Fråga om etikett

Vill säga till frågeställaren: Självklart har du som alla andra rätt att känna som du gör! Han gjorde så och du blev sur, sen får du göra med detta som du vill, kanske klokast att först gratulera och sedan säga att du blev stött, t ex. Men tänk också att det väl sannolikt säger något om din och din brors relation, att han gjorde sådär, och att du reagerade som du gjorde. Lycka till!

Jonas, 23:55, 24 oktober 2009. Anmäl

Tss....när vi gifte oss berättade inte min man det för någon. Det blev överraskning ett år senare när vi träffade föräldrar, syskon och tjocka släkten.

Mina, 23:48, 24 oktober 2009. Anmäl

Andreas: Vem har sagt att denna syster har någon vett och etikett?! Hon kanske är otrevlig och påträngande, det var kanske därför brodern valde att berätta det för sina vänner först.

Mia, 23:32, 24 oktober 2009. Anmäl

Hade blivit skit forbannad.. och valdigt sarad om ens syskn hade gjort sa har sa forstar verkligen insandaren. Magdalena: nagon grans far det val vara? over aren sa blir dina svar mer och mer " alla far gora som de vill"... fragan galler Vett och Etikett och hur du an vander pa det sa saknar brosan bade vett och etikett.

Andreas, 21:04, 24 oktober 2009. Anmäl

Förlovning nuförtiden betyder ju ingenting mer än "hyfsat seriöst förhållande med avsikt att kanske vara fler år eller i varje fall så länge vi har lust" - så brodern kanske inte tyckte det spelade någon roll.

MT, 21:02, 24 oktober 2009. Anmäl

Ja, du överreagerar! Varför ska man vänta med att offentliggöra en förlovning innan familjen blivit informerad? Detta är 2000-talet! Låt din bror offentliggöra sin förlovning hur han vill, gratulera honom och hans fästmö och svälj bitterheten. Du har inga skäl att vara sur.

Naemi, 20:36, 24 oktober 2009. Anmäl

Jag bryr mig inte om förlovningar längre... Har många kompisar som förlovar sig med alla pojkvänner och flickvänner de har... Det är bara ett "djupare steg" i förhållandet... Men det så klart,om någon har ett riktigt seriöst förhållande och det är en riktig förlovning, så skulle jag vilja veta.

Nina, (Webbsida) 18:51, 24 oktober 2009. Anmäl

Hur eller hur är det faktiskt broderns liv och inte systerns. Brodern är vuxen och hur han väljer att göra med sitt liv är helt hållet hans ensak. Förlovar man sig är det en personlig sak och när och till vem man yttrar det bestämmer man väl ändå själv. Det ligger inget ont i att göra som brodern gjort och blir systern sur, så ligger problemet hos henne och jag tycker helt ärligt att det är lite av ett kontrollbehov om man ger sig förstahandsrätt på att få reda på det. Att han ändrar sin civila status på facebook är heller inte något att gråta över. Det kanske var ett enkelt sätt för honom att offentliggöra det till de han känner utan att göra en stor sak av det.

Sofi, 18:46, 24 oktober 2009. Anmäl

jag är glad att jag växt upp i en familj där vi pratar med varandra o inte om varandra. så brådis är det väl sällan? o inte fanken har manväl nån ranglista i vilken turordning man ringer runt till folk? Registrera man samtalen då o jämför? Det är väl bara att ringa.. de flesta går ju ändå mest med mobilen i örat hela tiden..

fina, 18:14, 24 oktober 2009. Anmäl

jag skulle bli heligt sur om någon i min familj hängde ut privat info på facebook utan att berätta det för mig först! kan man inte prata med sina närmaste utan måste sitta uppkopplade mot facebook för att höra senaste är något galet! visa hänsyn o respekt! en del är ju helt utan integritet på facebook o även på andra bloggar. man bör absolut tänka sig för både en o två gånger innan man berättar något där! man kan vara ästisar på facebook men hälsar inte på ICA...

mika, 18:08, 24 oktober 2009. Anmäl

Men vilket lyxproblem!!! Fick själv veta att min bror förlovat sig när jag ringde hem till mina föräldrar, han råkade vara där på besök med sin fästmö och de hade just berättat om förlovningen. Han hade inte meddelat mig och det tyckte jag inte var konstigt, vi brukade bara höras av då och då. Jag pratade några ord med honom, gratulerade förstås. Det var sista gången jag talade med honom, han dog i en olycka en månad senare. Aldrig mer fick jag höra hans glada röst. Vill med det bara säga: var glad om du har kvar de du älskar, strunta i småsakerna och ta vara på den tid ni får tillsammans!

maja, 16:55, 24 oktober 2009. Anmäl

haha håller med Diagora! En offentlig relation i tiden, sannerligen.

Adam, 13:16, 24 oktober 2009. Anmäl

Forts:
Och ja jag kan hålla med om att FB är ett bra sätt att hålla kontakt med folk men inte när det gäller personliga saker, jag skulle aldrig någonsin berätta om ngt som berör mig djupare utan att informera min familj först. För en gullig kaninapplikation är inte detsamma som ett grattis per tfn, ett brev eller i ett kort. Jag tror att orsaken till att folk gillar FB är just för att de slipper anstränga sig med att ta hänsyn till folk och deras känslor. Ren lathet med andra ord.

Maleandro, 12:56, 24 oktober 2009. Anmäl

Jag tycker FB är en underbar sajt, istället för att tvingas prata och interagera med folk så ändrar man bara sin status då och då. Och ens vänner kan skicka en liten gullig kanin med ett hjärta om det är ngt bra, och om ngn dött så skickar men en liten tröstekram.
Jag hoppas att folk förstod att det här är ironi. Och jag håller helt och hållet med systern, att om ens bror inte ens kan berätta om sin förlovning utan bara ändrar status säger det mer om honom än om frågeställaren. Och man börjar ju funderar på hur folk tänker när de tycker det är ok att meddela personliga saker via en högst opersonlig sajt, vad är nästa steg på okej-listan att berätta att ens äkta hälft dog förra veckan och att begravningen var fin? För mig är det respektlöst att inte ge ens närmaste och nära vänner möjligheten att vara delaktig i ngt som påverkar ens liv.

Maleandro, 12:56, 24 oktober 2009. Anmäl

Pelle: då har du en konstig beknantskapskrets. Min erfarenhet är att de flesta är förlovade en tid före vigseln - ofta i samband med att de "provbor ihop" i ett halvår-ett år innan de gifter sig. Då har de åtminstone, i och med förlovningen, ett halvofficiellt band till varandra innan de flyttar ihop.

Catharina, 10:33, 24 oktober 2009. Anmäl

Har överhuvudtaget aldrig hört talas om vuxna, mogna människor som "förlovar sig". Det brukar vara något som tonåringar gör och sedan bryter. Folk som verkligen gifter sig med varandra skippar nog förlovningen.

Pelle, 10:00, 24 oktober 2009. Anmäl

Snacka om Big Brother i svensk press...
Klockren Diagora...
MOA HA HA

SephoraBaby, 09:03, 24 oktober 2009. Anmäl

vilket underbart svar - du är min idol!
Tack Magdalena sunt förnuft
sååå sällsynt.

deedee, 08:27, 24 oktober 2009. Anmäl

Diagoras kommentar är ju klockren.
-Men annars så fick vi reda på min storasysters förlovning för cirka 20 år sedan via lokaltidningen. Vi tyckte mest det var spännande och ringde och grattade. Sedan på 90-talet var det min svägerska som gjorde samma sak. Vi blev glada, ringde och grattade. Men däremot cirka 1973 då min moster förlovade sig, hade de lysningssväng och ställde till med en mottagning, och då var närmaste släkten informerade innan. Så innebörden på vad en förloving innbär har ju förändrats, och det kan man ju gilla eller ogilla, men faktum kvarstår: förutom kungliga så betyder det numera sällan att bröllopet står i faggorna, och det är avdramatiserat.

Soffis, 04:09, 24 oktober 2009. Anmäl

Vilket kul förhållande det syskonparet verkar ha. Brodern berättar om förlovningen via Facebook, och systern skäller ut brodern via DN.se.

Diagoras, 00:15, 24 oktober 2009. Anmäl

JA! Du har rätt att känna Dig sur. Vilken egotrippad lillebror Du har. Men se det från den ljusa sidan,Du behöver defintivt inte ge en förlovningspresent , inte ordna med förlovningskalas eftersom eklatering till Dig (Er i släkten) inte skett. Föredrar Din lillebror att hellre berätta på Facebook än för Dig tycker jag att han kan stanna där. En syster går faktiskt före vänner etc. Jag hade blivit bordentligt förbannad själv. Förvånad faktiskt över Ribbings svar i det här fallet

Själv syster, 23:54, 23 oktober 2009. Anmäl

Tiderna förändras. En förlovning idag betyder ingenting. Möjligen nån slags "hands off" grej. Blanda inte ihop det med giftermål, helt olika saker numera. Skyll inte på mig.

Mike, 20:36, 23 oktober 2009. Anmäl

Undrar: jag har inga syskon, så jag kan garantera att det inte var jag som ställde frågan! :-)
Dock tycker jag också, att man bör följa konventionen och underrätta sina närmaste släktingar först. Eftersom det kan bli chockartat och pinsamt för dem annars, om andra har vetat före dem, och de blir underrättade genom ombud s.a.s..
Detta gäller naturligtvis, som allt annat, i normalfallet. Om det handlar om en dysfunktionell familj, där storasyster fått plåga lillbebror under hela uppväxten, så är de normala reglerna upphävda!

Catharina, 20:33, 23 oktober 2009. Anmäl

Sre inte att man ska ha någon skyldighet att informera någon om vad man gör med sitt liv. Själv skulle jag tycka detvar minst lika roligt att upptäcka en annons i tidningen och ringa och grautelra paret, eller att upptäcka det i Facebook än att bli uppringd och formellt informerad. Men alla är vi ju olika och alltid är det någon som stör sig. Huvudsaken är att man gör det på sitt sätt tycker jag. Speciellt om det inte finns någon stark uttalad familjetradition i "hur man gör".

Magnus, 20:22, 23 oktober 2009. Anmäl

Vill inte gå till person angrepp men direkt när jag läste frågan så fick jag Catharina i tankarna. Noterade sedan att hon inte kommenterat frågan.
Tycker synd om frågeställaren som inte kan lösa detta på ett personligt plan.

Undrar, 20:06, 23 oktober 2009. Anmäl

Ett par generationer tidigare hade det varit fel att ringa isf att träffas och berätta.
inte ska man väl behöva skaffa telefon för att få reda på en förlovning....

et, 19:29, 23 oktober 2009. Anmäl

Inte ska man som allra närmaste släkt behöva vara med i Facebook för att få info om en förlovning - löjligt! Inte genom annons heller, det är för mer avlägsna bekanta. Varför inte ringa? Det har fungerat alldeles utmärkt under många, många år. Är det så besvärligt att slå en signal? Nu skriver säkert någon att släkten inte är viktigare än vänner - nej, kanske inte, men det finns en hyfsnivå även när det gäller relationer till släkten. Ofta är det så att vänner förgår, men släkten består.; något att tänka på. Sura länge ska man dock inte göra. Hoppas han hör av sig inför bröllopet...

Morran, 17:35, 23 oktober 2009. Anmäl

Om det är en privat sak att förlova sig eller gifta sig, så varför har ni den inte privat? När ni berättar om den efteråt så är den ju inte längre privat. Eller då ni sätter på er ringarna. Då talar ni ju om att ni gift er eller förlovat er. Om den är privat så är den privat och man pratar inte om det.

Pirvat, 17:32, 23 oktober 2009. Anmäl

Jag kände en kvinna som via en annons i DN fick veta att ett av hennes barnbarn gift sig. Hon blev mycket sårad över att varken blivit informerad personligen eller fått en inbjudan till bröllopet.
Utifrån detta skulle kunna tro att de hade dålig eller ingen kontakt men till saken hör att när kvinnan dog var samma barnbarn där och stämde andra släktingar för att få ut arv efter sin farmor.
Där kan vi snacka om hur egoistika en del kan vara. Hon ville inte bjuda sin egen farmor på bröllop men pengar när hon dog, det skulle hon ha!
Farmorn skulle att varit urförbannad om hon hade kunnat se hur näriga en del är.

Jim Svensson, 17:18, 23 oktober 2009. Anmäl

Precis, glöm bort att vara sur och säg Grattis! Det är det enda rätta. Min man och jag gifte oss i somras, en helt igenom privat sak bara mellan mig och honom. När jag sedan skickade ett kort till en kompis och berättade nyheten fick jag till svar "Var ni ens förlovade?" Inget grattis, fortfarande inget grattis. Så, säg Grattis! ...och sluta sura.

Frugan, 16:33, 23 oktober 2009. Anmäl

Till frågeställaren: Tänk om paret faktiskt inte ville hålla på att prioritera vilka som står en närmast och sedan ringa runt enligt någon absurd rankinglista?
Som många har påpekat, det finns många som har närmare kontakt med sina vänner än sina syskon. Det behöver inte ens ligga någon konflikt eller liknande bakom, utan kanske har man helt enkelt växt ifrån varandra.
Dessutom kan det ju vara som MR säger, för många långvariga par är inte en förlovning så dramatisk, de kanske ville undvika att göra någon stor sak av det hela.

Sofi, 16:01, 23 oktober 2009. Anmäl

Håller med Katrin. FB är bara ett annat sätt att prata med varandra. Ibland ett mycket enklare sätt än att träffas eller ringas. Jag umgås gärna med mina syskon, men vi bor i 5 olika städer i 2 olika länder, jobbar på olika tider och har olika fritidsaktiviteter. Mellan gångerna vi har tid att faktiskt sitta ner och prata i telefon kan det ta ett par månader. Med FB och e-mails kommer meddelanden fram direkt, eller i alla fall nästan. Precis som Katrin säger så hjällper FB oss att hålla koll på vardagen också, inte bara nya jobb, och nya pojkvänner och dylikt som alltid kommuniceras på något sätt.
Med FB kan jag tala om för alla mina syskon samtidigt när jag förlovat mig, hur skulle jag annars göra det? Telefonmöte?

My, 15:49, 23 oktober 2009. Anmäl

SV: K.o.n.l:
Du har helt rätt, jag känner mig väldigt oansvarig nu. Jag önskar jag hade haft din mor under uppväxten. Problemet kvarstår ju dock, nu när jag har satt mig i denna prekära situation. Är det rätt eller fel att bara ta bordsplaceringslistan från bröllopet och gå igenom gästerna i ordning från något slumpmässigt valt bord? Det känns väldigt rätt just nu.

m, 15:43, 23 oktober 2009. Anmäl

Håller med Katrin. FB är bara ett annat sätt att prata med varandra. Ibland ett mycket enklare sätt än att träffas eller ringas. Jag umgås gärna med mina syskon, men vi bor i 5 olika städer i 2 olika länder, jobbar på olika tider och har olika fritidsaktiviteter. Mellan gångerna vi har tid att faktiskt sitta ner och prata i telefon kan det ta ett par månader. Med FB och e-mails kommer meddelanden fram direkt, eller i alla fall nästan. Precis som Katrin säger så hjällper FB oss att hålla koll på vardagen också, inte bara nya jobb, och nya pojkvänner och dylikt som alltid kommuniceras på något sätt.
Med FB kan jag tala om för alla mina syskon samtidigt när jag förlovat mig, hur skulle jag annars göra det? Telefonmöte?

My, 15:31, 23 oktober 2009. Anmäl

Jag håller med någon tidigare talare, det faktum att syrran skriver hit och frågar tyder på att kommunikationen i familjen inte är den bästa. Kan tänkas vill syrran visa upp en utskrift med hur fel brorsan har.
Det är syrran som har problemet.
Ärligt talat - om min bror förlovar sig med sin sambo sen 15 år idag och vi av någon anledning inte träffas förrän julafton och jag får veta det först då så kommer jag fortfarande vara lika glad för deras skull. Jag tycker lika mycket om min bror, hans sambo och deras barn, och de är lika stor del av min familj oavsett ringmärkning.

Leif, 14:50, 23 oktober 2009. Anmäl

K: Facebook eller inte är egalt. Det handlar om en person som är besviken på sitt syskon. Då bör man säga det till sitt syskon och få en ursäkt, i stället för att skriva till en frågelåda för att kunna säga att man "hade rätt".

Karl, 14:42, 23 oktober 2009. Anmäl

Fast ett meddelande kan väl ändå vara på sin plats? Jag kollar sällan mina syskons civilstatus på FB...

K, 14:37, 23 oktober 2009. Anmäl

@ Nicke: med min syster så håller vi kontakt via facebook, messenger, skype, telefon, sms, e-post och träffas. Fb utesluter inte att man pratar med varandra, det är ju ett lite annorlunda sätt att kommunicera och underlättar saker t.ex. då vi periodvis bott i olika länder. Varför skulle det vara bättre att tala än att kommunicera via fb e.d.?. Egentligen hålls vi mycket bättre uppdaterade om varandras vardagliga sysslorr nu med fb än tidigare då man kanske hann/hade råd att ringas endast ett par gånger i veckan.
Fick förresten veta via fb att en av mina närmaste vänner (vi träffas flera ggr i veckan) gift sig, och blev endast glad för deras skull, skickade genast gratulationer (sms). Så kan det gå här på tjugohundratalet...

Katrin, 14:28, 23 oktober 2009. Anmäl

Klart att det är en etikettfråga, Facebook t ex är ett nytt sätt att kommunicera och med all ny teknik följer vissa frågeställningar och jag vill också veta vad som är hyfs och stil. Ribbing upplyser att "förlovning brukar man informera den närmsta familjen om innan den läggs ut på nätet" så nu vet vi alla det.

K, 14:20, 23 oktober 2009. Anmäl

Åsa har helt rätt, detta är inte en etikettfråga utan en relationsfråga. Tycker synd om Ribbing som allt mer tvingas agera mamma åt förorättade ungar...

Karl, 14:08, 23 oktober 2009. Anmäl

SV: Nicke. Så du är glad för att du inte är mitt syskon för att jag, som din syster, tycker att du som min bror själv ska få välja hur du informerar om din förlovning? Så syskon som respekterar dig för den du är väljer du bort framför syskon som avkräver dig ett visst beteende?

Jenny, 14:06, 23 oktober 2009. Anmäl

@ My - I min familj pratar vi med varandra. Värre bråttom är det inte.

Nicke, 14:03, 23 oktober 2009. Anmäl

Sara, för dig som är intresserad av viktiga politiska frågor, det finns andra sidor än DN/etikett som kanske möter dina behov bättre.

Kajan, 13:46, 23 oktober 2009. Anmäl

Snacka om i-landsproblem. Haha.

ml, 13:45, 23 oktober 2009. Anmäl

Håller med Nicke!

MP, 13:42, 23 oktober 2009. Anmäl

Uppenbarligen så hade ju syrran facebook. Hon fick veta att brosan förlovat sig. Det är sättet han berättar det på hon opponerar sig emot. Nicke: Det finns familjer som faktiskt använder facebook för att kommunicera med varandra.

My, 13:41, 23 oktober 2009. Anmäl

@ N... - Skönt att det finns såna som du. Vet inte rikitgt vad jag får för intryck av sådana som Jenny och liv. Tycker bara att det är gôtt att de inte är mina syskon. Facebook, tar ni erkligen för givet att alla håller på med det!?

Nicke, 13:26, 23 oktober 2009. Anmäl

Om min bror hade "glömt" att informera mig och närmsta familj att han hade gått och förlovat sig.... ja då hade han fått höra både det ena och andra. Jag tycker att hon ska ta upp det med honom och säga att hon kände sig dissad när alla på facebook som i princip är bara bekanta får veta först. Tack och lov har jag världens bästa syskon (6 av dem), där familj ligger kommer förrän allt och alla, så de skulle aldrig hända. För vem om inte sin egen familj hade varit som mest lyckligast och velat ta in tjejen i familjen än sin egne famlj. Problemet i Sverige är att alla e så himla vilsna och ego hela tiden att dem verkligen tappat fästet. Familj är allt utan sin familj är man INGET.

N..., 12:54, 23 oktober 2009. Anmäl

SV: m Seriöst, jag hoppas att du skämtar? Ni har väl inte satt er i denna sittuation utan att först ha diskuterat detta? Förstår ni inte att ni har ett ansvar! Min mor har lärt mig mycket och en av sakerna är att det fins två saker varav en ALLTID alltid ska med ner i sängen. 1) om man inte vill ha barn, Kondom. 2) Om man vill ha barn, prioriteringslistan på vem som ska informeras! Jag förstår inte hur man kan kommit till utan att först rett ut den frågan. Oansvariga människa!

K.o.n.l, 12:28, 23 oktober 2009. Anmäl

Jag blir så ledsen, både av frågan och av många av svaren.
SJÄLVKLART blir man ledsen när ens bror förlovar sig och man inte får veta!

Petra, 12:24, 23 oktober 2009. Anmäl

Håller helt med Jenny, systern borde nog inse och acceptera att världen inte kretsar kring henna. Förlovnngen är det viktiga här, inte hur hon fick reda på det. Och en facebookstatus är väl ändå snäppet personligare än en annons, även om inget av alternativen lär nå varenda en man känner.

liv, 12:17, 23 oktober 2009. Anmäl

Vi ska snart sluta vara hemliga med att vi ska ha barn. Kan nån snälla ge mig en prioriteringslista med en ordning i vilken folk ska kontaktas, samt vilka som måste få veta det ansikte mot ansikte, vilka som det är ok att ringa, vilka som måste ha ett vackert kort på posten, vilka som det är ok att de får höra det ryktesvägen och vilka som får veta via Facebook. Man vill ju inte trampa nån lättkränkt på tårna!

m, 11:50, 23 oktober 2009. Anmäl

Svar: Nicke. Jag har barn och jag hoppas att dom prioriterar vänner och familj efter sitt eget omdömme. Mina barns vänskap, omtanke, prioritering är inget jag har rätt till, det är något jag förtjänar. Visst, jag skulle givetvis tycka att det var tråkigt om dom inte vill veta av mig när dom bli äldre, naturligtvis till och med mycket tråkigt. Men viktigare än att jag bli ledsen är att mina barn känner att dom, med normal dos av empati och hyfs, känner att dom själv kan avgöra vem dom prioriterar i olika sittuationer. Givetvis, hoppas jag, egoistiskt eller ej, att dom av egen vilja vill ha med mig att göra även framöver :-)

Jenny, 11:50, 23 oktober 2009. Anmäl

Det här är ingen etikettfråga - det är en relationsfråga. Kan man inte hantera relationen till sin familj utan att ta hjälp av en etikettspalt nuförtiden? Det hjälper väl inte om Magdalena Ribbing säger att brodern har gjort "rätt" eller "fel". Det finns bara ett råd att ge: prata med brorsan och säg hur du känner det! det är inte etiketten det är fel på, det är relationen eller bristen på kommunikation.

Åsa, 11:47, 23 oktober 2009. Anmäl

Att annonsera en förlovning i tidningen är väl ändå att vanligt sätt att berätta för familjen? Det brukar inte vara någon som reagerar på det. Vad är egentligen skillnaden med att annonsera på facebook och i tidningen? Varför skulle det ena vara bättre än det andra? För min del skulle jag behöva annonsera i 10 olika tidningar och nyheten skulle ändå bara nå fram till hälfen av mina vänner OCH halva fimljen. Min bror skulle aldrig fått veta nått...

My, 11:46, 23 oktober 2009. Anmäl

Jag måste nog hålla med om att jag tycker att systern är onödigt lättstött. Hon har ju uppenbarligen facebook, vilken brodern lär veta, så hon fick veta samtidigt som alla andra.
Jag kan tänka att brodern tänkte berätta för familjen på nästa söndagsmiddag, men inte kände att det var nödvändigt att hålla förlovningen hemlig tills dess. Jag förstår själv inte varför man ska hålla sådana saker hemliga tills vissa utvalda fått veta.

Leif, 11:38, 23 oktober 2009. Anmäl

Om ni inte har så bra kontakt att ni ens pratar om saken så är ni nog inte heller så nära att du kan förvänta dig att få höra om en förlovning innan den äger rum. Och den närheten är någonting ni båda borde ha jobbat på under lång tid men nu uppenbarligen inte har, kanske du tog din bror för givet bara för att ni har blodsband?

Josef Stalin, 11:28, 23 oktober 2009. Anmäl

"Vänner är familjen man väljer."
Som skrivet tidigare, brodern kanske inte anser sig stå systern så nära. Man kan heller inte tvinga på någon en nära relation bara för att man har blodsband.
Som sagt: Blod är inte alltid tjockare än vatten.

Systeryster, 11:27, 23 oktober 2009. Anmäl

Svar: Maggie och Hanna. Nej, jag tycker faktiskt inte att det är ett för hårt omdömme då det visar på hennes syn på att informationen till henne är viktigare än förlovningen. Det är kärnan till det hela. Om hon var mer lycklig över förlovningen, men undrade lite om informationen hade det varit en annan sak. Nu kanske det är så och då ber jag om ursäkt. Men så som brevet är skrivet kretsar allt kring henne och det är osmakligt. Om någon i min släkt eller vänskapskrets skulle förlova sig och inte informera mig, men kanske andra skulle min helt ärliga reaktion vara att jag blev glad för dennes skull. Jag är kanske naiv, men om det låg något djupare bakom så inbillar jag mig att personen ifråga skulle visat det på något annat sätt än att vänta tills dom förlovar sig och på så sätt visa att vi inte riktigt står på god fot med varandra. Jag inbillar mig, att min släkt och mina vänner har annat att tänka på när dom förlovar sig än hur dom på bästa sätt ska informera sin omgivning.

Jenny, 11:26, 23 oktober 2009. Anmäl

Till er som skriver att familjen inte längre är så viktigt utan att man berättar för kompisar först när man t ex förlovat sig eller har dem till honnörsbordet på bröllop i stället för föräldrarna: kommer ni att acceptera att era barn prioritera sina kompisar och struntar i gamla mamma och pappa? När jag frågar mina kompisar som har ovanstående åsikten, att familjen kan man strunta i (utom när det gäller barnvakt och annan hjälp givetvis) så blir de alldeles blanka på ögonen för ”nej, de har ju så bra kontakt med sina barn”. Jag är så glad att jag har min familj och mina syskon, finns alltid där för mig och min familj.

Nicke, 11:10, 23 oktober 2009. Anmäl

Är det ingen som har förstått att frågeställaren är ledsen och känner sig mobbad? Det skulle jag ha gjort) Nej, i stället strör ni salt i såret. Magdalenas svar var perfekt, som vanligt. Hon ger frågeställaren en verbal kram och be henne strunta i att vara ledsen( mellan raderna)
Betty

Betty, 11:09, 23 oktober 2009. Anmäl

Är Facebook verkligen så allmännt numera? Jag har inte FB, tycker det verkar fånigt när jag kollat det. Mina vänner har det inte heller så utbrett och jag, jag bor i Göteborg och är en kille på 35, ej gamla Agda i skogen i Mjölby.

Nicke, 11:02, 23 oktober 2009. Anmäl

Fruktansvärt löjligt av frågeställaren. Det är broderns förlovning! Hon borde bli överraskad och glad, ringa och gratulera. I min familj är det "tradition" att inte berätta om sin förlovning utan låta familjemedlemmar upptäcka ring, facebookstatus eller annons själva. Det är trots allt de förlovades händelse.
FB kan ju också vara ett bra sätt att berätta för "alla" samtidigt...

Emil, 11:01, 23 oktober 2009. Anmäl

Jag skulle nog bli lite besviken på brorsan. Undrar om alla hans vänner och släktingar har FB? Är det så svårt att kommunicera inom familjen att man inte kanberätta en sådan sak? Visst är det vars och ens ensak som MR brukar skriva här i spalten, Jag, Mig och Mitt. Och om Jenny skulle man kunna tycka en hel del men jag är för väluppfostrad för att göra sådan snabba bedömningar om en annan människa och offentliggöra det som Jenny gjorde.

Anne, 10:59, 23 oktober 2009. Anmäl

Måste bara tillägga att en statusuppdatering på facebook skulle nå betydligt fler av mina familjemedlemmar och vänner än en tidningsannos.

Åsa, 10:49, 23 oktober 2009. Anmäl

Ps. Så kinkigt behvöer det ju alltså inte vara, menar jag.

annalisa, 10:48, 23 oktober 2009. Anmäl

Min syster, som står min mycket nära, men bor i en annan världsdel, gifte sig i hemlighet. Närvarande var bara två vittnen. Så gjorde hon och hennes man främst för att våra familjer är så geografiskt utspridda och det hade varit nästan omöjligt för ens de allra närmaste (föräldrar och syskon) att närvara. I stället fick vi uppvakta dem i efterhand - och det gick ju bra det med :-)

annalisa, 10:47, 23 oktober 2009. Anmäl

Facebook är väl ett alldeles utmärkt ställe att annonsera sin förlovning, ingen behöver känna att den var den siste som fick höra talas om förlovningen. Men tydligen så tycker endel människor att även det är stötande, att de borde ha haft förträde till den informationen. Jag håller med Jenny, att bli sårad verkar egoistiskt. Ring upp brosan och gratulera istället! Om du inte föredrar att lämna ett meddelande på facebook...

Åsa, 10:46, 23 oktober 2009. Anmäl

Lyckat att bli kränkt av att en person lever sitt liv som den trivs bäst med själv. Den biologiska familjen är inte längre det viktigaste för alla människor.

Ludvig, 10:46, 23 oktober 2009. Anmäl

Är det ingen som reflekterat över att de här två syskonen kanske inte ens står varandra så nära? Att familjen skulle få veta först känns som en väldigt fånig och förlegad princip, om vänner är viktigare för den som förlovat sig. Jag skulle personligen inte informera min äldre bror överhuvudtaget, för blod är inte alltid tjockare än vatten.

Sanna, 10:40, 23 oktober 2009. Anmäl

Det finns så många olika sätt... En del har förlovningsmiddagar för slkt och vänner, en del sätter in annons och andra gör som jag och mitt numera ex: ingenting. Vi lät folk upptäcka det själva. Så himla märkvärdigt är det väl ändå inte med en förlovning? Det måste ju vara var och ens ensak hur man vill tillkännage det. Bara man gör lika inom kretsen.

Maria, 10:31, 23 oktober 2009. Anmäl

OMG, det är väl klart att man måste få välja på vilket sätt man vill berätta om sin förlovning? En del gör ju inte ens något "offentliggörande", de skaffar ringar och de som blir nyfikna får själva fråga.
På 2000-talet ska det väl inte behövas någon etikett kring hur man berättar om sin förlovning? Alla är vi olika. Gratulera istället för att tjura!

EK, 10:31, 23 oktober 2009. Anmäl

Håller med Maggie nedan. Jenny nog är du väl lite för hård mot frågeställaren.
Jag skulle ha blivit besviken på min bror om jag inte fick veta av honom att han förlovat sig. Jag fick t.o.m. veta innan han friade att han skulle göra det, vilket jag tycker var kul även om det helt och hållet var hans sak om han ville berätta eller inte. Kanske handlar det om hur familjerelationerna ser ut. Alla står helt enkelt inte sina familjemedlemmar nära.

Hanna, 10:29, 23 oktober 2009. Anmäl

Händer att en "FB förlovning" inte en officiell förlovning men ett sät att markera ett mycket stadigt förhàllande eller, har hänt att det helt enkelt blivit ett tekniskt fel.

Christina GVA, 10:17, 23 oktober 2009. Anmäl

Jenny, nog är det väl litet, litet för hårt att fälla omdömet "riktigt, riktigt osmakligt" om frågeställarens känslor gentemot sin brors sätt att annonsera förlovningen. Dessutom är det djupt förmätet att döma henne som "en djupt egoistisk människa som tror att allt kretsar kring henne." Om brodern nu ville förlova sig mer eller mindre hemligt, varför ens lägga ut det på Facebook? För att informera kompisarna, tydligen. Sedan kan man undra om övriga i broderns familj vetat om detta, förutom systern. I sådana fall skulle jag också ha blivit ledsen. Jag får för mig att brodern är ung och kanske ovetande om hur familjen skulle kunna komma att reagera. Om du själv hade ett syskon som förlovat sig, gift sig eller fått barn etc., och fick reda på detta genom utomstående som redan visste om detta skulle du inte känna dig litet utanför och undra varför? Men jag antar att du inte skulle kunna vara så "osmaklig" som du anklagar frågeställaren att vara.

Maggie, 10:13, 23 oktober 2009. Anmäl

Vad sägs om att ringa upp brodern och fråga pch diskutera det hela rakt av?

Deborah, 10:06, 23 oktober 2009. Anmäl

Jag får för mig att frågeställaren är en djupt egoistisk människa som tror att allt kretsar, och skall kretsa, kring henne. Hennes bror förlovar sig, förhoppningsvis, med sin flickvän för deras skull, inte för någon annans skull. Hur dom väljer att informera sin omgivning är av underordnad betydelse. Att frågeställaren ger sken av att störa sig mer över frånvaron av information istället för att glädjas över sin brors förmodade lycka är osmakligt. Riktigt riktigt osmakligt.

Jenny, 09:58, 23 oktober 2009. Anmäl

När jag och min fru förlovade oss, berättade vi inte för någon. Alla fick nyheten via annonsen i tidningen som publicerades några dagar efter. Vi hade vadslagning om vilka som skulle höra av sig först efter publiceringen.

Martin, 09:37, 23 oktober 2009. Anmäl