|
KLOSTERKÄLLAREN, FRANCISCUSKAPELLET
Hamnö, Kökar
Hamnö – munkarnas
och sjöfararnas ö
Kökar är en ögrupp söder om Åland, långt ute i havet. I dag ligger den avsides, men på medeltiden sjöd här av liv och rörelse. Den viktiga segelleden mellan Sverige och Finland/Baltikum passerade, ett viktigt säsongsfiske på torsk bedrevs vid utskären och ett franciskanerkloster fanns på Hamnö. Fornlämningarna på Hamnö är de mest spännande som finns i den åländska skärgården.
Hamnö på Kökar, den kanske märkligaste av alla öar i den åländska skärgården. Den nuvarande kyrkan är uppförd 1784 och ersatte en enkel träkyrka, uppförd i mitten av 1600-talet, som i sin tur ersatte den förfallna klosterkyrkan. I byggnaden längst till höger (klosterkällaren) finns en utställning som visar den arkeologiska fynden på platsen. Foto: Kenneth Gustavsson.
Historik Hamnö på Kökar är en av de märkligaste platserna i den åländska skärgården. På en bergig, drygt en kilometer lång ö finns omfattande lämningar av medeltida aktiviteter, helt unika för en maritim miljö. Det strategiska läget på gränsen mellan Östersjön och Skärgårdshavet har gjort att sjöfarare under århundraden nyttjat denna skyddade hamn invid viktiga farleder. Sjöfarten blev i sin tur grunden till såväl kyrka som kloster, och Hamnö blev så småningom ett centrum för kyrkligt och kulturellt liv i skärgården. Verksamheten kan spåras tillbaka till tidig medeltid, men fick sin höjdpunkt under 1400-talet under franciskanernas ledning.  | Hamnös betydelse ökas ytterligare av de senaste årens utgrävningar, vars rika fynd helt har förändrat vår syn på medeltiden i denna del av Östersjön. Men grävningarna berör inte enbart medeltiden, de har även gett unika inblickar i livet på en utskärsprästgård under stormaktstiden, det vill säga tiden efter reformationen då det forna klostret reducerats till en enkel kapellkyrka med tillhörande kapellansboställe | | | I dag har Hamnö fortfarande kvar sin ursprungliga betydelse; dagens kyrka finns kvar på norra delen av ön, och på andra sidan sundet finns hamnen för den moderna sjötrafiken. Båda vittnar om en kontinuerlig utveckling av andligt och världsligt liv, som har sina rötter närmare 800 år tillbaka i tiden. Lägg till detta en vacker och ovanlig natur och Hamnö blir en alldeles speciell upplevelse i ytterskärgården. Fornlämningar på Hamnö
 Hamnö är en ö fylld av medeltida fornlämningar (Kulturstigen markerad med en röd linje på kartan).
1. Kyrkan med lämningar av den medeltida klosterkyrkan.
2. Klosterkällaren med Franciskuskapellet.
3. Munkkällan, enligt traditionen klostrets brunn.
4. Kompassen, medeltida ristning på toppen av berget.
5. Södra huset och Sydöstra komplexet, medeltida bostadsbyggnader:
6. Modermagen, medeltida kajanläggning med vågbrytare.
7. Kappalskatan, lämningar av medeltida sjöfararkapell.
8. Munkbron, klostrets hamnanläggning.
9. Husgrunder från medeltiden och senare.
10. Ristningar, initialer och årtal från åren 1781-85.
11. Församlingshemmet, gamla prästgården
12. Nya prästgården. Medeltida farleder
Den medeltida segelleden mellan Sverige och Finland/Baltikum gick via Åland. Man seglade från Arholma i Roslagen till Lemböte på fasta Åland och vidare till Föglö och Kökar i den åländska skärgården och sedan vidare till den åboländska skärgården. Denna rutt finns beskriven i en farledsbeskrivning från omkring år 1300. Första gången namnet Kökar nämns i källorna är i det kända och omdiskuterade danska itinerariet, en handskrift från slutet av 1200-talet som beskriver segelleden mellan Danmark och Estland. Farleden var avsedd för mindre fartyg och roddskepp och gick upp längs svenska ostkusten, genom Åland, förbi Hangö och över till Reval (nuvarande Tallinn). För Ålands del nämns tre ortnamn: Lemböte, Föglö och Kökar (som på den tiden skrevs Thiyckækarl). Farledens exakta sträckning är inte känd, men man kan förmoda att den från Kyrksundet i Föglö gick rakt över till Hamnö och därifrån vidare österut. Det faktum att Kökar omnämns visar i varje fall att området redan då var välkänt bland sjöfarare. Då större fartyg togs i bruk under 1300- och 1400-talen började man segla mer på öppet vatten. Viktig blev då istället en farled som från Östersjön kommer upp på västra sidan av Kökar, rundar Hamnö och fortsätter mot Åbo. Kökarfjärden utgör en av bästa inseglingsrännorna i hela Skärgårdshavet, med ett konstant djup på över 100 meter. Här kunde alla typer av fartyg segla in i den i övrigt mycket svårnavigerade skärgården. Efter medeltidens slut förlorade farleden i betydelse och ersattes snart av Utöleden på östra sidan av Kökar. Hamnö låg alltså mitt i en skärningspunkt, nära infarten från Östersjön men ändå med ett skyddat läge och en bra hamn med tillgång till färskvattenkällor uppe på land. Lämningar av ett sjöfararkapell och två hamnanläggningar vittnar direkt om kopplingen till sjöfart och seglation. Detta understryks ytterligare av flera platsnamn runtom ön; till exempel Farshamn, Kummelskär, Båtkläppen, Broholmen – och inte minst Hamnö självt. Lästips - Hamnö. En medeltida klostermiljö i ytterskärgården. Av Kenneth Gustavsson. Broschyr utarbetad av Museibyråns arkeologiska sektion 1995. Finns att köpa i de åländska bokhandlarna.
- »Kökars kloster» av Reinhold Hausen, tryckt i Ur Ålands forntid (Helsingfors 1916) som ingår som del VI i serien Åland. Bidrag till kännedom af hembygden.
Vägbeskrivning 
Hamnö är en mindre ö som ligger alldeles invid Kökar, den sydligaste av Ålands kommuner. Dit kommer man med skärgårdsfärja från Långnäs i Lumparland. Turen tar ungefär 2,5 timmar i ena riktningen. Från färjfästet på Kökar är det omkring tre kilometer till Hamnö. Kökars kyrka ligger också på Hamnö.
Tillbaka till Sevärdheter
Tillbaka till Historiska platser/Arkeologi
|
