Recension: Dishonored

Ära är något som vi människor prioriterar medvetet eller undermedvetet. Det handlar trots allt om våra värderingar och vad vi har gjort under livet. Att krossa ens ära gör en person antingen helt handlingsförlamad eller arg. Väldigt arg.

Corvo Attano livnär sig som livvakt åt kejsarinnan och hennes dotter när det helt plötsligt kommer fram en fiende som mördar härskarinnan och kidnappar hennes dotter med hjälp av någon slags teleportering. När hjälp kommer hittar de enbart en död kvinna och Corvo, som direkt blir anklagad för dådet. Han flyr för sitt liv med ett endaste mål - att få tillbaka hans ära. Samtidigt härjar pesten över allt och alla, vilket gör att det är ganska glesbefolkat i samhället.

Tämligen orutinerade Arkane Studios ligger bakom Dishonored, ett spel som inte specifikt handlar om hämnd, utan snarare om val. Oavsett vad Corvo gör finns det alltid ett val framför honom. Denna konsolgeneration har fokuserat främst på att styra in spelaren i en korridor för att kunna ge en bra upplevelse, så att få till synes oändliga val framför en känns lika annorlunda som befriande.

Samtliga nio kapitel ger dig massvis med olika slags infallsvinklar. Du kan välja att klättra på tak för att närma dig, smyga dig fram i kloaker eller gå på ren konfrontation. Fler alternativ finns, men resultatet är lite mer konkret eftersom det finns en kaosmätare. Den höjs ordentligt ifall du dödar människor oavsett om det är en skurk eller inte, något som kan resultera i fler pestsmittade råttor och människor som mer än gärna attackerar dig, allierade som vänder ryggen till dig och ett slutklimax som är väldigt mörk.

Ifall din inre filantrop vaknar till liv kan du faktiskt klara av spelet utan att döda en endaste person, även om det av förklarliga skäl är en mycket stor utmaning. För tro mig - fiender är det mycket gott om.

Till din hjälp får du innan din jakt efter ära besöka ett mycket underligt ställe där du träffar ett slags väsen som går under namnet Mark. Han ger dig en märke på din hand som gör att du kan utföra magiska saker, såsom teleportering och avancerad rekognosering. Exakt vem han är och vad detta ställe är får jag aldrig veta, utan de ledtrådar som finns hittar du i anteckningar och böcker som ligger utplacerade under alla uppdrag. Meningen "Denna plats är slutet för allt. Och början" väcker mina föraningar, men det lär säkert utvecklas mer i en eventuell uppföljare.