Svininfluensan - frågor och svar

Vad är svininfluensan?

Det är en ny influensa, som inte har drabbat mänskligheten tidigare. Det korrekta namnet är numera "pandemin H1N1 2009". Vi kallar den mera vardagligt för "svininfluensan" eftersom smittan nyligen har hoppat över från grisar till människor.
Viruset har inslag från två olika svininfluensor, en nordamerikansk och en asiatisk. Dessutom finns inslag från fågelinfluensa och från flera mänskliga influensor.
Idag är "svininfluensan" H1N1 huvudsakligen en mänsklig influensa som sprids mellan människor. Men även grisar kan drabbas.

Hur smittsamt är viruset?

Influensavirus är mycket smittsamma. Världshälsoorganisationen WHO har uppskattat att omkring en tredjedel av jordens befolkning kan smittas på ganska kort tid - under loppet av ett par år. Svenska myndigheter räknar med olika möjligheter, även med att upp till halva befolkningen smittas.
Det finns matematiska beräkningar som försöker uppskatta hur många personer varje influensasjuk i genomsnitt smittar ner. De ligger på ungefär 1,4. Unga personer verkar betydligt mera känsliga än äldre för smittan. Det kan bero på att äldre personer har ett skydd i sitt immunförsvar, till exempel om de upplevde den så kallade Asiaten 1957.

Hur allvarlig är situationen?

Världshälsoorganisationen WHO talar om en "måttlig" pandemi. Inte svårartad men inte heller helt harmlös. Lyckligtvis verkar verkar bara en liten minoritet av de smittade bli riktigt allvarligt sjuka. Enligt den senaste statistiken (18 augusti) har drygt 2100 personer dött i världen, varav 60 i Europa.

Statistiken pekar mot att mellan en på tusen och fem på tusen blir allvarligt sjuka eller dör. Men statistiken är inte tillförlitlig, för ingen vet egentligen hur många som fått lindriga varianter av smittan.

Många som blir allvarligt sjuka tillhör olika riskgrupper, såsom lungsjuka, hjärtsjuka, immunbristsjuka, gravida och starkt överviktiga. Men en hel del av dem som får komplikationer är unga människor som tidigare var helt friska.

Det är naturligtvis mycket större risk att dö i fattiga länder med bristfällig sjukvård. Sverige kommer också att erbjuda vaccin till hela befolkningen, vilket kan hejda epidemin här om tillräckligt många tar emot vaccinet.

Det finns också risk att viruset muterar - förändras - så att det blir mer elakartat. Spanska sjukan 1918-1919 fungerade så. Först kom en mera harmlös våg under sommaren, sedan kom en våg under vintersäsongen som dödade kanske 50 miljoner människor, fler än hela första världskriget.

Finns det tillräckligt med medicin i Sverige?

Jodå, det finns läkemedel. Virusstammen verkar vara känslig både mot medicinen Tamiflu och medicinen Relenza. De kan användas både förebyggande och i början när man blir sjuk. Socialstyrelsen har lager med medicin som ska räcka till en fjärdedel av befolkningen, och det lagret påverkas inte när folk plockar ut medicin på apoteket.
Än så länge finns bara ett fåtal rapporter om influensafall där viruset har varit resistent mot Tamiflu. Men det finns hela tiden en risk att viruset muterar så att Tamiflu inte längre biter.

Finns det vaccin?

Sverige har beställt vaccin till hela befolkningen. Enligt planerna ska de första doserna börja levereras i slutet av september. Först ska sjukvårdspersonal och riskgrupper vaccineras, sedan resten av befolkningen.

Är vaccinet farligt?

Det finns alltid viss risk för biverkningar med alla vaccin. Men de måste jämföras med riskerna av själva sjukdomen. Allt talar för att vaccineringen innebär en mycket mindre risk än själva influensan. Om tillräckligt många vaccinerar sig kan epidemin hejdas. Det finns alltså två argument för att vaccinera sig: att skydda sig själv och att vara solidarisk med riskgrupperna och andra som skulle ha blivit allvarligt sjuka.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut