Klimatet

Starka dofter från linsgrytan blandar sig med frän rök när Dakshaa Rathod rör om i sin gryta. Som miljontals andra kvinnor i den här delen av världen lagar hon familjens mat över öppen eld. Först på senaste tiden har forskare insett att sotet från dessa spisar gör jorden varmare.

– De här småeldarna syns överallt. Kvinnorna lagar mat över dem, och längs vägarna gör människor upp eldar för att värma sig. De bidrar starkt till att luftföroreningarna ligger som ett brunt töcken över den här delen av Asien, säger Örjan Gustafsson.

Han är professor i biogeokemi på Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet och en av de forskare som anser att även sotutsläppen borde finnas med i diskussionerna om ett framtida klimatavtal.

– Åtgärder mot sotutsläppen har stor effekt både på människors hälsa och på klimatet. Det är ett fattigdomsproblem. Kvinnor och barn får ofta ägna många timmar per dag bara åt att samla in pinnarna till elden, säger han.

Så ser också 31-åriga Dakshaa Rathods vardag ut. Hon tillhör ett stamfolk som bor i enklast möjliga hyddor i nationalparken Sanjay Gandhi i 17-miljonersstaden Bombay. I byn saknar de spartanska husen el, rinnande vatten och avlopp. På nätterna kommer ibland tigrar in i byn, en av männen som sov på verandan blev attackerad i höstas. Kvinnorna är hemma på dagarna, och alla lagar mat över öppen eld.

– Veden samlar jag in tillsammans med de andra kvinnorna i byn. Vi måste gå långt och är borta hela dagen. Vi har lärt oss vilka tider och vägar vi ska gå för att undvika skogvaktarna. Om de ser oss måste vi betala för veden, säger Dakshaa Rathod.

Hon rör om i den stora grytan. Hon lagar lunch under en presenning utanför familjens hus byggt av lera och korrugerad plåt. När det kommer en vindpust bränner den skarpa röklukten till i ögonen. Dakshaa Rathod spänner om presenningen så att röken hjälpligt leds bort från huset.

Eldstaden består av sex tegelstenar som grytan står stadigt på.

Sotflagor från eldar som dessa är ett av världens stora miljöhot. Visserligen toppar koldioxidutsläppen värstinglistan i klimatsammanhang, men sotets bidrag är inte försumbart. Av den uppvärmning som människan hittills åstadkommit kan sotet stå för uppemot en fjärdedel, enligt vissa studier.

Tidigare i år visade Örjan Gustafsson och hans kolleger att det stora bruna molnet över Asien till stor del beror på att människor eldar med färska bränslen. Två tredjedelar av Indiens alla sotutsläpp kommer från brinnande pinnar, ved och kodynga. En tredjedel kommer från förbränningen av fossila bränslen.

– Minskade koldioxidutsläpp har effekt på hundra år. Minskade sot­utsläpp kyler klimatet på två veckor, säger Örjan Gustafsson.

Mest sot släpps ut i länder i tropikerna. Det är också här, där solen är som starkast, som sotpartiklarna får störst effekt på klimatet. Det beror på att sot suger upp värme från solens strålar. Sotpartiklarna svärtar också ner is och snö och gör att mer värme absorberas på ytan.

Därför har sotet stor betydelse även för Himalayas smältande glaciärer. Eftersom isen har betydelse för närmare en miljard människors färskvattenförsörjning är detta ett av de mest akuta hoten när klimatet förändras. Både Himalayas glaciärer och havsisen i Arktis hotas om medeltemperaturen stiger med två grader, visar flera rapporter.

– Koldioxidutsläppen måste vara huvudspåret i klimatförhandlingarna, men åtgärder mot sotet kan göra att vi inte kliver över dessa trösklar i klimatsystemet, säger Örjan Gustafsson.

Luftpartiklarna har stor betydelse även i våra trakter. Klimatforskare Drew Shindell vid Goddard Institute, som är en del av amerikanska rymdstyrelsen Nasa, har med hjälp av klimatmodeller visat att uppemot hälften av Arktis uppvärmning beror på luftpartiklar. Uppvärmningen i Arktis går nästan dubbelt så snabbt som i resten av världen. Sedan sjuttiotalet har medeltemperaturen stigit med 1,5 grader – och istäcket har om sommaren krympt drastiskt under senare år.

Men här är bilden lite mer komplicerad, eftersom uppvärmningen hänger ihop både med de svarta sotpartiklarna, men också med utsläppen av de vita. Dessa kyler i stället atmosfären. Ett exempel är svavelpartiklar som de senaste decennierna försvunnit från industriernas skorstenar i väst.

Drew Shindells slutsats är att om klimatåtgärder ska få effekt på jordens temperatur måste även luftpartiklar vägas in, och man måste hålla reda på att partiklar kan ha både kylande och värmande effekt.

– Isen i Arktis och Himalayas glaciärer smälter mycket fortare än vad någon förutsett. Därför tycker jag att det vore klokt att i ett kort perspektiv göra något åt partiklarna, eftersom det snabbt ger avtryck på temperaturen. Minskade koldioxidutsläpp får effekt först på lång sikt, säger Drew Shindell.

Men enligt Svante Bodin på miljödepartementet är det praktiskt taget omöjligt att få med luftpartiklarna i den förestående förhandlingsomgången i Köpenhamn.

Han ser i stället sotet som ett extra ess i rockärmen. Om det visar sig att världen håller på att missa tvågradersmålet – och står inför farliga klimatförändringar – finns alltid sotet. Medan koldioxid finns kvar i atmosfären i flera hundra år försvinner sotet från luften på bara några veckor.

– Om vi längre fram snabbt behöver sänka jordens temperatur kan vi sätta in åtgärder mot sotet, säger Svante Bodin.

Men för Dakshaa Rathod och miljarder andra människor i den här delen av världen är röken från alla små spisar framför allt ett hälso­problem. Bara i Kina och Indien räknar FN med att hundratusentals människor dör varje år till följd av luftföroreningar. De har dessutom alltid varit för fattiga för att delta i den utsläppsfest av koldioxid som den rika delen av världen har ägnat sig åt i mer än hundra år.

– Under regnperioden måste vi ibland använda gasol, men den är dyr att köpa. Dessutom blir maten godare när jag använder ved, säger Dakshaa Rathod.

Därför höjs många röster för att pengar från rika länder ska gå till nya spisar i fattiga länder. Dakshaa Rathod är inte främmande för idén.

Skolflickorna i byn har hört talas om att det finns nya solcellsspisar, som testas på försök i en del byar i Indien. Dakshaa Rathod och de andra kvinnorna blir intresserade när flickorna berättar.

– Får jag en spis gratis ska jag använda den bara maten smakar bra. Även om vedeldningen är farlig finns det inga alternativ för oss. Jag skulle gärna slippa veden, när jag ibland måste elda inomhus blir vi irriterade i halsen och får ont i ögonen av röken, säger Dakshaa Rathod.

Kommentarer(60)

Visar 1-10 av 60. Per sida: 5 10 20 40

Namn

Om du har en egen blogg/sajt, skriv in den här:

 

Kommentar (Max 1000 tecken)

På DN.se vill vi att du tar del av vårt regelverk för artikelkommentarer innan du skickar din kommentar. Regelverket hittar du här.

Jag godkänner DNs policy för artikelkommentarer.

Är överlycklig ända in i själen att slöjan lyfts från folks ansikten och de ser klart att koldioxid inte är det stora bekymmer politiker vill framhäva. Precis som kommentarerna säger så skulle förändringarna ställa klockan bakåt för oss här och dessutom försvåra de fattiga ländernas väg till bättre levnads villkor. Inte bara vanliga människor men riktiga miljöproblem har förlorat stort på denna felaktiga diagnos.
Hejsvejs & ha det bra :)

hoppfull om framtiden, 08:30, 9 november 2009. Anmäl

Atomspisar till alla!

Brassière du Pape, 20:38, 8 november 2009. Anmäl

Kan nån förklara varför eldning med ved (förnyelsebart) anses mindre farligt ur CO2-synpunkt än eldning med kol (icke-förnyelsebart). Obs vi snackar CO2 här, inte att man nöter på ändliga resurser osv, det är en annan diskussion.

Förvirrad logiker, 19:47, 8 november 2009. Anmäl

Koldioxiden spelar mindre roll för klimatet visar flera studier. Se även http://www.fredmanpakvarnberget.blogspot.com/

Göran Johnson, (Webbsida) 19:35, 8 november 2009. Anmäl

Alldeles riktigt!
Soteldningen som pågår i det ständigt ökande antalet braskaminer är både hälsovådligt och i övrigt negativt för miljön.
Denna rök ger också en skitig och illaluktande närmiljö. Förbjud tilltaget och vi kommer att få det betydligt angenämare i våra hus trädgårdar.

Birg, 19:11, 8 november 2009. Anmäl

GÅ INTE PÅ DET. nu försöker man skyla miljöförstöringen på fattigt folk så den rika västvärlden kan må bra och gasa på.

sven p, 18:54, 8 november 2009. Anmäl

Tack vare klimatizterna i tyskland dom äter upp landskapet och eldar brunkol istället för att ha kärnkraft idag.

Ratzz, 17:14, 8 november 2009. Anmäl

Samuel Jarrick:
Vadå inte ställt om? Vi eldar väl för fan inte manuellt i västvärlden?? Allt annat är bättre än det. Sen är det bara vissa bakåtsträvande miljöidioter som försöker stoppa kärnkraften också som sätter käppar i hjulet för fortsatt omställning.
Dra el genom alla de där ställena till o börja med så kommer mkt lösa sig självt efterhand.

m96, 17:08, 8 november 2009. Anmäl

Jasså, jag trodde att elda med ved var miljövänligare än med andra (läs fossila) bränslen. Men det är klart, för mycket av något kanske alltid rubbar balansen, vilken den än må vara.

anonym, 16:54, 8 november 2009. Anmäl

Jaså det är alltså inte Kinas kolkraftverk som matar deras industri utan några restriktioner?
Det enda raka hade varit att behålla vår industri istället för att låta globalismen flytta alla jobb till låglöneländer där inga som helst miljöhänsyn tas!

Globalism har orskat största utsläpps ökningen, 16:31, 8 november 2009. Anmäl

  1 2 3 4 5 6 Nästa

Bloggat om artikeln(0)

(Vad är Twingly?)

Visar  (av totalt ).

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut