Betygen

Marcus Bäckström om Betygen

De nyckfulla betygen måste bekämpas

Publicerad: 2009-11-30, Uppdaterad: 2009-11-30

Skolverket presenterar i dagarna en rapport som påvisar stora, oberättigade skillnader i betygsbedömningen på landets gymnasieskolor. Detta godtycke måste motarbetas så att alla elever kan känna sig trygga i vissheten om objektiva betyg utan inslag av nyckfullhet.

47 millningar
19 kommentarer
Bokmärk & dela artikeln Tipsa om artikeln vie e-post

Facebook MySpace Delicious

Windows Live Pusha Twitter

dela
skriv ut
Twitter

Om författaren

Sjuttonåring som läser andra året av ett av ett gymnasieprogram med kombinerad naturvetenskaplig och ekonomisk inriktning på den fristående skolan Thorén Business School i Örebro. Oroas över utvecklingen med skenande betyg och hoppas riktlinjerna vad gäller betygsbedömning blir tydligare i framtiden än vad de är i dagsläget.

Skolverket offentliggör i dagarna en rapport som belyser nyckfullheten gällande betygsättning i den svenska gymnasieskolan. Rapporten blottlägger långtgående och oroväckande skillnader i hur olika lärare värderar provresultat och sedermera sätter tvivelaktiga eller rent felaktiga betyg. Bland annat framkommer det att de slutliga kursbetygen i hög grad tenderar att bli högre än vad provskrivningarna motiverar. Detta går att knyta an till den betygsexplosion som skett på senare år, där betygen är skyhögt bättre än tidigare men resultaten är kvar på samma nivå som tidigare.

Med utgångspunkt ur endast mina egna erfarenheter från det svenska skolväsendet framstår ovanstående som tämligen överdrivet. Som elev har jag alltid känt att bemötandet ifrån lärare och övrig skolpersonal varit professionellt. Generellt sett är det dock långt ifrån otänkbart att lärare låter sig influeras av annat än konkreta, studierelaterade prestationer vid bedömning och betygsättning. Detta kan säkerligen vara högst ofrivilligt, man utvecklar en god relation med en elev och låter i sin tur detta grummla det egna yrkesmässiga omdömet. Detsamma gäller naturligtvis det omvända, om det råder en frostig relation mellan elev och lärare och detta sedan avtecknar sig i ett obefogat lågt betyg. Sådan nycker måste naturligtvis avhjälpas och det är därför välkommet att Skolverket valt att granska denna fråga, som för den enskilda individens framtid kan vara av omåttligt stor vikt.

Det är i det närmaste ogenomförbart att helt omintetgöra risken för nyckfullhet i betygsbedömningen, då det trots allt handlar om mänskliga och felbara individer. Vikten av att minimera att detta förekommer är dock stor, då felaktiga betygsutslag kan få beklagliga konsekvenser, både positiva och negativa, för eleven. Utöver de rent mänskliga faktorerna tror jag att Skolverket i viss mån har sig själv att skylla för delar av godtycket. Riktlinjerna, stipulerade i läroplanerna, som lärarna har att rätta sig efter är i mångt och mycket otydliga, abstrakta och rent obegripliga för såväl lärare som elever. Har själv vid flera tillfällen erfarit att lärare helt avstått ifrån att presentera betygskriterium för sina elever, då det i det närmaste är omöjligt att uttyda någonting konkret och handfast ur dem. Detta, diffusa och svävande kriterier, öppnar ovälkomna dörrar som med stor sannolikhet förhöjer riskerna för inkorrekta betygsbedömningar, då varken lärare eller elever är hundraprocentigt säkra på vad som menas. Som det är idag kan kriteriet i vitt skilda ämnen nästintill förväxlas med varandra, då formuleringarna är så flytande. Så kan det inte få vara, det är därför skolverkets skyldighet att utarbeta nya klara och lättförståeliga riktlinjer som även eleverna, som ju är de som berörs i slutändan, kan ta till sig innehållet.

En minst lika viktig faktor, som skolverket inte kan läggas till last för, är att lärarna i stor utsträckning sätter betyg som inte står i relation till elevens prestationer, i form av provresultat. Att merparten av de naturvetenskapliga elverna, vilket framgår av Skolverkets analys, exempelvis får ett högre slutbetyg än vad deras nationella provresultat berättigar är allvarligt och måste motverkas, i syfte att stoppa den betygsinflation som redan nu finns utbredd. Lärarna måste här ta sitt ansvar och i större utsträckning använda just provresultaten som betygsunderlag, då det ju är det enda som högre instanser, i form utav skolverket, har möjlighet att kontrollera i efterhand.

Betygssättning måste alltid vara en avvägning, där såväl det prov- som lektionsbaserade tas i beaktning. Allvarligt blir det först när en lärar helt nonchalerar uteblivna provframgångar och istället sätter betyg utifrån en elevs engagemang, inställning och ambitioner, som inte alltid tangerar de faktiska prestationerna. Det är lärarens skyldighet att på ett objektivt sätt utvärdera en elevs resultat, oberoende av om denna är slö och högpresterande eller ambitiös men mindre "framgångsrik". Faktum är att somliga elever inte alls har högt uppsatta mål, men likväl har en naturlig fallenhet och därmed presterar toppresultat. Dessa elever ska bedömas enligt precis samma riktmärken som övriga, även om det är begripligt att lärare hellre sätter högre betyg på de som anstränger sig än de med en slapp attityd.

Sammanfattningsvis måste såväl Skolverket som landets gymnasielärare rannsaka sig själva i syfte att framöver göra mer objektiva bedömningar, säkerställa rättssäkerheten inom skolan och ge eleverna den trygghet som vetskapen om saklig betygssättning innebär.

Marcus Bäckström (12 artiklar)

Anmäl

Vad är milla?

Vad är att Milla?

Milla är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger.

Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/14837

19 kommentarerSkriv kommentar
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hörde på ett nyhetsinslag idag i P1 om en undersökning som visade på att det är inte skolan i sig som borgar för "bra" utbildning. Kvalitén på utbildningen och därmed rättvisande betyg, beror i stället på lärarens kompetens och förmåga att se elevens särskilda behov. Bra och individualiserad utbildning kan ske utan betyg som alltid sätts i relation till gruppen.

Permalänk | Anmäl #1 Ivar Johansson, 2009-11-30, 20:55

Jag fattar inte! Svenska män och pojkar verkar helt blinda för den diskriminering vi/ni är utsatta för. Varför nämner du inte med ett ord att ditt eget kön blir undervärderat här, i betygen? En masse! Verkligen sorgligt. Så här skrev jag till Littorins artikel idag:
Skolverkets analys från 469 gymnasieklasser: "Kvinnliga elever får betydligt oftare högre betyg i förhållande till provresultatet än manliga."
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3867205.svd
Hur länge har detta pågått medan vi matats med hur mycket "duktigare" tjejerna är i skolan? Och vad innebär detta för pojkarnas motivation? Eller kvinnornas lönesättning

Permalänk | Anmäl #2 Joakim Steneberg, 2009-11-30, 21:28

Har du samma åsikter som läraren får du högre betyg. Det är bra att barnen får lära sig från början att bli diskriminerade för det är så det funkar i Sverige på alla områden.

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2009-11-30, 23:05

Precis som Joakim skriver så finns det en tydlig strukturell orättvisa i betygssättningen. Tillhör man rätt kön har man nästan dubbelt så stor chans att få högre betyg (eller inte lägre) än vad man lyckats prestera i de nationella proven. En diskriminering som även tidigare undersökningar visat på. Hade denna orättvisa drabbat kvinnorna/flickorna hade vi sett krigsrubriker i media och landets alla feminister hade skrikit sig hesa om partiarkatets förtryck av de stackars flickorna. Men nu är det bara männen/pojkarna som diskrimineras och eftersom det är inte ett politiskt (feministiskt) korrekt budskap att förmedla så utelämnas detta faktum överallt i media trots att det är så slående. Medvetet eller omedvetet utövas en av de vanligaste härskarteknikerna - osynliggörandet.

Permalänk | Anmäl #4 Nisse, 2009-11-30, 23:09

Det finns givetvis ekonomiska intressen för att ge elever höga betyg. Men ingen kan väl på allvar bli förvånad över det efter friskolereformen?

Det är vanlig hederlig marknadsekonomi.

Permalänk | Anmäl #5 default persson, 2009-11-30, 23:09

Lösningen är mycket enkel. Inspireras av IB-utbildningens eller motsvarandes examinationsform. Där sätts betyget till 80% på slutprovet, till 20% på inlämningsarbeten. Din lärare kommer aldrig i kontakt med din examination (dock arbetar många lärare som examinatorer av elever de aldrig träffat).
Dels blir betyget rättvist och kunskaperna blir kvantifierbara istället för flummigt normativa. Men, en trevlig bieffekt är att din lärare är helt och hållet på din sida och vet precis vad lärarens roll är, det är att förbereda dig inför slutprovet.

Permalänk | Anmäl #6 Martin A, 2009-11-30, 23:10

IB-systemet är en möjlig lösning. men man skall vara medveten om att IB-systemet är extremt hårt uppstyrt och ger lite utrymme för skolorna att anpassa sig till den verklighet som finns runt skolan. Det är också en extremt akademiskt teoretiskt gymnasieutbildning. Men är man beredd att köpa svagheterna så okej - jag är tveksam.

Min dotter läser IB-diploma-program eftersom det är enda möjligheten utomlands, om man som svensk vill ha en internationellt gångbar examen från gymniasiet. Men jag skulle aldrig till en svensk elev i Sverige rekommendera IB framför en bra svensk gymniaseutbildning.

Jag skulle tro att man alltid får leva med viss osäkerhet i betygssättningen och att det vore bättre att förändra intagningssystemet till högre utbildning istället. Dock, en viss uppskärpning vore på sin plats, men det är kanske bättre att fokusera på undervisningskvaliteten istället?

Betygsdebatten som har sånt stor fokus i Sverige är egentligen helt ointressant ur ett kunskapsperspektiv. Det är, på flera plan, ett sorteringsindstrument men med enormt stora brister.

Permalänk | Anmäl #7 Utlandssvensk, 2009-12-01, 07:23

Utlandssvensk
Examination är central i all utbildningsverksamhet. Vad som examinieras och hur det examiniras formar och definierar och styr utbildning. Och kommunicerar till eleverna vad de ska lära sig. Jag tror ärligt att en utbildning utan examination kommer få sämre resultat än examination utan utbildning.

Förslaget var INTE att kopiera IB-utbildningen utan att inspireras av deras rättvisa examination. Det skulle gå utmärkt att använda samma format för praktiska ämnen och praktiska utbildningar.

Något annat som är horribelt i svensk utbildning är att betygssättning ofta är relativ. Vad sjutton kan lärarna och skolverket om de inte ens kan sätta en betygsskala när de skapar prov? Har de ingen relation till kunskap?

Permalänk | Anmäl #8 Martin A, 2009-12-01, 07:53

Angående #4 kan jag bara säga att det är ett ytterst cyniskt synsätt som inte överenstämmer med verkligheten. Dock ska man inte sticka under stol med somliga lärare säkerligen låter sig påverkas utifrån sina rent personliga intryck av eleven. Att detta skulle inverka i sådan hög utsträckning på slutbetyget som du påstår ställer jag mig dock väldigt tveksam till.

Permalänk | Anmäl #9 Marcus Bäckström, 2009-12-01, 09:04

Vad gäller den påstådda diskrimineringen av pojkar är det naturligtvis oerhört beklagligt och definitivt någonting som måste uppmärksammas i betydligt högre grad.

Permalänk | Anmäl #10 Marcus Bäckström, 2009-12-01, 09:11

Angående flickors överordning i skolan:
Förhållandet har varit klarlagt i en handfull år. Hur det såg ut tidigare är svårt att säga, men problemet tycks ha förvärrats i takt med att könsmaktsordningen infördes som utgångspunkt i jämställdhetsarbetet.

- IFAU, Rapport 2007:22, Erica Lindahl
- Maria Nycander Uppsala Universitet, VT2006, "Pojkars och flickors betyg En statistisk undersökning"
- Mats Björnsson, Ett uppdrag för Myndigheten för skolutveckling; "Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv"

Så: på senare år har vi alltså en tydligt negativ särbehandling av pojkar, men media kör på i gamla spår och lyckas fortfarande hitta snyfthistorier om flickor/kvinnor. Nej, kasta ut könsmaktsordningen och inför lika grundläggande rättigheter för alla istället.

Permalänk | Anmäl #11 Noger, 2009-12-01, 09:50

Könsmaktsordning borde i de bästa av världar vara ett okänt begrepp inom skolan. Självklart är att alla ska bedömas utifrån samma kriterier, oavsett kön och det är skamligt att de feministiska jämställdhetsfalangerna, som när kvinnor utsätts för kränkningar, skriker sig hesa, inte säger ett knyst om saken.

Dock är det en intressant, om än bisarr, paradox att flickors insatsar premieras i högre grad än pojkarnas under grundskole- och gymnasietiden för att sedan på arbetsmarknaden värderas lägre, i form av orättvisa lönenivåer och liknande.

Permalänk | Anmäl #12 Marcus Bäckström, 2009-12-01, 10:02

En viktig faktor förbises i debatten: betygskriteriernas formulering. Som lärare kan man ibland slita sitt hår över gummibandsskrivningarna i Skolverkets betygskriterier. Det räcker inte att sätta sig ner och läsa dem osorgsfullt, utan de måste tolkas. Dessvärre blir den tolkningen individuell och subjektiv, eftersom inget definieras och uttrycks på ett mätbart sätt.

Just nu känns det som om vi lärare får bära hundhuvudet för betygssystemets utformning. Även den lärare som ytterst samvetsgrant söker följa kriterierna och ge rättvisa betyg, ger uttryck för sin subjektiva tolkning. Tolkningen skiftar givetvis mellan olika lärare, eftersom människor har en individuell förståelse- och tolkningshorisont.

Diskussionen borde istället gälla hur man utformar ett mera rättvist betygssystem än det vi har idag. Nu är rätt tillfälle när läroplanerna skrivs om och betygsskalan utökas. - gör också en grundlig översyn över betygskriterier och examinationsformer!

Permalänk | Anmäl #13 Den kritiske betraktaren, 2009-12-01, 10:26

Permalänk | Anmäl #14 Den kritiske betraktaren, 2009-12-01, 10:26

Permalänk | Anmäl #15 Den kritiske betraktaren, 2009-12-01, 10:27

Vi kanske inte ska skjuta budbärarna omgående utan se lite mer nyanserat på det. Visst har lärarna del i det men det ska förstås utifrån den otydlighet som Lpo94 visar. Otydliga betygskriterier öppnar upp för tolkning, och då är det inte konstigt att det skiljer sig i bedömningen.
Samtidigt så mäter nationella prov endast kunskap. I Lpo94 finns det en mängd andra mål som ska uppnås som lärarna måste inkludera i undervisningen.. Om det är ren kunskap man är ute efter så är det rätt enkelt - anpassa lektionerna efter nationella proven. Om det är bra eller dåligt står var och en fritt att tycka.

Permalänk | Anmäl #16 Mattias S., 2009-12-01, 10:35

Problemet är, som några skriver här indirekt, att "kunskap" varit ett fult ord i betygskriterier. Jag har för mig att ordet inte ens fick nämnas tidigare från centralt SÖ-håll. Alliansen måste vända skutan och uppvärdera "kunskap", som alltid är mätbar, på bekostnad av andra faktorer som nu tar för stor plats i skolan.

Att sedan världen, varken i skolan eller efteråt, inte är rättvis vet vi alla som varit i arbetslivet. Det är inte den som jobbar bäst eller tillför mest på en arbetsplats som har högst lön. Ofta är högavlönarna tomma luftslott med en uppblåst världsbild som de lyckats överföra till chefen.

Permalänk | Anmäl #17 Thomas Eliasson, 2009-12-01, 13:32

Avkommunalisering och åter förstatligande av skolan.
Lärarhögskolor värda namnet (de är ett skämt idag).
Höjd status, bättre lön, preciserad arbetstid (längre?) tydlig arbetsbeskrivning via professionalism.
Höjda prestationskrav på elever, medvetenhet om både rättigheter och skyldigheter.
Höjda prestationskrav på lärare, medvetenhet om både rättigheter och skyldigheter, utvärdering!
INGA obehöriga lärare i skolan (ja, även behöriga kan vara dåliga precis som inom alla yrkesgrupper, men ribban måste läggas vid behörighet. Kommunen kan godtyckligt fortsätta hävda mannen från gatan som likvärdig på andra grunder annars).
Skolledningar som inte hukar sig för alla "experter" och sedan dumpar krav och ansvar i orimlig mängd på lärare.
Är det elitism att önska kunskapsbegreppet ett faktiskt innehåll?
För våra barns skull tror jag inte det.

Permalänk | Anmäl #18 Ulli, 2009-12-01, 15:13

12 Marcus Bäckström, nu handlar det om betygen. Men eftersom du tar upp det: Klart att om det kommer in kvinnor med toppbetyg, och de visar sig var högst ordinära? Att det kan uppstå en besvikelse på marknaden? F.ö. är problemet överdrivet och "kvinnor måste bli bättre på att löneförhandla.." (Annika Dahlström, hjärnforskare)