rätten till att få betald semester under semesteråret. Genom kollektivavtal kan semesteråret ändras, så att det sammanfaller med kalenderår och det går också att avtala om att intjänandeår och semesterår sammanfaller.
Skyddskommitté
Ska enligt arbetsmiljölagen finnas i företag med mer än 50 anställda. Skyddskommittén ska se till att arbetsmiljön är bra, vidta åtgärder vid behov samt följa förändringar i verksamheten.
Skyddslag
En lag som syftar till att skydda arbetstagaren t ex genom att tydliggöra rätten att ta ut semester. Exempel är arbetstidslagen och arbetsmiljölagen.
Skyddsombud
Ska utses av medlemmarna på alla arbetsplatser med fler än fem anställda. Företräder medlemmarna i arbetsmiljöfrågor.
Solidarisk lönepolitik
Lika lön för likvärdigt arbete samt begränsade löneskillnader mellan mer kvalificerade och mindre kvalificerade arbeten.
Studieledighetslagen
Studieledighetslagen ger rätt till tjänstledighet från arbetet för studier.
Studieorganisatör
Uppdrag som finns i vissa klubbar. Bevakar behovet av utbildning och annan kompetensutveckling för medlemmarna.
Stupstock
Tvingande bestämmelse i ett centralt kollektivavtal som träder i kraft om parterna inte kommer överens lokalt.
Styrelserepresentant
Företrädare för personalen i bolagsstyrelsen på företag med mer än 25 anställda. Krävs enligt lagen om styrelserepresentation för privatanställda.
Svenska modellen
Det är kollektivavtalen som är grunden för densvenska modellen. Där kommer fack och arbetsgivare överens om ordningen på arbetsplatsen utan statlig inblandning. Med kollektivavtal blir det ordning och reda och arbetsgivaren har dessutom fått fredsplikt, dvs ingen kan lagligt strejka sig till bättre villkor under avtalsperioden. Den svenska modellen förutsätter en hög organisationsgrad hos både fack och arbetsgivare för att ge legitimitet.
Sysselsättningsgrad
Sysselsättningsgraden talar om omfattningen på din deltidstjänst (i procent) i förhållande till den ordinarie heltidsarbetstiden på din arbetsplats. Exempel:
Om du har en deltidstjänst där du jobbar 30 timmar i veckan och den ordinarie arbetstiden för en heltidstjänst på arbetsplatsen är 40 timmar i veckan, så är din
sysselsättningsgrad 75 procent. Om däremot den ordinarie arbetstiden för en heltidtjänst är 38 timmar i veckan, så är din
sysselsättningsgrad 79 procent.
T
Tantiem
En rörlig del av lönen som är beroende av företagets intäkter, fakturering eller vinst.
Tarifflön
Tarifflöner innebär att lönerna för en viss typ av arbetsuppgifter/visst arbete är reglerade i avtal, och varierar med exempelvis ålder och/eller anställningstid.
Tarifflönesystem
Varje tjänst eller befattning placeras på en lönenivå. Löneutvecklingen är oftast reglerad, och individuella bedömningar förekommer sällan och är i så fall begränsade.
TCO
Tjänstemännens Centralorganisation, där Unionen är ett av medlemsförbunden. TCO är en av tre fackliga centralorganisationer på den svenska arbetsmarknaden. De övriga är LO och SACO.
TFA
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Tecknas av arbetsgivaren för alla tjänstemän på företag som har kollektivavtal.
Tillsvidareanställning
En anställning som fortsätter så länge inte arbetsgivaren eller den anställde säger upp den. Kallas också ofta för fast anställning. Huvudregeln är att en anställning är tillsvidare om man inte kommit överens om eller om det inte framgår av anställningsavtalet att den är tidsbegränsad.
Tjänstegrupplivförsäkring
Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) är en livförsäkring som finns i ditt kollektivavtal och som faller ut om du skulle avlida. Tecknas av arbetsgivaren för alla tjänstemän på företag som har kollektivavtal.
Tjänstemannaavtal
En generell benämning av det kollektivavtal som gäller för tjänstemän på ett företag.
Traktamente
Ersättning för ökade levnadskostnader i samband med tjänsteresa utanför verksamhetsorten. Skatteverket fastställer årligen de schablonbelopp (normalbelopp) som utgör skattefria traktamenten.
Trygghetsråd
Organ sammansatt av arbetsgivarorganisationer och de privata tjänstemannafacken. Stödjer bland annat företag som utvecklar och utbildar tjänstemän i stället för att säga upp dem, men hjälper också enskilda medlemmar som har sagts upp på grund av arbetsbrist. Rätten till hjälp från ett trygghetsråd finns i omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK, som gäller om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen.
Turordningsregler
Grundregler i lagen om anställningsskydd, LAS, som bland annat säger att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare anställning i samband med uppsägningar (under förutsättning att man har "tillräckliga kvalifikationer" för arbetet). Det som till vardags brukar kallas "sist in-först ut". I de flesta kollektivavtal finns bestämmelser om att det går att göra avvikelser från lagens turordningsregler genom en lokal överenskommelse, en s k avtalsturlista.
U
Uppsägning
När arbetsgivaren avslutar anställningen eller om du säger upp dig själv. Arbetsgivare kan bara säga upp när det finns saklig grund för det, arbetsbrist eller personliga skäl. En uppsägning ska vara skriftlig och lämpligen överlämnas personligen.
Uppsägningstid
Tiden från att man blir uppsagd eller sagt upp sig själv till dess att man slutar. Alltid minst en månad, om man inte kommer överens om något annat. Längre uppsägningstider förekommer också i vissa fall, både i lagen om anställningsskydd och om det finns kollektivavtal.
Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtalet är ett regelbundet återkommande samtal mellan dig och din chef där ni diskuterar igenom din och företagets situation. Syftet är att utveckla dig som medarbetare och organisationen som helhet. Både dina och företagets behov ska styra vilken typ av utveckling du bör ha.
V
Valberedning
En i förväg utsedd grupp som har som uppgift att ta emot förslag på personer som ska inneha fackliga uppdrag och komma med förslag på vilka man bör välja. Valberedningar finns på alla nivåer, från klubbens årsmöte upp till förbundsrådet.
Vertikalt förbund
Den modell Unionen organiserar medlemmar på som betyder att alla tjänstemän på en arbetsplats, oavsett uppgifter och befattning, kan vara medlem i förbundet till skillnad mot yrkesförbund.
Vinstdelning
Ersättning vid sidan av månadslönen som beräknas som en viss del av företagets resultat/vinst. Vanligtvis överförs vinstandelen till en vinstandelsstiftelse för till exempel utbetalning i samband med pension, men det förekommer även att du får ta del av vinsten direkt.
Visstidsanställning
Tidsbegränsad anställning, till exempel provanställning och vikariat.
Y
Yrkeskod
Kod som används för att klassificera personer efter det arbete som de utför. Baseras på uppgifter och innehåll i de arbetsuppgifter som utförs eller ska utföras, samt de kvalifikationer som normalt krävs för arbetet. Ett system för yrkeskodning kallas en yrkesstandard och ska avspegla den struktur som är aktuell för arbetsmarknaden.
Å
Årsmöte
Årsmötet beslutar vilka frågor klubben ska arbeta med, utser klubbstyrelse och behandlar motioner från medlemmarna. Årsmöte ska hållas i alla Unionens klubbar varje år senast den 28 februari.
Återbetalningsskydd
Återbetalningsskydd innebär att familjen får de pengar som finns inbetalda till en försäkring om den försäkrade dör. Finns som tillval i olika försäkringar.
Åtgärdsplan
En individuell plan för att vidta åtgärder och ge den enskilde möjligheter att förbättra sin löneutveckling, särskilt i de fall den är dålig. I vissa löneavtal anges att en åtgärdsplan ska tas fram för personer som inte får någon, eller får liten löneökning i lönerevisionen.
Ö
Öppen löneklubb
Unionens medlemmar kan gemensamt komma överens om att man vill ha en öppen redovisning av sin lön. Varje individ har rätt att ta ställning till om man vill ingå i denna öppna löneredovisning eller inte.
Övergångsbevis
Ska lämnas från den gamla a-kassan till den nya när man byter fackförbund. Det fungerar som ett intyg på att man tar med sig intjänade dagar/villkor vid byte.
Övertidsersättning
Ersättning när du arbetar utanför över din ordinarie arbetstid, det vill säga när du arbetar övertid. I kollektivavtalen finns regler för vilken ersättning som gäller vid övertidsarbete. Ersättning kan du få i pengar eller som kompensationsledigt om arbetsgivaren tillåter.