Veckans lantis: Eva Eastwood

Eva Eastwood älskar farten i Stockholm men skulle aldrig byta bort det lugna livet på landet utanför Örebro.

Var och hur bor du nu?
– I hus på landet utanför Örebro. Jag är en riktig lantis och älskar det. Tycker mycket om skogen, den är min bästa vän. Är uppväxt i Örebro och bodde där till 1995 så jag har testat livet som stadstjej också.

Känner du att du har hittat hem?
– Livet är en resa och ”home is where the heart is”. Geografiskt kunde jag nog tänka mig att flytta på mig, jag är ganska nyfiken av naturen och rör mig mycket över landet. Har många vänner i olika städer så jag går inte omkring med en känsla att jag rotat mig för livet just där jag bor nu. Men å andra sidan finns det inga planer på en flytt härifrån just nu heller. Jag är ganska öppen för förändringar men trivs alltid där jag befinner mig.

Varför har du valt att inte bo i Stockholm?
– Oj, det har jag aldrig ens tänkt på. Landet är nog mera min grej. Mindre folk mera träd. Jag har vänner som bor i Stockholm, så jag kan åka dit och stanna några dagar. Tycker nog att staden blir för stor till slut. Svårt att varva ned liksom. Det är en jädra puls i Stockholm som är kul till en början men blir lite stressande efter ett tag.

Har du testat på det någon gång?
– Nej jag har ju aldrig testat att bo i Stockholm, förutom någon vecka då vi spelat in plattan eller hos någon vän. Jag längtar tillbaka till landet. Så är det bara.

När du hör ordet Stockholm, vad är det första du tänker på?
– Sveriges huvudstad, kungen och drottning Silvia? Sköna klubbar och mycket musik. Jag gillar Stockholm, det är en vacker stad men svår att hitta i. Jag får inget riktigt grepp på väderstrecken men så åker jag ofta taxi eller blir skjutsad så det är klart, det blir ingen övning i bil där man fokuserar på vägen.

Hur går snacket om Stockholm där du bor?
– Lite exotiskt är det nog, stort, spännande och ett rikare utbud på allt: Musik, krogar, kaféer, butiker. Många ifrån landet åker dit och shoppar, går på cafeér och sånt. Världen är ganska liten i dag ju, alla har ju varit där och kan åka dit och hem över en dag. Det är ju inte så långt bort ifrån någon plats i resten av landet.

Vad är den största skillnaden mellan orten där du bor och Stockholm i allmänhet?
– Stockholm är ju mycket större. Svårare att hitta, här finns en Ica-butik. Det ÄR hela centrum. Och en telefonkiosk. Här känner man igen de flesta, jag tycker det är mysigt. Det är nog så att myllret med folk är en jättestor skillnad.

Vad längtar du hem till som du inte finner här?
– Familjen såklart och mina bästa vänner som bor där jag bor. Det kommer man ju aldrig runt.

Minns du första gången du var i Stockholm?
– Ja. Vi hade släktingar där. De bodde i ett höghus, jag minns inte vad området hette. Syrran och jag fastnade i deras hiss. Vi tyckte det var så spännande och kul att åka upp och ned så vi höll väl på halva dagen. Till slut gav väl hissen upp och vi fastnade så våra släktingar fick ringa hyresvärlden för att få loss oss.

Är det ”dumt” rent karriärmässigt att inte bo i Stockholm?
– Så har jag aldrig tänkt. Världen är ju ganska liten idag. Man reser lätt och fort. Tror inte det gör någon skillnad men jag har en del musikaliska vänner som flyttar till Stockholm för att de hoppas att det skall lossna. Det finns ju helt klart fler band att spela med och man kanske lättare blir ”insläppt” i nya grupper av människor. Jag har ju alltid varit en lantis men jobbar med både studio, skivbolag och förlag i Stockholm. Vi hittade varann ändå och det är nog ingen som tycker en flytt är nödvändig för att det skall fungera bra.

Vad borde stockholmare lära sig av folket där du bor, och vice versa?
– Vi på landet kanske borde lära oss att sluta stirra när vi ser något udda och storstadsborna kanske kunde lära sig att mingla och umgås med sina grannar lite bättre? Det råder mycket ensamhet folk emellan, men jag är inte helt säker på om det beror på storstad eller landet heller. Det är nog något annat ”knäppt” som ligger i denna tid? Det är synd, det borde inte vara så. Jag skulle önska att alla hade så många fina vänner som jag har som man får råd av, värme och glada skratt ihop med. Det är SÅ viktigt för att man ska må bra.

Hur ser en typisk dag ut när du är i Stockholm?
– Det blir ju ganska mycket fart, inbokade möten, taxiåkande och sånt. Men också mycket fina vyer och god mat på resturang. Spännande utåtriktade människor. Jag tycker det är spännande men då har man ganska mycket roliga grejer inbokade och blir uppmött eller omhändertagen av väldigt mysiga människor. Så får man ta del av deras värld eller jobb och träffa deras vänner eller arbetskamrater så jag har en väldigt glad relation till huvudstaden.

Hur brukar du bo när du är i stan?
– Det blir ju hos mina vänner eller på hotell. Jag har bott hos min med-producent Robert Wellerfors, vi har haft jättekul. Grillat och pratat allt utom musik hela nätterna igenom. En del gånger övernattar jag inte utan åker tåget hem på kvällen, det är mysigt också. Den stora centralstationen som det tog mig några gånger att fatta mig på. Där jag bor finns det EN räls där det passerar ETT tåg i taget. Risken att man hoppar på fel är näst intill obefintlig.

Vad missar du absolut inte när du är i Stockholm?
– Centralen – haha – där hamnar jag ju alltid först. Mysigt att köpa kaffe och titta på folk. I övrigt har jag nog inget speciellt ställe som jag bara MÅSTE se. Det blir ofta där mina vänner eller arbetskamrater befinner sig som det är roligast och naturligast att vara.

Bästa Stockholmsupplevelsen?
– Inspelningen i Boostudion i sommras av nya skivan. Absolut. Vi hade grymt kul. Det blev ju en del promenader och en hel del boende där då. Förmodligen kunde vi ha varit på en ö mitt i Indiska oceanen för under en inspelning lever man ju i en ganska sluten värld. Men jag kommer ändå för resten av livet minnas den där ”bubblande” känslan när tåget bar av emot huvudstaden och man skulle få göra det man älskar med människor man älskar just i – Stockholm.

Värsta Stockholmsupplevelsen?
– Den har jag inte varit med om än. Kan faktiskt inte komma på någon. Å andra sidan finns det ingen sådan upplevelse som jag kommer på som gäller någon annan del av världen heller. Det är bara att se glad ut för det och det gör jag nog –ha ha – mitt liv är nästan bara fantastiskt och kul hur skumt det än kanske låter.

Vad längtar du hem till som du inte finner här?
– Familjen såklart och mina bästa vänner som bor där jag bor. Det kommer man ju aldrig runt.

Finns det något som är unikt för Stockholm, som du saknar där hemma?
– Farten, när man är sugen på att göra något kul. Livemusiken förstås också. Det är synd att vi på landet ligger så efter vad det gäller klubbar med levande musik. Det finns väldigt få och väldigt lite utbud.

Hur upplever du den typiska stockholmaren?
– Man kan inte generalisera. De stockholmare jag känner är otroligt trevliga, tycker jag. Det ger ju mig en bild av väldigt mysiga stockholmare.

Vem personifierar stockholmaren för dig?
– Drottning Silvia? Drottningen är min stora idol sedan jag såg ett program på TV om hennes jobb med World Childhood Foundation. Beundransvärt att engagera sig så i en sådan viktig sak. Jag skrev faktiskt ett brev till henne och sa det, att jag tycker hon är jättefin som gör någonting åt något hemskt i världen. Hon svarade. Vi svenskar är så dåliga på att ge beröm eller att säga vad vi tycker, så jag tänkte nog att hon skulle bli glad. Jag tycker hon är vacker och tuff. Jag beundrar henne.

Vad har du för känsla i magen när ditt tåg rullar in på Stockholm central?
– Hello äventyr. Undrar vad för roliga saker som ska hända i dag?

Eva Eastwood har precis släppt skivan ”The beat goes on”.