Skolan

Hanna Gadban om Skolan

Inkluderande arbetssätt, på vems bekostnad?

Det inkluderande arbetssättet har missförståtts, misstolkats och missbrukats på bekostnad av de elever som är i yttersta behov av att behandlas som individer, de som måste få bli sedda och bekräftade precis som de är, inte som vad vi lärare vill normalisera dem till.


Om författaren

Lärare och masterstuderande i (IPD, pedagogik och didaktik). Har erhållit Master’s degree, Science of Education, University of Stockholm

Vi lever i en värld där majoritetssamhället konstruerar, omformulerar och normaliserar diskurser. Rädslan för att uppfattas som avvikande gör att vi till varje pris försöker jämna ut olikheter, vi vill komma bort från allt som inte ryms i kategorin normal. Skolan är det viktigaste samhällsverktyget i strävan efter normalisering, detta har påverkat skolverksamheten negativt.

Ett inkluderande arbetssätt i skolan låter bra, men hur fungerar det i praktiken? Är det alltid bäst för eleven att inkluderas i en stor grupp? Är det alltid givande att tvinga elever att infogas i en undervisning där alla undervisas tillsammans oberoende av individuella skillnader? Varför i hela friden bortser vi från elevernas röst och vilja, som ofta uttrycker allt annat än önskan om ett inkluderande arbetssätt?

 Jag är mycket kritisk till tendensen att anamma färdigställda metoder, utan hänsyn till elevernas underbyggnad och färdigheter. Jag saknar kreativitet och flexibilitet i skolverksamheten, där läraren utgår från individens behov och förmåga i stället för att använda färdiga metoder som kanske inte passar i den kontext som eleven befinner sig i. Enligt min uppfattning förlorar ett inkluderande arbetssätt sitt syfte om läraren inte möter eleverna på den nivå där de befinner sig.

Paradoxen är att man hävdar att man vill komma bort från marginaliserig, utanförskap och stigmatisering, men i själva verket kan just dessa problem uppstå om läraren begränsar sig till enbart denna metod. Trots de goda intentionerna att motverka utanförskap och skapa möjlighet till delaktighet kan elevens upplevelse av att tillhöra en grupp där han/hon inte hör hemma missgynna eleven. En sammanhållen grupp innebär inte enbart fysisk närvaro utan framför allt en trygghet och känslan av att man gott och väl duger som man är.

Från elevens perspektiv kan just inkluderingen innebära bekräftelse på hans eller hennes oförmåga att leva upp till skolans förväntningar. Den kan även innebära stigmatisering, då en elev kan känna sig utpekad och uppleva sig som avvikande jämfört med klasskamraterna. Förvisso strävar alla lärare efter elevernas bästa, förvisso vill alla lärare att alla elever oavsett deras olika förutsättningar ska lyckas, men vi ska inte glömma att elevernas svårigheter uppstår i interaktionen med andra.

I dagens skola möter vi elever med behov av särskilt stöd, elever som har dåligt självförtroende, elever med svåra hemförhållanden eller med språksvårigheter. Vi möter även elever som möter skoldagen med passivitet, eller aggressivitet och impulsiva reaktioner.  Det är orimligt att tro att vi genom att använda en enda metod ska lyckas få dessa elever att leva upp till sin potential och kanske överträffa den.

Ett inkluderande arbetssätt bör vara en kompensation, ett komplement till många andra metoder som läraren kan välja mellan beroende på elevgruppens sammansättning och underlag. En skicklig lärare bör beakta varje elevs behov och se eleven som en individ med speciella förutsättningar som kan utvecklas och förbättras när man använder anpassade metoder. En skicklig lärare bör också våga pröva olika arbetssätt och lärostilar och inte begränsa sig till en rigid mall. Jag anser att läraryrket kräver mycket mod och kreativitet, man måste våga ta det steg som leder till varje elevs maximala individuella utveckling, annars har man valt fel yrke.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/48882

kommentera I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.