Övning ger mästerskap
Publicerat 2009-10-15 00:05
Kolumnen: Lena Andersson om förklaringen till Bill Gates snille.
Till livets många orättvisor kan man foga ytterligare en: vilken tid på året man är född. I den ungdomsidrott där jag danades var det självklart att de som var att räkna med var födda tidigt på året. Om någon tillhörde de bästa i sin åldersklass och var född på hösten var det så ovanligt att det väckte uppmärksamhet. ”Men nånstans måste man ju dra gränsen”, minns jag en cykelpappa uppgivet säga, förbittrad över att hans decemberfödde son var dömd att ligga efter.
Samma sak i skolan. De som är födda 1 januari anses lika gamla som de födda 31 december, fast det skiljer ett år. Man kan anta att det präglar uppväxande varelser att under hela den tid då kroppen och psyket formas vara upp till ett år yngre än de skulle kunna vara och ändå tillhöra samma grupp. Men nånstans måste som sagt gränsen dras om man inte delar in klasser efter mer fininställda kriterier än årgång.
Vikten av födelsedatumet bekräftas av den i USA verksamma journalisten Malcolm Gladwells senaste bok ”Outliers – The story of success”. Gladwell har specialiserat sig på att med dristig intellektuell kreativitet lägga i dagen svindlande samband mellan företeelser som inte verkar höra ihop, och få dem att verka plausibla. I ”Outliers” identifierar han vad som krävs för framgång och det vi kallar genialitet. Klart är att medfödd begåvning inte räcker.
Gladwell finner att kanadensiska och tjeckiska ishockeyspelare på juniorlandslagsnivå i förbluffande hög grad är födda i januari, februari och mars. Nästan ingen är född under årets andra halva. Förklaringen tror han ligger i att dessa pojkar alltid har varit äldst i sin årsklass och därför haft utvecklingsmässiga fördelar som gjorde dem duktigast när de var små. Vilket gjorde att de blev uttagna, satsade på – och fick mer träningstid.
Ty det som avgör hur långt man går är träningsdosen. Oavsett område krävs det tio tusen timmars koncentrerad övning för att nå mästarklass. Skillnaden mellan musikvirtuosen och den som inte når lika långt trots att de går på samma konservatorium är, visar en undersökning, att den förra har övat två tusen timmar mer. I undersökningen fanns ingen som övat tio tusen timmar och misslyckats med att nå långt, och ingen som nått yttersta eliten med färre än tio tusen timmar. En neurolog i boken hävdar att tio tusen timmar tycks vara den tid hjärnan behöver för att nå fulländning, det må gälla konståkning, pianospel eller skrivande.
I ett system med tidig selektion får vissa utvalda möjligheten att öva mer. Det är nödvändigt för att just de individerna ska kunna nå sina tio tusen timmar under den formbara åldern. Men systemet kan missgynna dem som är födda sent på året och barn till icke-akademiker. De utvalda kan vara utvalda på oklara eller felaktiga grunder men får möjlighet till mer träning och kommer därför att göra skäl för uttagningen. Urvalskriterierna gör dock att man har gått miste om många som skulle ha blommat om de bara getts samma möjlighet att träna.
Anledningen till att Bill Gates blev den han blev är, enligt Gladwells idéer, att han var född vid exakt rätt tidpunkt i historien, 1955, för att kunna bli en pionjär inom just dataområdet. Därtill hamnade han, tack vare förmögna föräldrar men också genom tur, på en skola där eleverna hade fri tillgång till en datasal. Han avstod från gängse tonårsnöjen och programmerade femton timmar per dygn. När han kom ut ur datasalen i mitten på 70-talet var han ett snille på dataprogrammering, inte i första hand för att han var född sådan utan för att han hade programmerat kolossalt mycket, ungefär tio tusen timmar. Varpå han grundade Microsoft.
The Beatles är ett annat exempel. De var okända och knappast lysande när de 1960 bjöds in för att spela i Hamburg under flera långa vistelser. På dessa klubbar måste de spela nätterna igenom i stället för någon timme då och då som de var vana vid från spelningarna hemma i Liverpool. De bar på en potential för nivån de nådde som inte alla bär på. Men de skulle inte ha utvecklat den utan dessa särskilda betingelser som gav dem de nödvändiga träningstimmarna.
Tiotusentimmarsregeln illustrerar väl också delvis varför kvinnor så sällan blir ”genier” och grundare av världsberömda företag. De behöver helst avstå från barn och till ett högt pris bryta med könsrollsförväntningarna för att frigöra all den tid som krävs. En kvinnlig nörd har ännu sämre status på sex- och äktenskapsmarknaden än en manlig; hon blir en av grabbarna.
Det finns en benägenhet att tro att just de främsta inte har behövt öva så mycket. Att det är detta som är deras begåvning. Ofta har de säkert bättre genetiska, geografiska och klassmässiga förutsättningar. Men deras största begåvning är insikten att man måste öva mer, och mer ändå.
Visar 1-10 av 12. Per sida:
Min son är vuxen sedan länge och mycket framgångsrik. De andra barnen klarar sig också bra utan att någonsin varit utsatta för läxtjat från min sida. Mitt eget misslyckande har med min barndom att göra. Känner mig för övrigt inte misslyckad på alla livets områden. Signaturen var faktiskt lite ironiskt menad men har ju sedan länge förstått att det är dumt att vara ironisk. Men ibland är det frestande....
The survival of the fittest, 15:25, 16 oktober 2009. Anmäl
Gates är väl ett dåligt exempel på övningstesen eftersom hans framgångar uppenbarligen beror, förutom på tillfälligheter, på en kombination av egenskaper. Han råkade intressera sig för mikroprocessorbranschen och hobbyprogrammering kombinerat med förmåga att driva företag och utnyttja uppkomna möjligheter lukrativt. Hade han bott i Linköping eller Motala så hade han förblivit okänd.
"Men deras största begåvning är insikten att man måste öva mer, och mer ändå." Som om det skulle vara ett intellektuellt beslut när talanger övar 10000 timmar. Snarare är det tvång, framkallat av konkurrens, eller en besatthet som driver uppfinnare, musiker, schackmästare, frimärkssamlare, sexmissbrukare..De 10000 timmarna kan lika väl vara ngt så trivialt som ett tak för hur mycket en människa kan ägna sig åt monomant agerande. LA är DN-predikant och budskapet är naturligtvis avsett som stöd åt alliansens stränga lutherska moralistiska arbetsmoral med stöd för en stark prestationsbaserad diskriminering.
Zorry, 09:55, 16 oktober 2009. Anmäl
Malcolm Gladwells bok Outliers är lysande - lättläst och tankeväckande!
Jag är lika entusiastisk som Lena Andersson och önskar sign Misslyckad att läsa boken, för sitt barns skull.
För boken handlar just om vad man gör av sin naturbegåvning och vad Misslyckad ska göra för att inte barnen ska hamna i samma fälla.
Ingemar, 23:07, 15 oktober 2009. Anmäl
Säkert har du rätt, Lena, men det stämmer inte alltid. Har en son född i december som började träna på egen hand och kunde läsa långt innan han fyllde fyra.För att inte tala om allt annat han också lärde sig. På lek liksom.... Det finns naturbegåvningar också. Tror inte så mycket på läxor och hårt arbete som på att stimulera barnens nyfikenhet och iver att lära. Men visst är det synd att alla inte har möjligheter att öva och träna så mycket, som de har lust och fallenhet för? Barn med föräldrar som har kunskaper och kontakter har dessutom ett försprång.... inte minst när de ska söka sig ut på arbetsmarknaden.Själv hade jag inte en aning om hur jag skulle göra och vart jag skulle vända mig, när jag stod där med studentbetyget i hand, men så gick det som det gick också....Lyckades aldrig få något riktigt fotfäste på arbetsmarknaden.
Misslyckad, 18:54, 15 oktober 2009. Anmäl
Har du inte missat något , Rudis? Det handlar väl också om att många begåvningar som föds i fel miljö aldrig får komma till sin rätt, på grund av att de inte får tillfälle att träna och utveckla sina förmågor?
Frågvisa Anna, 18:22, 15 oktober 2009. Anmäl
När IBM behövde behövde ett operativsystem till sin PC så frågade man runt bland annat Bill Gates. Njao jo det hade han nog. Sen lär han ha köpt rättigheterna från ett annat företag för $70000. Självfallet nämde han inte de magiska bokstäverna IBM vid köpet.
al, 11:44, 15 oktober 2009. Anmäl
Problemet med Sverige är att det arbetas alldeles för litet i arbetsliv och skola. Riktigt begåvade elever passerar flumskolan med en gäspning och deras inlärningsförmåga och kreativitet stimuleras inte. Arbetsförmågan tränas inte. Universiten har sänkt kursnivåerna för att "alla" skall klara kurserna även vid en starkt ökad intagning. Sedan vid 30 år är en betydande del av förmågan till topprestationer slut. Stora matematiker gjorde sina betydelsefulla insatser före 30 års ålder.
Förlorade möjligheter, 10:34, 15 oktober 2009. Anmäl
Artikeln säger väl också något om samhället. Borde vi inte uppmuntra de som arbetar hårt för att nå den yttersta toppen i sitt yrke (oavsett om det är som kirurg eller idrottsman)? Istället så har vi i Sverige infört straffskatt på utbildning och hårt arbete via det progressiva skattesystemet!
Rudis, 09:54, 15 oktober 2009. Anmäl
Det finns en hel del forskning, s.k. "season of birth" effekter som visar att det är fördelaktigt att födas på senvintern eller våren. Exempelvis är förekomsten av schizofreni lägre, IQ högre m.m. bland de som är födda på den fördelaktiga tiden. Antas påverkas av faktorer som att risken för infektioner är mindre och mycket annat.
Så även de här idrottsprestationerna kan påverkas av sådana faktorer och behöver inte ha så mycket med idrottsgruppernas sammansättning att göra.
carola åberg, 09:12, 15 oktober 2009. Anmäl
Jag tror att det visst kan ligga en del i Gladwells ideer som Lena refererar. Men man blir lite misstänksam när Beatles tid i Hamburg används som exempel för att illustrera tesen. Även om vi bortser från drogerna som förekom i Tyskland så låg ju inte Beatles storhet i deras instrumentella färdigheter, utan i deras låtskrivande. Och vad än Beatles gjorde i Hamburg så inte var det att vässa på sina färdigheter i komposition i någon större utsträckning.
Henry, 08:05, 15 oktober 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
