En av förra årets stora överraskningar var Skylanders: Spyro's Adventure (8/10), en chansning som föll så väl ut att utgivaren Activision grovt underskattade efterfrågan och missade julhandeln för deras figurer. Trots detta har denna franchise med tillhörande leksakslinje rotat sig djupt i lågstadiegenerationens spelvanor och mina barn och deras kompisar har med stor spänning sett fram emot uppföljaren Skylanders: Giants.
Innan vi ger oss in på nyheterna vill jag kort påminna om vad jag anser förlagan gjorde rätt i. Först och främst är det ett välgjort spel med närapå perfekt svårighetsgrad för målgruppen. En riktigt gedigen svensk översättning, komplett med röster och allt, gör spelet och handlingen lätt att ta till sig och hur man än vänder och vrider på det så är Skylanders-figurerna riktigt coola.
"De uppdaterade figurerna ser läckrare ut, är snyggare målade och kommer med all sannolikhet leda till att vi föräldrar får springa till leksaksaffären och köpa hela samlingen en gång till, även om de gamla figurerna är kompatibla med det nya spelet."
Skylanders: Giants tar sin början där det förra spelet slutade. Den onde Kaos fick se sina planer grusade, men skam den som ger sig. Han tar nya tag och snart är det bara du som portalmästare som kan stoppa honom. Denna gång får du hjälp av jättar, hjältar från det förgångna som varit försvunna under lång tid men som nu åter träder fram.
Jättarna kan göra saker andra Skylanders bara kan drömma om, som att dra stora fartyg med bara armstyrka, krossa stenblock med händerna och göra slarvsylta av de tuffaste fienderna. Vi får också återse många av vännerna från det tidigare spelet och våra gamla Skylanders har lärt sig en del nya trick sen vi såg dem sist. Hela upplägget följer den klassiska uppföljarregeln - mer av det goda, extra allt och lite till.
Först och främst finns det fler Skylanders. Jättarna har tillkommit, det finns nya versioner av de gamla och en hel skara nya normalstora Skylanders också. Giganterna är dessutom utrustade med lysande delar, något som jag misstänker löses med fiberoptik, och ser helt klart grymma ut.
Att konceptet blivit en framgång märks tydligt - de uppdaterade figurerna ser läckrare ut, är snyggare målade och kommer med all sannolikhet leda till att vi föräldrar får springa till leksaksaffären och köpa hela samlingen en gång till, även om de gamla figurerna är kompatibla med det nya spelet.
Grafiken i spelet är också ett par snäpp vassare med snyggare animationer och fler förrenderade sekvenser. Lite förvånande är att utvecklarna valt att ändra styrningen (föremål hanteras med en knapp istället för analog spak), men det kanske är motiverat av jättarnas extrafunktioner.
ELLER