Stamceller får tumörer att växa
Publicerat 2009-10-11 18:48
Foto: Till Acker En studie på Karolinska institutet visar hur cancerstamcellerna i en hjärntumör växer runt ett blodkärl.
Stamceller har lett in cancerforskare på ett nytt spår. Alla celler i en tumör är inte lika farliga. Bara cancerstamceller kan få den att växa och sprida sig, hävdar dessa forskare.
DN Teman i artikeln
– Det är väldigt spännande. På sikt kan det innebära ett paradigmskifte i vår syn på hur cancer ska behandlas, även om vägen dit fortfarande är fruktansvärt lång, säger Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Uppsala universitet.
Det här spåret inom cancerforskningen går ut på att det bara är ett fåtal av alla cancerceller i en tumör som får den att växa och sprida sig. Dessa cancerceller har egenskaper som liknar kroppens vanliga stamcellers. Därför brukar de kallas för cancerstamceller.
Precis som stamceller kan cancerstamcellerna dela sig oändligt. Och liksom stamceller kan de ge upphov till olika typer av celler. En vanlig cell kan dela sig ett begränsat antal gånger – den bildar då alltid två nya likadana celler.
Men det gör inte en stamcell. Den ena cellen blir kvar som stamcell, medan den andra cellen kan bilda flera olika typer av vävnad. För ett tiotal år sedan hittade forskare för första gången cancerceller med samma egenskaper. Det vände upp och ned på mycket inom cancerforskningen.
Traditionellt har forskare ansett att alla cancerceller är lika farliga. Ju fler cancerceller ett läkemedel lyckas slå ut, desto bättre. Men om, som många forskare nu hävdar, bara några av cancercellerna får tumörer att växa och sprida sig runt i kroppen, så är den formeln fel.
John Dick vid universitetet i Toronto lyckades redan i början på nittiotalet isolera cancerstamceller i en viss form av leukemi. Metoden han använde kommer ursprungligen från stamcellsforskningen.
Med hjälp av antikroppar, som fäster vid olika typer av proteiner på cancercellernas yta, kunde han sortera in cancercellerna i olika grupper. En grupp celler skilde sig från de övriga.
Han antog att de var cancerstamceller. När han injicerade ett litet antal av dem i möss fick mössen cancer. När han däremot använde den andra gruppen cancerceller fick djuren inga tumörer.
– Det var väldigt uppmuntrande resultat för mig. I mitt eget laboratorium ställde vi oss frågan om det inte kunde gälla även för hjärntumörer, säger Peter Dirks, cancerforskare vid Sick Children Hospital i Toronto.
2003 publicerade han de första bevisen på att även hjärntumörer underhålls av cancerstamceller.
I dag växer ständigt antalet cancerformer där forskarna upptäckt celler av stamcellskaraktär. Förutom vissa former av leukemi och hjärntumörer har även bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer, hudcancer och cancer i bindväv fogats till listan.
– Det ger oss ett uppfriskande nytt sätt att se på cancer och förstå hur den växer. Alla celler har inte förmågan att driva på tillväxten, säger Peter Dirks.
Enligt honom betyder upptäckten av dessa celler att det finns en sorts hierarki mellan cancerceller.
– Vi vet att vanliga stamceller har förmågan att stå emot både cellgifter och strålning, säger Peter Dirks.
Cancerstamcellerna verkar kunna erövra samma egenskaper, och det gör dem mer motståndskraftiga, menar han.
– Det kan åtminstone delvis förklara varför cancer ofta kommer tillbaka trots att behandlingen lyckats få bort det mesta av tumören. För att förstå de mekanismerna måste vi lära oss identifiera cancerstamcellerna och hitta läkemedel som biter på dem, säger Peter Dirks.
Men idén är fortfarande väldigt kontroversiell, och många frågor olösta. För ett år sedan publicerade amerikanen Sean Morrison en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature som fick många att ifrågasätt hypotesen. Med en viss typ av genförändrade möss krävdes bara ett fåtal celler från en mänsklig hudcancer för att mössen skulle utveckla samma sjukdom.
Men enligt Peter Dirks förändrar inte det något i grunden.
– Det är kanske inte så enkelt som vi först trodde, och all cancer följer nog inte modellen. Men den stämmer för ett växande antal cancersjukdomar, säger Peter Dirks.
En annan källa till debatt är att forskarna fortfarande inte vet hur cancerstamcellerna uppstår. Troligen uppstår de på flera olika sätt, men vid åtminstone vissa former av hjärntumör och tjocktarmscancer växer bevisen för att det är kroppens vanliga stamceller som ligger bakom.
– I tjocktarmen har vi jättebra bevis för att det är vanliga stamceller som ballar ur och blir roten till det onda, säger professor Jonas Frisén, stamcellsforskare vid Karolinska institutet.
Ett problem för forskarna är att både stamceller och cancerstamceller är svåra att upptäcka.
– De karaktäriseras ju av att de just är så omärkvärdiga, och därför saknar vi fortfarande många markörer för att kunna skilja ut dem, säger Jonas Frisén.
Han studerar cancerstamceller i tjocktarmen. En viktig del är att finna något som skiljer cancerstamceller från vanliga stamceller. Det skulle kunna användas för att få fram nya läkemedel som effektivt slår mot just cancerstamcellerna, utan att förstöra de livsviktiga stamcellerna.
– Vi har hittat en sak som skiljer vanliga stamceller och cancerstamcellerna i koloncancer. En dag kan det kanske användas för att minska tillväxten hos tumörer utan att ge allvarliga biverkningar i frisk vävnad, säger Jonas Frisén.
I somras publicerade forskare vid Broadinstitutet vid Harvard och MIT i USA en studie i tidningen Cell som visar att de har hittat ett ämne som ger sig på cancerstamcellerna i bröstcancer. Ämnet heter salinomycin och var hundra gånger mer effektivt mot cancerstamcellerna än vanliga cellgifter.
Jonas Frisén är en av Sveriges mest kända stamcellsforskare. Att forskare som han nu gett sig in i cancerforskningen inger Peter Dirks hopp. Själv delar han sin tid mellan laboratoriet och arbetet som hjärnkirurg på Sick Children Hospital i Toronto.
– Ted Kennedy dog i somras exakt 15 månader efter att han fått diagnosen elakartad hjärntumör. Det är den genomsnittliga överlevnaden hos dessa patienter. Trots att Ted Kennedy fick världens bästa vård levde han inte längre i alla fall. Det visar vilken fruktansvärd sjukdom det här är, säger Peter Dirks.
Visar 1-3 av 3. Per sida:
Vissa människor tror att forskning är inget inget inget inget och sedan BOOOM får de resultat, i själva verket går det såklart hela tiden framåt med små steg. Man har redan fått resultat av större värde men det tar tid att forska.
plogg, 09:12, 12 oktober 2009. Anmäl
Du menar negativa resultat då eller så att fler inte behöver göra samma misstag som andra?
Positiva resultat tenderar ju annars att publiceras..
Dr. JanBanan, 23:01, 11 oktober 2009. Anmäl
Cancerforskningen kommer inte att ge några resultat av större värde förrän all världens cancerforskare tvingas att dela med sig av sina resultat mycket tidigare än i dag.
Iakttagaren, 21:16, 11 oktober 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
