Biståndet

Claes Norgren om Biståndet

Utvecklat bistånd kräver satsning på revision

I morgon möter jag Zambias riksrevisor Anna O Chifungula för att tala revision och utvecklingssamarbete. Revisionsmyndigheten i Zambia uppmärksammades i Sverige när den snabbt undersökte korruption i landets hälsoministerium.


Om författaren

Claes Norgren är sedan 2008 är jag riksrevisor. Ett av mina ansvarsområden är att granska hur regeringen och Sida genomför biståndspolitiken.

Mellan januari och maj 2008 förskingrades cirka 50 miljoner kronor vid Zambias hälsoministerium. Av dessa kom närmare 30 miljoner från Sverige. Samtidigt var Sveriges totala stöd under 2008 till Zambia 344 miljoner kronor. Nu pågår en brottsutredning och en rad åtgärder har vidtagits. Bland annat har flera nya revisorer placerats på ministeriet.

Den zambiska riksrevisionen visade genom sitt agerande att den har kapaciteten att fylla sitt uppdrag. Denna kapacitet är vad det internationella givarsamfundet vill åstadkomma i alla biståndsländer.

Oberoende revision är ett vapen mot korruption

Viktiga aspekter har lyfts i den pågående debatten om det internationella utvecklingssamarbetets framtid. Biståndsminister Gunilla Carlssons uppmaning att under 100 dagar debattera hur korruption kan motverkas har hörsammats (Newsmill 090831). Det gläder mig som riksrevisor att flera debattörer nämner ansvarsutkrävande samt öppenhet och tydlighet kring biståndets effekter och resultat.


Mitt bidrag till debatten är en appell för oberoende statsrevision i såväl givar- som mottagarländer. Jag föreslår en satsning på stärkt oberoende revision och parlamentarisk kontrollmakt i mottagarländerna.

Oberoende revision kan ge medborgarna och deras parlament ökad insyn i politikens genomförande - en viktig komponent för att kunna utkräva ansvar eller ge ansvarfrihet. Frågan om ansvarsutkrävande och ansvarsfriande är central i alla samhällen som vill kallas demokratiska. Oberoende revision är således en väsentlig del i parlamentens kontrollmakt.

Stark oberoende revision och kontrollmakt är också en förutsättning för framgång i kampen mot korruption i offentlig förvaltning. Detta gäller såväl i Sverige som i andra länder. Det är först när den offentliga förvaltningen gör rätt och fungerar effektivt som medborgarna kommer att lita på den. Därmed blir frågan också avgörande för att ländernas ekonomier ska nå hållbar tillväxt. Den zambiska revisionsmyndighetens granskning av korruption i hälsoministeriet belyser vikten av revision för att säkerställa att ekonomiskt bistånd hamnar på rätt ställe och att den offentliga förvaltningen karaktäriseras av integritet.

Låt mig närmare beskriva vad en satsning på oberoende revision och kontrollmakt skulle kunna innebära.

Riksrevisionen stärker biståndsländers revision

Sedan 2004 har Riksrevisionen ett eget biståndsanslag. Syftet är att stärka kapaciteten hos revisionsmyndigheter och parlament i utvecklingsländer som tar emot svenskt bistånd. Riksdagen ville på det sättet markera betydelsen av självständiga och kraftfulla revisionsmyndigheter. Samtidigt erkände riksdagen den svenska Riksrevisionens kompetens på området.

Med hänsyn till högt ställda krav på Riksrevisionens självständighet gjordes denna typ av bistånd inte beroende av regeringen eller den ansvariga myndigheten Sida, eftersom Riksrevisionen granskar dessa. I maj presenterade Riksrevisionsutredningen sin uppföljning av Riksrevisionsreformen. Utredningen bekräftar den gällande ordningen, det vill säga vikten av en oberoende granskning av regeringen och dess myndigheter. Dessutom konstaterades att det är viktigt att Sverige bidrar genom att stödja andra länder via ett eget biståndsanslag.

Korruption är ett hinder för utveckling

Regeringen har konstaterat att korruption är ett allvarligt hinder för utveckling och att arbetet för att bekämpa och minimera riskerna för korruption bedrivs på flera plan. I det ingår bland annat att förebygga och hantera korruption i det svenska utvecklingssamarbetet.

Riksrevisionens bistånd följer etablerade normer för internationellt utvecklingssamarbete. Det gäller dels de vedertagna principerna i Parisdeklarationen och dess uppföljare Agenda for Action, samt i OECD:s samarbetsorgan Development Assistance Committee (DAC), dels den gällande svenska politiken för internationellt utvecklingssamarbete. Riksrevisionens årliga bidrag till uppbyggnaden av revisionsorgan uppgår till cirka 40 miljoner kronor.

Om man ska satsa ytterligare på att bygga upp oberoende revision och stärka parlamentets kontrollmakt är frågan vilka effekter vi får ut av redan existerande bistånd som Riksrevisionen bedriver. Ett antal uppföljnings- och utvärderingsrapporter har konstaterat att insatserna ger effekt. Den institutionella och politiska miljön är dock ofta svårhanterlig, mottagningskapaciteten är generellt svag och det är svårt att rekrytera och behålla kompetent personal. Just därför spelar biståndet en viktig roll för att bygga upp en effektiv parlamentarisk kontrollmakt i utvecklingsländerna. Förutsatt att det finns en vilja till förändring i mottagarländerna.

De länder Riksrevisionen bistår är alla under genomsnittet i Transparency Internationals uppskattningar av korruptionsnivån. Ländernas rankning visar tecken till förbättring. Ett gemensamt drag är att dessa länders ledningar investerat i att bygga upp en oberoende revision utifrån internationella standarder och att de politiskt förpliktigat sig att fortsätta på den inslagna vägen. Jag vill mot denna bakgrund kort ge några exempel på vad Riksrevisionen genomfört när det gäller att bygga upp revisionsinstitutioner de senaste åren.

Under en lång rad av år har vi framgångsrikt samarbetat med den regionala organisationen AFROSAI-E för att stärka kapaciteten hos revisionsmyndigheterna i de engelskspråkiga länderna i Afrika. Experter från Riksrevisionen har haft en ledande roll i att ta fram vägledningar och manualer för revision och kommunikation, och har genomfört utbildning för revisionsmyndigheternas personal. Vi har därmed bidragit till att lägga grunden för ökad kvalitet i revisionsarbetet vid revisionsmyndigheter i Afrika.

I Bosnien-Hercegovina har insatserna bland annat bidragit till att landets entiteter nu har varsin självgående revisionsmyndighet. Motsvarande framgångsrika insatser har gjorts i Moldavien, Liberia och Tanzania. Riksrevisionen påbörjar snart liknande insatser i andra länder som prioriterats för svensk bistånd, närmast Georgien och Ukraina.

Satsning på metoder och arbetssätt i finansiell revision

Inom ramen för en ökat bistånd för att bygga upp institutioner kan den satsning jag föreslår också inkludera ökade insatser med att genomföra metoder och kunskap om finansiell revision inom ramen för biståndet. Riksrevisionen har genom engagemanget i vår globala samarbetsorganisation INTOSAI haft en ledande roll i arbetet med att ta fram internationella standarder för finansiell revision av statlig och privat verksamhet.

 

Internationell samverkan i granskning av det svenska biståndet

 

Riksrevisionens granskar det svenska biståndet. Dels genom regeringen och dels genom Sida och andra myndigheters verksamhet. Påfallande är att de problem vi ser i det svenska biståndet är gemensamma med en rad andra länder. Biståndsgivare från olika länder har därför ett intresse att gemensamt samverka i granskning av effektiviteten i de biståndsmedel som ges till enskilda länder. Genom att samla kunskap och erfarenhet kan en effektivare granskning uppnås.

Riksrevisionen deltar därför tillsammans med ett tiotal andra revisionsmyndigheter i en internationell arbetsgrupp - Harmonization of Audit Practices Group of Auditors (HOAP). Samarbetets syfte är att förbättra samordningen av givarländernas statliga revision av bistånd. Arbetet ska ses mot bakgrund av den pågående utvecklingen på biståndsområdet, som innebär att en ökande del av biståndet ges till projekt och program som samfinansieras med andra givare, eller som budgetstöd direkt till mottagarlandets budget.

Inom ramen för HOAP genomförs bland annat gemensamma revisioner. De skandinaviska revisionsmyndigheterna gjorde under förra året en granskning av budgetstödet till Moçambique. I rapporten, som överlämnades till respektive lands biståndsmyndighet, konstaterades att de skandinaviska biståndsmyndigheterna inte i tillräcklig utsträckning tog del och använde sig av rapporteringen från de nationella revisionsmyndigheterna i Moçambique.

 

Satsa uthålligt på revision och kontrollmakt

Avslutningsvis ska jag summera vårt bidrag till biståndsministerns tiopunktsprogram.

När Sveriges nu utvecklar sin internationella biståndspolitik bör vi komma ihåg nödvändigheten av oberoende offentlig revision och stark kontrollmakt, såväl i utlandet som här hemma. En satsning kan därför ske genom ett program som på ett flertal sätt bidrar till detta.

Sverige kan ge ökade bidrag till en multi donor trust fund för att bygga upp och stärka oberoende revisionsmyndigheter. Riksrevisionen ska dessutom:

  • - fortsätta stärka kapaciteten i biståndsländernas revisionsmyndigheter genom sitt eget utvecklingssamarbete,
  • - bidra med kunskap om internationella standarder för finansiell revision, och
  • - stärka samverkan med andra biståndsländers revisioner i granskningen av biståndet.




Vad är milla?

Vad är att Milla?



Milla är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger.



Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/12920

2 kommentarerSkriv kommentar
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det låter bra med mera revision - men hjälper det?

Permalänk | Anmäl #1 Skogstokig, 2009-10-27, 17:19

Oberoende revision handlar om att ha resurser att granska information som någon påstår är sann, tex att SIDA:s bistånd leder till fantastisk välståndsutvecklig i 3e världen (vilket mydnigheten tidigare alltid gjort).

Revision handlar om att den som granskar ngt är fri och oberoende i förhållande till den granskade. Tex vet alla i Sverige betydelsen av en fri och oberoende press för att avslöja missförhållanden, och så vet vi vad som händer med de samhällsområden som pressen av olika skäl väljer att inte granska objektivt. Döljer du problem kortsiktigt, så försvinner de inte, vad väre är, du kan inte ens åtgärda problemens kärna, utan döljer bara symptomen. Och så växer problemen och blir en cancerhärd. Den ekonomiska kollapsen som startade i USA är ett annat bra exempel, och inte hjälpte det att man skärpte reglerna för revision på 90-talet. Informationen om de finnansiella systemen var ändå manipulerad. Transparensen i företagens årsredovisningar var inte tilläcklig och ledde till härdsmälta pga korruption, fast vi kallar det otillräcklig ägarstyrning.

Pressen till exempel är idag styrd av få men starka ägare som kräver avkastning på sitt kapital, och helst att megafonen riktas åt ett viss håll. Våra journalister har inte tid att gräva och granska, utan sitter och surfar runt som alla andra och är beroende av tillrättalagd inormation. Den information som finns på nätet är oftast den olika intressenter vill ska vara åtkomlig. Vår offentlighetspricip leder tex till att ingen vettig myndighet diarieför känsliga beslut, varför denna kunskap bara finns informellt eller som privat korrepondens i privata mejlsystem.

Sverige var fram till 90-talets slut en banarepublik med Riksdagens revisorer som visserligen var oberoende, men utan resurser eller uppdrag. och så hade vi Riksrevisionsverket, som regeringen tillsatte generaldirektörren för. Gissa vad RRV inte granskade, allt var frid och fröjd, SIDA helt utan problem. Vad som hände var Ahleniusaffären där Bosse Ringholm som vill byta GD, när honvar lite för nitisk att sköta sitt uppdrag. Så blev det en offentlig byg och VP och miljöpartiet bytte sida och röstade med de borgerliga. Vips blev Sverige, dock inte Riksdagen, en mer demokratisk stat. Ska vi komma åt Riksdagen som kontrollmakt måste Riksdagsledamöterna väljas lokalt i sina valkretsar som betalr deras löner, annar sär de beroende av sina partikanslier. Bara detta att ärkeidioten Gunnar Hökmark satt i direktsändning i TV förra veckan och försvarade att våra partier inte ska behöva redovisa sina partibidrag. Man baxnar - högmarks argument var att han var "förtroendevald" och att detta med automatik innebar att han var höjd över vaje misstanke. Jag höll på att storkna, Carl Schlyter från MP gjorde ett mer sympatiskt intryck och sa som det var, du blir lätt "köpt". jag önskar jag kunde exportera Hökmark till en bananrepublik, tex Zimbawe. Det handlar om förtäckt korruption, även fast vi Svenskar inte riktigt fattar hur illa ställt det är i landet, trots riksrevisionen, som fick mer eller mindre av en sinkadus.

Så gick bananrebubliken Sverige under 2000-talet från att vara ett högsäte för pollitisk korruption, fast vi kallade det inte så, utanlojalitet, till att faktiskt få en oberoende myndighet som står på uppdragsgivarnas (folkets) sida. Bara för att majoriteten väljer en viss Riksdagsmajoritet betyder inte detta att dessa Riksdagsmän gör sitt jobb och granskar regeringen, som grundlägen säger. Våra Riksdagsmän är djupt insyltade partigängare och det gäller att bli återvald till åtta års tjänstgöring röstboskapsgruppen för att uppnå den åtråvärda Riksdagspensionen.

Så våra grundläggande parlamentariska demokratiska organ som både ska utse makten och granska den, bedriver ingen som helst granskning, annat än att försvara vilka dumheter det än må vara av sina egna. Detta går till och med igen i Konstitutionsutskottet som naturligtvis också återspeglar Riksdagsmajoriteten, oberoende? - not. Så reviosn hänger nära ihop med demokrati och folkmakt. har du nte information funkar inte demokrati, kolla in Ryssland :-) Världens största demokrati, med världens mest kontrollerade information.

I denna kontext måste man som skattebetalare sätta in riksrevisionen, när de granskar något, dvs de går igenom vad myndigheten säger att de gör, mot vad den sedan redovisar för verksamhetsresultat, så uppstår nästan alltid ett väldigt stort glapp mellan den retoriska outputen, och vad myndigheten gör för nytta för sin finnansiärer, dvs vi väljare.

Det är därför riksrevisionen är något mycket mer än en revisionsmyndighet, man kan säga att det är en slags sanningskommision, även om sanningen intet finns så kommer de närmare. Dvs vi väljare går till val för att få ngt uträttat, då måste vi efter fyra år kunna dra slutsatser. Regeringe utövar all makt genom sina myndigheter, det är därför dessa är helt centrala för att utkräva ansvar. Riksrevisionen är i stort sett fri från centralstyrning från regeringen och finnansieras utan kontroll av regeringen.

Denna "grävarmyndighet har ännu sina brister, men har i mycket hög grad bidragit till att sätta fingret på inkompetent statsförvaltning och kameraderi. När SIDA får sig en rejäl skrapa, så måste SIDA skärpa sig från sin egen "korrupta" attityd, dvs att avlöna egna polare och bränna iväg våra skattepengar utan uppföljning.

Så nu har SIDA fattat, (tvingade av riksrevisionen) att skärper de sig inte, har de inga jobb kvar. Gissa om alla 20 000-tals tjänstemän som direkt och indirekt försörjs av statsbudgeten plötsligt försöker skärpa sig och försöka visa att de bedriver ngn nytta. Fat vi kan vara lugna, de kommer inte att lyckas. Resultatet är knappt mätbart, alltså välståndsutvckling, korruptionen i mottagarländerna är monumental, just eftersom demokratin inte fungerar.

För egen del tycker jag att omvändningen under galgen på SIDA kommit för sent och är för svag, så för min del får regeringens egentligt enda kompetente minster, Gunnilla C, gärna lägga ner myndigheten och göra nytt. Tex skulle en del av Sida budgeten, via Riksrevisionen gå till att finnansiera oberoende Riksrevisionsmyndigheter i tredje världen. 30 - 40 miljarder skulle kuna göra underverk med några länder. Oberoende domstols-,polis och åklargarmyndighet är den andra hörnpelaren.

Allt handlar om informationsövertag och att människor i tredje världen (och i väst) vant sig vid att inte lita på myndigheterna, alltså litar de inte på det politiska systemet. Genom att driva reviosnsfrågor och en oberoende professioenll myndighetskultur bidrar man till att makten granskas och att informationen om hur makten utnyttjas blir "objektiv" eller transparent, med ett annat ord.

Vårt problem är mest att riksrevisionen inte ännu är tillräckligt bra på att förklara för " den vanlige människan" vad de egentligen uträttar. Själv tycker jag det är ett mycket stort nöje att de del av deras rapporter. Kunde myndigheten bara popularisera sina rapporter och sätta in dem kontextuellt, är jag säker på att riksrevisionen skulle kunna bli en av Sverige mest populära myndigheter med den mest besökta hemsidan.

För myndigheten är det mest politisk inkorrekta vi har, det är bara det att de skriver diplomatiskt och inte gör så mycket väsen av sig.

Heja RR, bus på alla världens korrupta myndigheter som som skäl kapital från fattiga och för över till klåpare, tjyvar banditer och folkmördare och till "köpta partiegängar hella i Sverie, i bägge läger. Nu fick Högmark en skrapa, men det är i grunden sossarna som skapade banankulturen fram till Inga-Britt Ahlenius förde in ljuset.

Permalänk | Anmäl #2 Sven Svensk, 2009-11-09, 12:59


Newsmills Julkalender!

Vi måste sansa oss i kampen mot Sverigedemokraterna

Nu får det räcka. Vi måste återerövra vår integritet, vårt kunskapsarv och vidmakthålla grundläggande...

Cecilia Gyllenhammar, 2009-12-01 13:1423 3 

Medieutvecklingen

Fd Se & Hör-redaktör: Dagspressens Tigerjakt desperat och utan moral

På mindre än tio år har medias moraliska gränsvakter har kapitulerat. Tigerjakten leds av storheter som New York...

Sten Hedman, 2009-12-01 07:2949 9 

Internationella AIDS-dagen

Sida: Vårt minskade bistånd hotar kampen mot hiv och aids

"Den ekonomiska krisen gör att de globala resurserna för bistånd till hälsa och hiv riskerar att minska. Även i...

Anders Molin, 2009-11-30 14:2842 9 

Låt aldrig HIV/aids förpassas till medvetenhetens skuggor

I dag är det den 1 december. Aids-dagen. Kanske orkar vi enbart med en pandemi i taget. Men är det rimligt att vi...

Alf Svensson, 2009-12-01 13:32 1 

Rättighetsperspektiv i hiv-frågor måste gälla även i Sverige

Idag uppmärksammas World Aids Day på många olikas ställen i Sverige och resten av världen. Sverige gör en hel del...

Sören Juvas, 2009-12-01 11:48 1 
annons:

Mest millat


Alla    Arg    Uttråkad    Nyfiken    Glad
  1. Folkomröstningar
  2. Climategate
  3. Schweiz
  4. Miljöpartiet
  5. Islamofobi
  6. Sverigedemokraterna
  7. IPCC
  8. Sven Otto Littorin
  9. Peter Eriksson
  10. Newsmill
  1. IPCC
  2. Newsmill
  3. Climategate
  4. Miljöpartiet
  5. Sverigedemokraterna
  6. Maria Wetterstrand
  7. Peter Eriksson
  8. Skogsturken
  9. Folkomröstningar
  10. Fredrik Reinfeldt
  1. Miljöpartiet
  2. Sanningsrörelsen
  3. Sverigedemokraterna
  4. Israel
  5. Vellinge
  6. Maria Wetterstrand
  7. Skogsturken
  8. IPCC
  9. Michael Moore
  10. Newsmill
  1. Israel
  2. Sverigedemokraterna
  3. Mona Sahlin
  4. Pirate Bay
  5. IPRED
  6. Piratpartiet
  7. Liza Marklund
  8. Monarkin
  9. Hemmafrun
  10. Moderaterna
  1. Miljöpartiet
  2. IPCC
  3. Sven Otto Littorin
  4. Peter Eriksson
  5. Svenskt bistånd
  6. Styckmordsrättegången
  7. Dagspressen
  8. Politiserad forskning
  9. Klimatdebatten
  10. Maud Olofsson
  1. IPCC
  2. Miljöpartiet
  3. Maria Wetterstrand
  4. Peter Eriksson
  5. Muslimsk arkitektur
  6. Centerpartiet
  7. Klimatsmart bröllop
  8. Femklöversamarbete
  9. Klimatnationalism
  10. Sven Otto Littorin
  1. Miljöpartiet
  2. IPCC
  3. Michael Moore
  4. Censur av Internet
  5. Klimatdebatten
  6. Peter Eriksson
  7. Gasledningen
  8. Monarkin
  9. sexköpslagen
  10. Carl Bildt
  1. Mona Sahlin
  2. IPRED
  3. Liza Marklund
  4. Islam
  5. Konstfacksexperimentet
  6. Aftonbladet
  7. Jan Guillou
  8. Iran
  9. Slöjan
  10. Socialdemokraterna
  1. Religionsfrihet
  2. Göran Elwin Jan Guillou
  3. Centerpartiet
  4. Får
  5. Informationsplikten
  6. Betygsmotståndare
  7. Griskastrering
  8. Bilderberggruppen
  9. Miljöpartiet parkeringsnormer
  10. newsmill intellektuell vänster
  1. Twitter
  2. Kinga Sandén
  3. Religionsfrihet
  4. Augustpriset
  5. kvinnovåld
  6. Anonyma krogrecensioner
  7. Sveket mot Catrine
  8. Valen i Honduras
  9. djuromsorg bönder grisar
  10. alla fläskköttätare
  1. Åttiotalisterna
  2. Artikeln
  3. Kinga Sandén
  4. Twitter
  5. svenskt mode
  6. Religionsfrihet
  7. Objektivismen
  8. Augustpriset
  9. livet efter döden
  10. Fimpa chemtrails NU
  1. Feministisk porr
  2. Michael Jackson
  3. Konspirationsteorier
  4. Alex Schulman
  5. Växthuseffekten
  6. Åttiotalisterna
  7. Lisbeth Salander
  8. Twitter
  9. Ella Bohlin
  10. Åttitalisterna
  1. Thomas Quick
  2. jesus
  3. Gammelmedia
  4. Betygsmotståndare
  5. Internationella aids-dagen
  6. Bilderberggruppen
  7. vänsterliberalism
  8. Vellinge
  9. Individen
  10. newsmill intellektuell vänster
  1. Thomas Quick
  2. vänsterliberalism
  3. Lars Hultström
  4. Ryssland
  5. jesus
  6. Göran Rosenberg
  7. Rolf Hersson
  8. Svenskt Näringsliv
  9. bröllop klimat
  10. Bilderberggruppen
  1. Kina
  2. Herman van Rompuy
  3. Thomas Quick
  4. Post-folkhemmet
  5. Liberaldemokraterna
  6. Ryssland
  7. Adolf Hitler Fritz Darges
  8. liberalism kommunism
  9. Sanning
  10. dyrare recept
  1. Domarna mot Quick
  2. Regeringens arbetsmarknadspolitik
  3. Köpet av Pirate Bay
  4. Andra världskriget
  5. Framtiden
  6. CIA
  7. Domen mot Sara
  8. Libertas
  9. Nya Slussen
  10. Jordbävningen i Skåne
  1. Folkomröstningar
  2. Climategate
  3. Schweiz
  4. Islamofobi
  5. Sverigedemokraterna
  6. Newsmill
  7. Betyg
  8. Sanningsrörelsen
  9. Israel
  10. Nyamko Sabuni
  1. Newsmill
  2. Climategate
  3. Sverigedemokraterna
  4. Skogsturken
  5. Folkomröstningar
  6. Fredrik Reinfeldt
  7. Schweiz
  8. Regeringen
  9. Sanningsrörelsen
  10. Islamofobi
  1. Sanningsrörelsen
  2. Sverigedemokraterna
  3. Israel
  4. Vellinge
  5. Maria Wetterstrand
  6. Skogsturken
  7. Newsmill
  8. Climategate
  9. 1989
  10. Adeln
  1. Israel
  2. Sverigedemokraterna
  3. Pirate Bay
  4. Piratpartiet
  5. Monarkin
  6. Hemmafrun
  7. Moderaterna
  8. Gud
  9. Fildelning
  10. Polisen
annons:

Karin, PM och Leos blogg

Nya arbetsrutiner

Newsmill renodlar nu sin publicistik. I takt med att fler och fler sajter som tex Aftonbladet ...

Newsmill seminarier


Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Karin, PM och Leos blogg

Nya arbetsrutiner

Newsmill renodlar nu sin publicistik. I takt med att fler och fler sajter som tex Aftonbladet ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.