Holländare ska granska svenska grundskolor

Publicerat 2009-11-07 23:45

Skolinspektionen hyr in holländska skolinspektörer för att granska svenska grundskolor. Lärarförbunden ifrågasätter om utländska konsulter kan bedöma svenska skolor.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

88 kommentarer
0 Bloggar

Skolinspektionen

Hösten 2008 startade den nya skolmyndigheten Skolinspektionen i Sverige. De tog över den regelbundna tillsynen av skolor från Skolverket och besöker cirka 1.000 skolor under ett år. Men sedan starten gör de också en mer projektbaserad kvalitetsgranskning inom ett avgränsat ämne eller utbildningsområde i verksamheter där det bedrivs utbildningsverksamhet. Och det är inom det sistnämnda området som det holländska företaget ska vara med och granska ämnet engelska i åk 5–9. I kvalitetsgranskningen år 2008 granskade Skolinspektionen 138 skolor och 20 kommuner i sex projekt. Under år 2009 granskas 392 skolor. Men även skolundervisningen vid cirka 40 hem för vård och boende och granskning av 80 fritidshem samt 37 kommuner i 14 projekt. På Skolinspektionen arbetar 360 anställda.

Efter årsskiftet ska holländska skolinspektörer granska hur undervisningen i engelska bedrivs i årskurs 5 till 9 i skolor från Boden i norr till Blekinge i söder. Men innan dess måste de själva lära sig hur det svenska skolsystemet fungerar. Under november ska också svenska inspektörer åka till Holland för att lära sig hur holländarna granskar sina skolor.

Vad är motivet till att ni låter utländska inspektörer granska den svenska skolan?

– Vi vill lära oss hur andra länder gör sin skolinspektion. Och så vill vi satsa på internationalisering och själva bidra med kunskapsöverföring, säger Carina Abréu, avdelningschef vid Skolinspektionen i Göteborg som leder projektet.

Konsultföretaget Cito, som vunnit Skolinspektionens upphandling i Europa, var tidigare ett statligt institut i Holland.

De holländska inspektörerna kommer att granska ett trettiotal skolor tillsammans med svenska inspektörer och intervjuerna vid skolbesöken sker på engelska. Till sommaren 2010 ska projektet avrapporteras. Kostnaden beräknas bli omkring 5 miljoner kronor och motsvarar de kostnader som Skolinspektionen har för sina ordinarie inspektioner, enligt Carina Abréu.

Inom EU förekommer projekt där tjänstemän inom olika myndigheter utbyter erfarenheter och lär av varandra, men Carina Abréu tror att Sverige är ”pionjär” inom EU när det gäller att köpa in granskningstjänster inom ett så nationellt område som skolan.

Varför har ni valt att inte bara ha ett utbyte?

– Vi ville arbeta på ett mer konkret sätt. Inspektionerna följer svenska regler, men holländarna arbetar med klassrumsobservationer på ett annat sätt och deras inspektioner är mer forskningsnära, förklarar Carina Abréu.

Ordförandena för Sveriges bägge lärarförbund, Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, och Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund, är mycket överraskade över Skolinspektionens beslut. Och de förutsätter att myndighetsutövningen kommer att ligga helt på de svenska inspektörerna.

– Jag känner irritation över att vi inte vet något om detta projekt. Jag ifrågasätter hur ett holländskt företag ska kunna läsa in sig på svensk skola. Vilka förutsättningar har de att bedöma svensk skola och vad ska resultatet användas till? undrar Metta Fjelkner.

Lenita Jällhage

lenita.jallhage@dn.se

Kommentarer(88)

Visar 1-10 av 88. Per sida:

Det är inte farligt att låta sig (skolan) utredas av holländska konsulter. Uppdraget är att utreda undervisningen i engelska, inte skolsystemet i stort
Men det kan vara bra att se konsulterna i sitt nationella sammanhang också.
En sorterande skola i ett land där man inte har någon kommunal skolmat, där det först nu, något av de allra senaste åren kommit en lag som säger att skolorna ska tillhandahålla en särskild lokal för medhavd skolmat. (jag minns inte om det var det senaste årsskiftet) Ett land där det stora flertalet skolbarnsmammor är hemmafruar.

Anne, 08:53, 9 november 2009. Anmäl

Jo, det är bra med samarbete över nationsgränser! Engelskan kan hjälpa oss att samtala med icke svensktalande människor! O.s.v.
Så här skrev min dotter nyss: Konsultföretaget Cito, som tidigare var en statlig myndighet, som är de som har vunnit den här upphandlingen och ska göra inspektionerna, är också samma myndighet/företag som utför de berömda testerna som jag pratat om. Det som barn i 10-11-årsåldern får göra och utifrån de testen kan man bedöma på vad för nivå barnen ligger och vilken studieinriktning de bör välja. Det kallas också för Cito-test.
Det är alltså på det viset att holländska barn sorteras i ett A och ett B-lag då de är i 11-årsåldern. Man ges inte tillfälle att byta senare från till exempel praktisk inriktning och praktisk yrkesutbildning till teoretisk inriktning. Valt är valt.
Den här tidiga sorteringen var en viktig anledning till att dottern och hennes holländske man flyttade från Holland och det holländska skolsystemet i samband med att deras första barn skul

Anne, 00:14, 9 november 2009. Anmäl

Härligt med inspektion och diskussioner kring undervisning och lärande! Allt som kan utveckla skolan vidare är positivt. Jag som lärare sliter mitt hår mer än ofta över att eleverna inte kan mer än de kan när de kommer upp i gymnasiet. Men, alla måste ju inse att detta inte är lärarnas problem. Vi gör alldeles för mycket varje dag för att dra eleverna upp till en rimlig kunskapsnivå. Det är samhället i stort som har förändrats drastiskt, uppfostran, kunskapssyn etc. Visst är kursplaner och betygskriterier jäkligt luddigt formulerade och lärare har heller inte mycket rättigheter på sin sida. Strama upp lite mer och sätt upp tydliga kunskapsmål redan från start. Men inse också att kunskap förändras. Vi sitter inte och rabblar tyska prepositioner till ingen nytta utan vi försöker lära in nya kunskaper i ett sammanhang där de kan användas!

Frida, 22:43, 8 november 2009. Anmäl

Ta in en grupp Schweizare och Franska kontrollanter. Allvarligt talat, de har en bra undervisning.

Calle, 21:45, 8 november 2009. Anmäl

Käre Ral Jant, dina invektiv om out of fashion måste väl gälla dina föräldrar och far- och morföräldrar också, inte sant? Svårt att tåla att någon äldre från bonde- och arbetarklass tycker/rättar något som medel- och överklass tidigare haft monopol på, nämligen att tala om för andra hur de skall tycka och tänka, eller hur? För övrigt delar jag jag helt Kathleens åsikter om dagens standard i engelska. Stavningen är så dålig att jag har svårt att tänka mig att svenska ungdomar får arbete i England på grund av en mycket dålig CV som naturligtvis måste vara på engelska. .

Klassresenär, 40-talist, 21:29, 8 november 2009. Anmäl

Det är bra DN fortsätt kritisk Journalistik. Det är så man förbättrar ett lands framtid. Fortsätt rapportera konstigheter. Tack på förhand

More Eugenics, 20:09, 8 november 2009. Anmäl

Detta är ju mycket bra och samtidigt förvånande att det inte har gjorts innan. Det inte ovanligt att man tar in externa parter för utföra granskning inom den privata sektorn. Inom högskolor och universitets har ju detta redan gjorts.

m0rk, 19:43, 8 november 2009. Anmäl

This is no place for grumbling old gaffers,exclusively!
Det är möjligt att "Klassresenär" på det gamla goda "40-talet",befann sig i en situation där han ansåg sig ha rätt att KRÄVA ditt och datt.
Det problematiska är väl närmast att han är helt irrelevant - idag?!
Det råkar nämligen vara så illa att vi faktiskt just nu befinner oss i slutet av 2009.Att mästra andra åsiktshavare a´la klassresenären och försöka bedriva någon slags kadaverdisciplin -idag-är milt sagt självupptaget och en hel gnutta oförskämt.
I den här "spalten" kan du känna dig blåst på att att ha rätten att KRÄVA någnting överhuvudtaget,av andra skribenter!
Jag anser att du är ett irrande bloss och en puttrig petimeter.
Out Of Fashion,if you know what I mean!?

Ral Jant, 19:20, 8 november 2009. Anmäl

RE Billy-joe-bob, Liberalism is the way to go...Menar du på fullt allvar att man INTE haft en liberal synsätt här i Sverige under de sista 30 år? Inom språkundervisningen har man arbetat enligt det kommunikativa synsättet som lanserades över 30 år sedan. Svenska elever har faktiskt relativt bra muntliga färdigheter i engelska. Ett större problem är deras skriftliga "bragder". Det kan man härleda till det du kallar för liberalism, eller det flummighet som har rått i över 30 år. Bara för att de kan härma 50-Cents tror de att de är så himla bra! Jag kan jämföra mina svenska elever med de som jag undervisade i Tyskland innan jag flyttade hit. Även om deras uttal är starkt påverkat av tyska talar tyskarna ett mer korrekt engelska; samtidigt som de inte har behov av att använda sig av det där ”F –word” bara för att låta tufft. Jag tror också att vi kan lära oss mycket av andra länder, men mer flummighet i svenska skolor är INTE något att eftersträva!

Kathleen , gymnasielärare i en/ty med utbildning och erfarenhet från tre olika länder, 19:10, 8 november 2009. Anmäl

Fast Lärarförbundet har idag gått ut med korrigeringar då DN inte verkar ha tagit in deras egentliga citati. Det som stod i DNs artikel får stå för LR och Metta som i vanlig ordning är livrädda för nytänkande och bara vill tillbaka till det gamla. Där för gick i alla fall jag ur LR.
Det här står på TT i alla fall och såg något liknande på TV4 i morse:
"Bra bidrag"
Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, säger att
Holland har ett mycket gott internationellt rykte när det
kommer till utvärdering av undervisning. Och hon är positiv
till projektet, förutsatt att all myndighetsutövningen görs
av Skolinspektionen.
Använder man det här rätt skulle det kunna bli ett bra
bidrag till utveckling eftersom man då kan få inspiration
till att förena en skarp yttre inspektion med den
utvärdering som lärare och elever gör, säger hon till TT.

Nils, gymnasielärare, 17:51, 8 november 2009. Anmäl