Fd Se & Hör-redaktör: Dagspressens Tigerjakt desperat och utan moral

Paris Hilton, Victoria Beckham, Tiger Woods... Vem f-n bryr sig!?

Zlatan är STÖRST!!!

Avskyvärt!
Så känns det att läsa gammelmedia nuförtiden.
Ja, när GP är nere i "Hänt i veckan" träsket.. då slutar man läsa!
Desperationen lyser bland flosklerna: " Tänk på Dawit Isaak"!.. parat med "Tigerjakten".

Sten,
En helt annan sak. Jag har kvar min nål från Elefantklubben och är stolt över den. Har du din kvar?

"Vi ockuperas av personliga bloggare". Ja det är väl upp till var och en om den ska ockuperas. Jag skrev nyss ett inlägg på min blogg om hur rädda invandrare är för svenskar och ansträngde mig verkligen att vara neutral:

http://annhelenarudberg1.blogspot.com/2009/12/invandrare-radda-for-sveri...

Uppenbarligen har Sten Hedman lika många fördomar om bloggare, som jag har om skvallerpressen. Jag läser den nämligen aldrig för det är så ointressant. Och den åsikten har jag underbyggt mer genom att ta del av den, tydligen mer än Hedmans populistiska undersökning om bloggare.

I bloggvärlden finns nämligen allt eftersom den representerar ett urval av folket. Från ministrar till skvallertackor.

Expressen och Aftonbladet kämpar i en tid då upplagorna och intäkterna sjunker och har mer och mer gått över till att bli veckotidningar. Särskilt Aftonbladet präglas av en desperation, som inte fanns där tidigare.

Däremot kan det bli intressant om medier som New York Times och Wall Street Journal bevakar en sådan nyhet som den kring Tiger Woods. Han ingår ju i ett ekonomiskt sammanhang. Också.

En annan sådan tidning i Sverige är www.realtid.se som uppmärksammar kändisar och skriver om bovar i affärsvärlden. Plus att de har rena ekonomiska artiklar. Gränserna mellan olika medier har luckrats upp. Det är inte alls av ondo.

Har ingen aning vad "Tigerjakten" går ut på annat än vad jag förstått av denna artikel. Förstår inte varför folk överhuvudtaget intresserar sig för kändisars privatliv, "han är gift med hon som var otrogen med den som var otrogen med x blalblabla".
Håller verkligen med om att dagstidningar bör sluta efterapa skvallertidningarna. Man blir så less när det är sida upp och ner med massa trams.
Generellt sett är vår media mycket dålig här i Sverige och det behövs rejält med förbättringar. Vill man få en korrekt nyhetsrapportering gör man sig själv en stor tjänst om man väljer att komplettera sitt nyhetsintag genom att läsa tex norska tidningar på nätet. Det tenderar att inte slussa nyheter genom politiskt korrekt filter i samma utsträckning. Vi har alltför styrd rapportering här i Svedala.

Vill inte på något sätt säga jag är bättre än någon annan men har svårt förstå varför man är intresserad av att läsa massa skvaller.

Säga vad man vill, men skvallerpressen hycklar inte i alla fall. Se & hör är en skvallertidning och står för det; till skillnad från Expressen och Aftonbladet, som anser sig själva bidra oerhört mycket till samhället och medborgarna.

Skvallerjournalisten Sten Hedman kämpar för 15 minuter till i det strålkastarljus han lärt sig älska. Ämnet; medias trivialisering. Intressanta slutsatser; inga alls, faktiskt. I själva verket är läget klart som korvspad - gammelmedia befinner sig i samma förtroendemässiga utförsbacke som t ex ICA, och på exakt samma grunder - greed. Felmärkt köttfärs och lågt stående svallerjournalistik är båda uttryck för lusten att tjäna den där sista kronan, även om det innebär att balansera på avgrundens rand. Det går ALLTID att hitta en spänn till. ICA klarar sig ett tag till genom att öppna nyare, större anläggningar där köpupplevelsen får oss att glömma innehållet, d v s att vi får halvdana varor till rent ockerpris (att ICA-handlare ofta är mångmiljonärer beror inte uteslutande på framgång i Postkodlotteriet). För gammelmedia är situationen betydligt mer allvarlig - efter att ha läst flera tidningar på nätet nu på morgonen tog jag itu med SvDs pappersupplaga, som både kändes som, och var, gårdagens nyheter. Om nu inte gammelmeda är snabbast på pucken måste man i stället erbjuda fördjupning, förklaring, bakgrund. Men se det klarar man inte heller av, för det kräver kunniga journalister, och såna kostar pengar. På nätet finns däremot hur mycket kunskap som helst att hämta in. Invändningen brukar bli att på nätet vet man ju inte vilken bakgrund skribenten har. Vilket ju är en poäng - för i dagspressen kan man i förväg säga hur nyheten kommer att behandlas, ledarskribenter och ämnesredaktörer kör på i sina snäva fåror, år efter år, en fråga i taget, en ståndpunkt i taget. Vad ska tidningarna göra, det räcker inte att vara duktiga på nätet, så fort jag går ut där hittar jag så mycket mer att läsa på andras sidor. Jag har en idé, men släpper den inte billigt. Och du Sten Hedman - att gammelmedia skvallrar nuförtiden betyder inte att ditt tidigare arbete blir mer accepterat. bara att gammalmedia blir mindre accepterat. God morgon Sverige.

Sent skall syndarn vakna Sten som vars yrkeskarriär bygger på skvaller och hemligheter om kända människors privatliv gnäller om dom nya tiderna,Bloggarna förstör affärerna eller är det all den nedlåtande kritiken som Sten och hans skrå rättmättigt fått utstå känns ännu mera orättvis nu när alla gör det. Stackars Sten en sann pionjär innom snuskjornalistiken som upprörs över att han inte är med i matchen längre patetiskt och tragisk inlägg av en sann publicist kungen av träsk nyheter Sten Hedman skvallra i frid.

När jag skulle förklara ordet dubbelmoral för min dotter
så hade jag svårt att få till en förklaring som var enkel
för henne.
Men nu fick jag oväntad hjälp och min dotter ropar nu
"Sten Hedman!" när jag säger åt henne att gå och lägga
sig kl. 21 medan jag själv sitter uppe ett par timmar själv.
När vi sen ett par dagar senare stod på samma busshållplats
som Sten Hedman på Karlavägen så sa jag till henne: "Där
är Sten Hedman". Hon gick då fram til honom och sa: "Är
det du som heter farbror Dubbelmoral?" Ja, se barn...

Gammelmedia, som vid högtidliga tillfällen brukar kallas för "den tredje statsmakten", är på väg att bli demokratins dödgrävare.
I försöket att rädda sin tidigare starka position och i ökad konkurrens från "nya" medier, tillhör de nu underhållningsindustrin.
I stället för kritiskt granskande har det blivit medagerande på många sätt, genom att utifrån kändisperspektivet, flytta fokus från sakfrågor i det offentliga rummet, till att skapa en dramaturgi på samhällsscenen.
Det blir mer fiktion än dokumentär och skapar mer eller mindre fantasifulla scenarior, "tänk om det vore så här" eller "tänk det skulle kunna vara så här".
Tillsammans med de "fria" tv-kanalerna deltar de i fördumningen och bidrar mindre till att avslöja, upplysa och stimulera till samhällsdebatten.

Lite dubbelmoraliskt känns det att läsa denna artikel.

Skvallerblaskorna är bättre än kvällspressen i att sköta rapportering kring kändisar och olika händelser ?

Men hallå ?!??

Kasta inte sten när man sitter i ett glashus....

Tycker att både kvällspress och skvallerblaskorna är lika goda kålsupre allihop.

När det kommer till kritan så vill de sälja lösnummer inget annat....
Ju saftigare "avslöjande" ju högre försäljning.....

Möjligen hade denna artikel känts lite mer trovärdig om den inte hade författats av en fd redaktör för en skvallerblaska. Och om artikeln var upplagd textmässigt lite mer analys mässigt jämförande kvällspressen med skvallerblaskorna i deras kändisjournalistik hade varit en aning annorlunda.
Nu är det mer som ett skämt och en stor skopa dubbelmoral.

Idag nådde ju snaskigheten i medierna nya höjder, när man går ut med uppgifter om att cancersjuka som genomgår cellgiftsbehandling och har halvtidsjobb, måste gå till arbetsförmedlingen och söka heltidsjobb.
Finns det inga gränser för vad medierna kan tillåta sig när det framförs kritik mot den politik som syftar till att minska utanförskapet.
Även de cancersjuka bör väl få ta del av den förmånen innan de hamnar i den slutliga gemenskapen.

Gammelmedia har i stort tjänat ut sin roll och gör därför flämtande försök att finna en "ny" marknad genom att överta den gamla skvaller pressens roll.

Gammelmedia utmärker sig för att i sin "nyhetsförmedling" oftast driva en egen agenda som inte fullt ut redovisas men i skvaller avdelningen är man helt öppen här levereras snaskighet och skvaller.

Jag är såå fruktansvärt trött på gammelmedias sk. journalistik ett bakåtsträvande, fantasilöst ältande i en mot konsumenten förmyndaraktig ton.

Tidningarna är väl för de flesta som intresserar sig för kvalitativt god nyhetsförmedling och intressant diskussion, ett redan avslutat kapitel.

Radio och Tv har känts intressanta något längre men även där har förslumningen snart nått vägs ände.
Radio och Tv i nyhets och debatt program är mestadels journalister som intervjuar eller samtalar med andra journalister om ämnen där vi mindre vetande lyssnare/tittare bör upplysas om hur vi skall tänka/ tycka. Mycket sällan tycks det föresväva någon av journalist att lyssnare/tittare kan dra egna slutsatser.

Jag förstår förövrigt inte vad som motiverar moderring från Newsmill?
En artikel om media av en känd feministisk debattör modereras medan en artikel av en känd skvaller krönikör lämnas åt sitt öde utan skyddande censur?