Publicerad: 2009-11-08, Uppdaterad: 2009-11-09
Att vi betalar skatt på vår lön är en självklarhet som få ifrågasätter. Men hur fungerar beskattningen av lön i praktiken? En närmare titt på beskattning av lön leder oss snabbt till en hårresande slutsats. I statens ögon är din tid och din arbetsinsats värdelösa.
Fundera en stund på hur företag beskattas. Vid årets slut adderar man ihop alla inkomster och drar av alla utgifter. Om resultatet är positivt betalar företaget skatt på vinsten. Samma mekanism tillämpas på försäljningsvinst. Om du säljer aktier, en bil, ett hus eller en frimärkssamling får du dra av anskaffningsutgiften, det vill säga det belopp du betalade för att anskaffa aktierna, bilen, huset eller frimärksamlingen. Säg att du köpte en aktie för 5,000 euro och säljer den för 10,000 euro. Din vinst är då 5,000 euro och du betalar skatt på 5,000 euro, inte på 10,000 euro som du sålde aktien för.
Du behöver förstås inte sälja din aktie mot pengar, du kan också byta den mot något annat. Den som vill ha din aktie kanske inte har en massa kontanter liggandes omkring, men han har en bil som han vill bli av med. Ni kommer överens om att byta aktien mot bilen. I de flesta fall av byteshandel anses ingen beskattningsbar vinst ha uppnåtts, eftersom du värderar bilen mer än aktien och han värderar aktien mer än bilen. Ni båda anser er ha fått något värdefullare, men ingen har gjort en mätbar vinst så ingen blir beskattad.
Låt oss nu fundera på beskattning av lön. Säg att du är en vanlig kontorsanställd på ett företag. Du jobbar fem dagar i veckan, 8 timmar om dagen, 160 timmar i månaden och får 3,000 euro i månadslön. Din beskattningsbara inkomst på årsbasis är alltså 36,000 euro plus eventuella naturaförmåner. Från inkomsten får du göra vissa standardiserade avdrag "för inkomstens förvärvande", men de är oftast tämligen begränsade. I princip betalar du skatt på den lön du får av din arbetsgivare för det jobb du utför. Hur förhåller sig nu logiken i lönebeskattningen mot beskattning på vinst som diskuterats ovan?
Din lön grundar sig alltså på din arbetsinsats, du får lön för det jobb du utför åt din arbetsgivare. Din prestation är 160 timmar arbete i månaden, något som alla månadsanställda vet att i praktiken utgör huvuddelen av din vakna tid per månad. Din arbetsgivare får dra av din lön som en kostnad när företagets beskattningsbara inkomst skall beräknas, men du får inte dra av värdet på din tid från din lön.
Det betyder att i beskattarens ögon så är din tid, dina 160 timmar i månaden, helt värdelösa. Och inte bara det, din arbetsinsats, det du producerar åt din arbetsgivare, är likaså värdelöst. Enligt beskattaren får du 3,000 euro i månaden av din arbetsgivare, men du ger ingenting av värde i utbyte. Du får 3,000 euro i månaden för ingenting. Enligt den logiken spelar det alltså ingen roll om du sitter hemma och ser på TV eller sitter på kontoret och jobbar. Varken din tid eller din arbetsinsats är värt något överhuvudtaget. Därför blir du också beskattad på basis av lönens fulla belopp.
Det är därför du inte får göra avdrag för din tid på samma sätt som du fick dra av aktiens anskaffningspris från försäljningspriset. Du kan heller inte säga att du byter din tid och arbetsinsats mot lönen, eftersom din tid och arbetsinsats är värdelösa. Om det du ger är värdelöst så anses du nämligen inte heller ha gett någonting. Säg att du i exemplet ovan skulle ha gett en näve grus i utbyte mot bilen. Eftersom näven grus i praktiken saknar värde skulle beskattaren i det fallet ha ansett att du fick bilen i gåva och beskattat dig för det. Enligt beskattarens sett att se på saken så ger din arbetsgivare dig en gåva på 3,000 euro i månaden, eftersom det du ger i utbyte är lika värdelöst som en näve grus.
Var och en värderar ju sin tid och sitt arbete hur den vill, men jag håller nog inte med om att den tid och den arbetsinsats som jag ger min arbetsgivare är lika värdelöst som en näve grus. Vad tycker du? Är din tid och din arbetsinsats helt värdelösa?
Milla är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger.
Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
Under lång tid var arbetsmarknaden i allmänhet och LAS i synnerhet ett hett ämne. Men så är det inte längre. Är problemen lösta? Och om inte, vad gör vi åt dem?
En ungdomsarbetslöshet på väg mot 30 procent är en nationell katastrof
Utfryst och utstängd från arbetsmarknaden och samhället
Vi är unga men inte dumma och förstår poängen med Las
Turordningsreglerna och verkligheten
Unga drabbas otvivelaktigt av LAS
LAS grundorsaken till våldet i Rosengård
Dags att regeringen Reinfeldt skaffar jobb åt de unga istället för att försämra Las
Så tvingades vi avskeda en stor del av vår kvinnliga personal
Varför är det vi unga som ska ut först?
Kristdemokraterna måste sluta fega om konsekvenserna av LAS
En starkare välfärdsstat gör arbetsmarknaden rörligare
Ungdomsavtalet, räddningen för Sveriges unga
LAS har skapat ett klassamhälle på arbetsmarknaden
Tystnaden kring LAS är destruktiv och drabbar ungdomar
Den skumma arbetsmarknadspolitiken
Socialdemokraterna gör självmål i EU-politiken
Arbetsmarknaden och den renodlade kapitalismen
Vuxenmobbning måste få ett slut
Större stat löser inte ungdomars utanförskap!
En kommissionsordförande på arbetstagarnas sida!
En ny Arbetsmarknadsmodell behövs
Fri invandring utgör inget hot mot jobben
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Â
Läs mer om NewsmillMillningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.
4 kommentarerSkriv kommentar
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Det är alltid *resultatet* av ditt arbete som betalar din lön - inte förbrukad tid. Det är därför en människa som får dubbelt så mycket uträttat som en annan bör ha dubbelt så hög lön.
Permalänk | Anmäl #1 Per-Ã…ke, 2009-11-09, 12:13NÃ¥ enligt beskattarens sätt att se pÃ¥ saken spelar det ingen roll hur mycket du fÃ¥r uträttat eftersom BÃ…DE din tid och din arbetsinsats är värdelösa.
Permalänk | Anmäl #2 Kaj Grüssner, 2009-11-09, 13:19Intressant artikel. Jag hade inte tänkt pÃ¥ det pÃ¥ det viset, innan.
Permalänk | Anmäl #3 Johan SP, 2009-11-09, 19:15Tror inte att det är mÃ¥nga som har det här i Europa. I USA var detta tankesätt djupt cementerat ända fram till 1913 och är fortfarande rätt starkt.
Permalänk | Anmäl #4 Kaj Grüssner, 2009-11-10, 10:21