Filmfotografen Hoyte van Hoytema intar scenen inför en fullsatt salong och en förväntansfull publik. Det är akt två av Actors Studio på Cinemateket i Stockholm. Intervjuare Stina Lundberg Dabrowski.

Hoyte van Hoytema har gjort spikrak karriär i Sverige där nästan allt han varit inblandad i lett till priser och stor uppmärksamhet. Han knep till exempel två Guldbaggar på raken för filmerna ”Låt den rätte komma in” och ”Flickan”. TV-filmerna ”Lasermannen” och ”Upp till kamp” blev också mycket uppmärksammade både i Sverige och internationellt.

Och nu ska han kanske filma med Lars von Trier.
- Ja, jag har fått en förfrågan, säger han lite hemlighetsfullt.

Foto: Fredrik Zillén

Regissören är väldigt viktig för Hoyte van Hoytema. Det som avgör hur han väljer projekt är otvetydigt regissören och inte manuskriptet.
- Director goes first! En historia kan berättas på så väldigt många sätt och därför är regissören jätteviktig för mig. Att kunna kommunicera och ha ett open mind är otroligt betydelsefullt, viktigare än tekniken.

Stina Lundberg Dabrowskis påstående att det ibland uppstår en tävlan mellan regissör och fotograf, vem som är viktigast, håller han inte med om.
- Jag får min energi från berättelsen och människorna i den. Jag är väldigt nyfiken. Dessutom ser jag också som min uppgift att backa upp regissören. Han är ju ofta väldigt sårbar, kanske ångestfylld och behöver stöd. Här blir det en slags interaction, ett pingpongande oss emellan. Man blir lite som ett mellanting mellan psykolog och nallebjörn.

I Sverige har Hoyte van Hoytema arbetat med regissörerna Stephan Apelgren, Mikael Marcimain, Tomas Alfredson, Fredrik Edfeldt och nu senast Kristian Petri med den kommande filmen ”Ond tro”.

Samarbetet med ”Låt den rätte komma in” och Tomas Alfredson var positivt från första stund.
- Jag blev väldigt intresserad av projektet och det klickade till mellan oss med en gång. Vi pratade inte alls teknik i början utan mer visioner. Vi började bryta ner manuset steg för steg och stämde av våra visioner. Det är jätteviktigt att lära känna regissören innan inspelningen.

Hoyte van Hoytema är inte så förtjust i storyboards, de är för begränsande. Självklart måste det finnas en planering men ofta händer något oförutsett på inspelningsplatsen och då behövs improvisation och kreativ flexibilitet.
- Storyboards kan låsa en för mycket, men till exempel ”Låt den rätte komma in” innehöll många tekniskt komplicerade scenerier så där tvingades vi att beskriva scenerna i förväg.

Hoyte van Hoytema har dessutom hunnit med en sväng till Hollywood. Lite blygsamt medger han att han har en agent där. Agenten har fått en lista på regissörer som Hoyte van Hoytema gärna vill arbeta med. Där nämns bland andra Paul Thomas Anderson och Wes Anderson. Första hollywoodregissören blev David O. Russell och filmen ”The Fighter” med Christian Bale och Mark Wahlberg i huvudrollerna.
- Hollywood-grejen var inte så annorlunda, ibland blev jag kanske lite irriterad. Enligt de fackliga reglerna i USA tvingades jag att arbeta med två kameraoperatörer. Jag är van att operera kameran själv, gillar att liksom dammsuga scenerierna med sökaren. Innan jag åkte till Hollywood blev jag dessutom varnad för både regissörens och huvudrollsinnehavarens (Christian Bales) häftiga temperament men det märkte jag inte så mycket av på inspelningen. De skrek i alla fall inte åt mig.

Foto: Fredrik Zillén

Vem är han då, fotografen som knep två Guldbaggar i rad? Som namnet antyder är Hoyte van Hoytema holländare, född i Schweiz där pappan arbetade som arkitekt. Ganska lat i skolan och gick ibland två år i varje klass. Var allmänt intresserad av filmmediet i tonåren.
- Men jag hade inte en pappa med en Super-8 i garderoben.

Som 17-åring sökte han in till holländska filmskolan där han trots två försök inte kom in. Åkte till Polen där han kom i kontakt med filmskolan i Lodz. Skolan hade två utbildningslinjer – regi och foto – och från början var inte fotolinjen självklar. Men han lockades av den visuella delen av filmskapandet.
- Skolan hade ett bra rykte men var väldigt gammaldags. Men för mig var det positivt. Vi fick arbeta med gamla Arri-kameror som tyskarna haft med sig under kriget. Skolan hade inte råd att köpa nya kameror så allt filmades på 35 mm. Kamerorna lät som kaffekvarnar och det lärde oss att berätta historier som fokuserade på bilden utan så mycket hjälp av dialog och annat ljud. Och just de tekniska begränsningarna var oerhört lärorika.

Efter tre år hoppade han av studierna.
- Jag hade tröttnat lite och tyckte att jag lärt mig mycket. Men huvudorsaken var att jag fick ett filmjobb och då ställde skolan ultimatum.

Via filmjobb i Holland och Polen hamnade Hoyte van Hoytema i Norge där han träffade producenten Malte Forsell som tog honom till Sverige och inspelningen av ”Danslärarens återkomst”. Så började karriären i Sverige och nu kanske det blir samarbete med Lars von Trier.

Läs mer om Hoyte van Hoytema på svensk filmdatabas.

Tillbaka till sidtopp
Tillbaka till startsidan
2010-05-07 Susanne Roger