Prenumerera Ahrvid Engholms aktiviteter

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

Därför stänger vi kommentarsfälten

Äsch, det verkar vara dags att sluta läsa Newsmill. Påståenden om "hot" m m verkar mest vara svepskäl för artikelförfattare som inte trivs med mothugg. (Det hade varit mer trovärdigt om det styrkts med, säg, fem citat från den senaste veckan. De kunde ju avidentifieras.) Det verkar som om gammelmedia och demsom sitter i gammelmediala strukturer med näbbar och klor slåss för att upprätthålla ett problemformuleringsprivilegium. Men det kommer aldrig att funka på Internet. Debatten flyttar bara över till otaliga andra nätforum, Twitter, E-postlistor och liknande. (Och angivet alternativ, att ägna flera timmar åt att skriva vad som kan passera som en svarsartikel, bara för att få se den refuserad och tiden förslösad, är knappast lockande.) Skall man nå ut på nätet måste man släppa in folk, inte stänga dem ute. Bye-bye, Newsmill. --Ahrvid Ps Ett tips: Är det krångel med s k kommerntarsfält är en idé att skriva ett svar *direkt* till artikelförfattaren (vars E-adress oftast går att hitta) och så postar man svaret också någon annan stans utanför tygelhållna pseudoforum.

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

En obligatorisk avgift är bättre än tv-skatt

En (mindre) andel via skatten är bättre än en TV-licens. Därför att: 1) Det har ingen betydelse för SVT/SR:s påstådda "oberoende". Stats-TV har aldrig varit "oberoende". Den styrs stenhårt av: a) TV/radio-lag, b) avtalet med staten, c) att ordförande och VD utses av politikerna, d) via den politiska granskningsnämnden, e) genom att riksdagen avgör budgeten. Vi får varken mer eller mindre "oberoende" av att de facto-beroendet görs tydligare. * 2) En enhetlig TV-licens är faktiskt orättvis. En fattig ensamstående förväntas betala lika mycket som en hel familj med tre barn. 3) TV som medium är f ö utmanat av nya medier och kommer långsamt att förtvina i den form vi känner den nu. Folk ser rörliga bilder över nätet, via mobiler, på siter som Youtube, via nedladdning, osv. Staten borde frigöra sig från sin ång-TV-anknytning. Det är ett system som i accelererande takt blir allt mer irrelevant. --Ahrvid * Beroendet av politiken (vad vi kan kalla det "politiskt korrekta") framstår tydligt i Gbg Universitets nyliga undersökning framgick att 80% av medarbetare på SVT/SR stödjer röd-gröna partier. Det är en upprörande diskreprans mot befolkningen i övrigt (där samma partier bara fick 45% i senaste valet). Vi kan inte ha en eterapparat som är så kraftigt vinklad visavi befolfkningen i allmänhet. "Oberoende"? "Fri television"? Snarare hårt beroende och högst ofritt!

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

Assanges advokater sprider lögner om fallet

1) Assange var tillgänglig för förhör i Sverige i fem veckor.Han lämnade landet med åklagarnas tillstånd. Därefter hände saker som gjorde det tydligt att "feminismens Saudi-Arabien" slagit tilll, och då är det inte konstigt om han senare undviker samarbete. 2) Det är inget konstigt om en anklagad begär att få veta vad han är anklagad för och grunden till anklagelserna. Det skall han ha rätt till. Förundersökningen hade f ö redan läckt ut till alla väsentliga delar. Det Rudling framför är inte några ofantliga "lögner av advokaterna". --Ahrvid

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

Mattecentrum överdriver skolmatematikens positiva effekter

Matematik är viktigt för att det är grunden för naturvetenskap och teknologi, som är samhällets STARKASTE framstegskrafter. Först kommer en ny teknologi, som mobiltelefoner, SEDAN kommer pga det t ex den arabiska våren. Först kommer jetmasstransport, Internet, m m, SEDAN ekonomisk tillväxt via globalisering. Osv. Estetik (jfr nylig debatt), humaniora, samhällsvetenskap bidrar inte till detta, utan ägnar sig åt att studera vad som redan hänt, och eftersom det är "mjuka vetenskaper" bidrar de med mycket tyckande och fummeri, som t ex "postmodernism". Att "skolmatematik" inte hjälper i vardagslivet är inte poängen. Poängen är att om alla får bättre matteutbildning, kommer en *ökad andel topprocent* av eleverna att få kunskap för att kunna gå vidare till naturvetenskap och teknik och stärka vår teknisk/vetenskapliga utveckling. Satsar man mindre på matte sjunker däremot upptagningsgruppen. Men flumpedagogiken som härjat i skolan i 40 år vill inte tillåta bra utbildning i matte, vetenskap, teknik som skapar en värdefull topp. Alla skall nivelleras till lägre nivå. --Ahrvid

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

Politisk kohandel hotar svensk rymdvetenskap

Karl Magnusson har fel om svensk rymdbudget. Den ligger snarare på ca 800 milj/år (inte 1000 milj/år). Det är mindre än 0,3 *promille* av Sveriges BNP, ett belopp som tyvärr legat stilla så länge jag kan minnas, mindre ön vad som satsas på att subventionera Opera i landet - och av de blygsamma pengarna går mycket tillbaka i beställningar till svensk rymdflygindustri. Lösningen på Sven Grahns problem är enkelt: ÖKA rymdbudgeten. Den har legat still för länge, är relativt sett mycket blygsam, ger stora följdeffekter (bl a svenska industribeställningar och s k spinoff), och med större rymdbudget har vi råd med att både vara med i Ariane OCH utföra andra projekt. Ge mer pengar till rymdprojekt, helt enkelt. Det är spetsteknikutveckling som är lönsam! Ser i nyheterna att man tänkt sig satsa 30 miljarder på 1850-årsteknologin järnväg. Har vi slantar tll det, har vi banne mig råd att satsa något på rymden också! --Ahrvid

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

Häpnadsväckande flathet mot ekoterroristerna

PerKQ: Vi måste ha klart för oss vad etik omfattar. Det omfattar människor, självständigt varelser som kan tänka och reflektera, välja att göra gott eller ont, och som bär på¨ett jagmedvetande. Djur gör inte det. Och omfattas därför inte av etik. Därför är det inte alls "oetiskt" att hålla djur fångna, äta dem eller använda produkter från djur. S k djurrättsaktivister går helt fel i etiken när de utövar våld och grov kriminalitet mot andra människor (som etiskt har rätt till skydd mot sådant!) till förmån för entiteter som etiskt sett saknar skyddsvärde. --Ahrvid

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

Förslag till en republikansk författning för Sverige

Argument för Sveriges nuvarande konstitutionella monarki: * Politiker och politiken tar redan upp alltför mycket plats i samhället. Det är därför bra att ha en konstitutionellt opolitisk statschef, som därmed blockerar politikerna från att bre ut sig ännu mer. * Svensk monarki är kostnadseffektiv. Administrationen av det finska presidentämbetet kostar ungefär lika mycket som den svenska statschefen, men då är Finland ungefär halva storleken (till befolkning). Proportionellt sett kostar kungahuset betydligt mindre, alltså. (Och då är inte kostnader för dyra presidentvalskampanjer inräknade.) * Monarkin ger oss historisk kontinuitet. Sverige har *alltid* varit monarki, i 1000 års tid. * När kungen gör statsbesök blir PR-värdet för Sverige betydligt högre än om en grå, vardaglig president gör det. Monarki är i dagens värld ovanligare än republiker, så det blir ett extra intresse när en kung faktiskt kommer på besök. Värdet av den extra uppmärksamheten har av analytiker bedömts till en miljard/år (en del säger ännu mer). * Huset Bernadotte är faktiskt valt, en gång i tiden av riksdagen (som också hade betydande inslag av de bönder som utgjorde 9/10 av befolkningen). Stödet bland befolkningen ligger stadigt kring 70% (trots kampanjer från republikanska aktivister i media, som t ex på TV4). Varje riksdag som därefter valts har haft möjlighet att ändra detta, men ingen har gjort det eftersom argumenten för den konstitutionella monarkin (som ovan) är starka. --Ahrvid

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

Även ett litet kärnvapenkrig hotar mänskligheten

Nu är kärnvapen idiotiska och bör avskaffas. Men som ren princip är det dåligt att försöka främja en iofs god sak - med falska argument. Risken för klimatpåverkan eller t o m vad som kallas "nukleär vinter" har rejält överdrivits. Det vet man eftersom forskare efter Gulfkrig 1 kunde testa hypoteserna i stor skala. Som bekant satte då Saddam H eld på tusentals oljekällor som brann i månader. Utsläppet av stoft och rök motsvarade ett regionalt kärnvapenkrig - men vid studier fann man att effekterna blev MYCKET mindre än väntade. Nästa fråga? --Ahrvid

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

Staten är ingen garant för kulturens frihet

J Brun: De "yrkesverksamma från kulturvärlden" är ju också politiker, kulturpolitiker. De utför ett politiskt uppdrag. Det väsentiga är att ingen bör få sitta och toppstyra kulturen genom att bestämma över allas våra skattepengar. Sådant skall människor själva bestämma i frivillig interaktion med varandra. Nej, det är låga inkomster som är många kulturverksammas problem, *omsättningen* kan vara hög men så tar skatteerna 2/3. Växlar man från att dela ut bidrag till att ge samma belopp som skattelindring istället, får kulturen faktiskt lika mycket för "kulturens infrastruktur". Bibliotek och museer verkar vettigt att ha (men nu tror jag iofs att bibliotek kan få det svårt i framtiden- av helt *andra* skäl, Internet, E-böcker o dyl!) men de får inte kosta *för* mycket "Problemet uppstår också i urvalsfrågan." Mitt svar är att det inte skall finnas någon urvalsfråga. Samtliga inom en viss kulturform bör ha samma skattelindring - inget "urval". (Sedan kan iofs man möjligen välja om allt eller en del skall ha skattelindring av t ex formerna text, bild, film, musik, dataspel, whatever.) Martin Ö: "Om vi nu valt att ha kulturbidrag" - men poängen i mina inlägg är att detta "val" som "vi" (ingen har frågat mig; faktum är att jag inte känner någon som uttryckligt tillfrågats!) skulle ha gjort skall göras ogjort och tas bort och växlas mot generella skattelindringar. "...kunniga människor, som har möjligheten att se bortom politik eller personlig smak" Problemet är att de tvärtom saknar den förmågan. Kulturell verksamhet är helt beroende av "smak". Men det är oacceptabelt att vissas "smak" skall adlas och förses med pengar bestämmande över kulturen. Genom historien har sådana "kunniga" gång på gång på gång försökt stoppa värdefull kultur i utbrott av moralpanik. Jazz. Serier. Pop. Rock. Modern litteratur. Datorspel. Videofilm. Rollspel. Techno. Listan kan göras hur lång som helst. (I många fall kultur som - mot kraftigt motstånd - lyckats slå igenom och bevisat sitt värde.) Låt människor själva välja vilken kultur de vill ha, och dem som framställer kultur göra det på likadana villkor. "jag tror inte Sverige överhuvudtaget hade haft den status vi har i världen som kreativ nation, om det inte hade varit för vår ganska unika blandekonomi." Det som varit av värde har kulturtoppstyrare tvärtom försökt sätta krokben för. VI skryter om svensk popexport eller deckarundret. Under 60-talet försökte man döda popgrupperna (skatterazzior, inkallande till militärtjänst) ochg det krävdes piratradio för att melodiradion motvilligt skulle startas. Under 70-talet gjorde man allt för att knäcka ABBA och annan populärmusik. Svensk popmusiks av framgång är TROTS obstruktion. Och deckarförfattarna har sannerligen inte skördat lagrar och bidrag, på kultursidor resp i bidragskommitteer. Det är den som gör en navelskådande diktsamling som säljer 150 ex som får pengarna istället. Återigen, det är trots INTE TACK VARE det du anför vi fått Stieg Larsson, Henning Mankell m fl. Toppstyrning av kultur tenderar att försöka hindra ny, värdefull kultur. Det tål att tänka på att den inom kulturen mest framgångsrika nationen i modern tid är USA. Och det är minsann inte riktade kulturbidrags land. Film och TV, USA är helt dominerande. Musik, likaså (med litet hjälp av engelska kusiner). De moderna litteraturgenrerna, som deckare, science fiction, fantasy - utvecklade i USA. Internet med alla sina kulturformer (spel, blogar m m) - fundera på varför alla datortermer är på engelska och på var SIlicon Valley ligger. Toppstyrning är en usel idé. Det konserverar, försenar och hindrar utveckling. --Ahrvid Ps. Tack och lov att utvecklingen går mot litet mindre "bland" i "blandekonomi"!

Ahrvid Engholm har kommenterat på:

Staten är ingen garant för kulturens frihet

Martin Ö: Det är lika illa med "jurys" som delar ut bidrag, vilket också är riktade bidrag. Personer i sådana jurys (Statens kulturråd, författarfonder m m) är politiker, kulturpolitiker, kulturpolitiskt valda för att utföra en styrning av kulturen i statliga organ. Men kultur skall inte toppstyras uppifrån. Jag citerar mig själv: "Att någon eller några skall sitta och toppstyra med riktade bidrag är en betänklig idé. Det leder till svassande, korruption, kulturkonservatism (dammig kultur en steltänkande överhet anser vara "bra" gynnas), dämpar friheter i tanken och ger dyr byråkrati." I de fall moms på kultur sänkts, bör den snarare tas bort *helt*. En viktig poäng är ju att även minska byråkratin, dvs momsbyråkratin. Och arbetsgivaravgifter nämner MÖ inget om. Kulturdepartementets budget är ca 9 miljarder. Landets kommuner och landsting har troligen ungefär lika mycket kulturpengar. Om vi antar att det i runda slängar finns 100 000 verksamma inom kultur, skulle man kunna växla dessa 18 miljarder till 180 000 i skattelindring för varje kulturarbetare. (I praktiken är nog en sådan komplett växling aktuell, men det visar att det finns en hel del utrymme!) --Ahrvid


För denna sida ansvarar Ahrvid Engholm


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.