Utsläpp gör jorden varmare
FN:s klimatpanel IPCC består av forskare från hela världen. Deras uppgift är att göra en samlad bedömning av forskningsresultaten på klimatområdet. Panelen formulerar inte definitiva påståenden utan anger, ofta i procent, hur sannolik en slutsats är. I årets första rapport konstaterade IPCC framför allt två saker: jordens temperatur stiger allt snabbare och orsaken är människans utsläpp.
Jordens medeltemperatur har stigit med 0,7 grader sedan slutet av 1800-talet. Halten av växthusgasen koldioxid i atmosfären har ökat med 35 procent sedan sjuttonhundratalet. Dagens nivåer är de högsta på åtminstone 650 000 år. Det är troligt att temperaturen de närmaste hundra åren stiger med mellan 2 och 4,5 grader.

Effekterna märks redan
I årets andra rapport från IPCC konstateras att människans påverkan på naturen genom utsläpp av växthusgaser redan har kraftiga effekter på jordklotet. Det handlar om fler översvämningar, mer extrem torka, djurarter som flyttar och glaciärer som smälter. Hårdast kommer de fattiga länderna i exempelvis Afrika att drabbas. Men även Sydeuropa riskerar att drabbas svårt av torka som kan slå ut jordbruket och skapa flyktingströmmar. Även om utsläppen minskas är svåra effekter oundvikliga. Enligt IPCC krävs förebyggande åtgärder för att begränsa skadorna.

Det här behöver vi göra
Vad kan vi göra åt klimathotet? Det var frågeställningen i IPCC:s tredje rapport i år. Panelen presenterade en lång lista med åtgärder. Inom energi handlar det om effektivare användning och satsning på förnyelsebara källor och även kärnkraft. Rening av kolkraftverk är en annan möjlighet, liksom bränslesnålare bilar och nya drivmedel. Minskad skogsavverkning och återplantering i tropikerna skulle minska halterna av växthusgaser.
Åtgärderna behöver inte bli dyra. Det kan räcka med en koldioxidskatt på mellan 15 och 35 öre per kilo (Sverige har redan 93 öre). Ett annat mått är det skulle kosta 3 procent av världens samlade BNP för att stabilisera koldioxidhalterna fram till år 2030.