Träd vid innerstadsgatorna kvävs långsamt till döds

Publicerat 2009-10-17 19:57

Foto: Magnus Hallgren Pengarna som ska användas till skötseln av träden räcker bara till det allra nödvändigaste.

Vart tredje träd utmed Stockholms innerstadsgator kvävs långsamt till döds. De kan leva vidare, men dels tappar de förmågan att ta hand om luftföroreningar, dels förfular de stadsbilden.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

31 kommentarer
0 Bloggar

Problemet är att driftpengarna på 1,5 miljoner inte ens räcker till ”det allra nödvändigaste”.
För fem år sedan inventerades samtliga 12.000 gatuträd i Stockholms innerstad. Det visade sig att 2.000 av dessa hade ”negativ utveckling” och ytterligare 2.000 ”minimal tillväxt”.

Sedan dess har några hundra av dessa träd fått medicin i form av skelettjord och växtbäddar med mycket gott resultat. Man lägger ut stenar som är mellan 10 och 15 centimeter stora (så kallad bergkross) runt trädets rötter. Runt stenarna bildas luftfickor där jord spolas ner med hjälp av vatten. Tack vare denna mix får träden både syre och vatten och överlevnadschanserna ökar dramatiskt.

Ett lysande exempel på detta är Kornhamnstorg och de fyra lindarna närmast Slussen.
Lindarna är frodiga och bladen vackert mörkgröna när vi tillsammans med Björn Embrén, trädspecialist på trafikkontoret inspekterar det lyckosamma resultatet.

Lindarna på andra sidan gatan mår långt ifrån lika bra. Linden närmast de frodiga är både gles i bladverket och gulbladig.

Hur har det kunnat bli så?

– Vi har blivit så duktiga på att bygga vägar och cykelbanor att det inte blir något utrymme kvar för träden, säger Björn Embrén, som beklagar att träden glöms bort i planeringen.
Björn Embrén avser utrymme under marknivå där det måste finnas plats för både vatten, luft och organiskt material. Dessa tre beståndsdelar är livsviktiga för träden.

Genom att det numera byggs med tätare material – bland annat för att klara tung trafik på gator och trottoarer – i kombination med att träden tar stryk så fort det ska grävas i marken (för vatten, fjärrvärme, fiberoptik, fjärrkyla, gas med mera) har det enligt Björn Embrén blivit så här.

På Kornhamnstorg ska arbetet med skelettjord och tillhörande luftbrunnar, som ska släppa ner både luft och vatten mellan träden, resultera i att träden successivt ska må bättre, ja, till och med riktigt bra om ett par år. Nu startar arbetet med att bädda för de resterande 27 träden på torget och nästa år startar ett tvåårsprojekt för 70 träd utmed Hornsgatan mellan Långholmsgatan och Ansgariegatan.

Räddningsinsatserna per träd ligger på i snitt 100.000 kronor och Björn Embrén räknar med att det skulle ta närmare 50 år att åtgärda samtliga planteringar om politikerna inte avsätter extra pengar.

Kornhamnstorg är ingalunda unikt. Längs med Odengatan är flera av lindarna i ett erbarmligt skick. Vid Östra station, Norrtullsgatan, Vasagatan, Karlbergsvägen, Tegelbacken, Klarabergsgatan och Ringvägen likaså. Listan kan göras nästan hur lång som helst, men det finns, enligt Björn Embrén, riktiga ljuspunkter. De två lindarna vid Kungsbroplan till exempel.

– De träden mådde nog allra sämst i stan. De var egentligen dödsdömda, säger han och berättar att trädens blad för sju år sedan dels var förkrympta, dels alldeles för få. Kanske var bladen hundra till antalet fast de borde ha varit tusentals. Nu grönskar lindarna för fullt.

Är det bara lindar här i stan numera?

– Ja, av någon anledning har det blivit så. Man ska ha en bra balans och stor variation av arter för att sprida riskerna, men jag tror att 90 procent av träden är lindar. Det är inte alls bra om de drabbas av svampsjukdom. Det kan resultera i att större delen av gatuträden försvinner.

Och hur mår almarna?

– Som vanligt. Vi måste såga ner ungefär 300 almar om året på grund av almsjukan. Det ligger konstant runt det antalet så successivt försvinner de, men almarna i Kungsträdgården mår i alla fall bra.

Och hur ser det ut i förorterna?

– På torgen i ytterstan är det lika illa som i innerstan. Kanske är det något bättre på de mindre gatorna där träden har närkontakt med naturlig mark, säger Björn Embrén.

Eva-Karin Gyllenberg

eva-karin.gyllenberg@dn.se

Kommentarer(31)

Visar 1-10 av 31. Per sida:

Gillar man träd så kan man flytta dit träden växer.

Björkvist, 09:10, 19 oktober 2009. Anmäl

Flera har nämnt ett flertal positiva effekter av träden i staden. Ett mycket gott komplement vore att satsa kraftfullt på s.k. vegetationstak och d.o. fasader. Det finns innanför tullarna 10 000-tals för att inte säga 100 000-tals kvm yta på platta el. nästan platta asfaltspappbeklädda tak el. dyl. samt fula betongfasader och dyl. att utnyttja. Här har fastighetsägarna ett mycket stort ansvar som vilar på deras axlar samt möjligheter att genast kraftfullt satsa på detta. Längre livslängd på underliggande yta (åtminstone taken), koldioxidneutralare byggnader, lägre buller, renare stadsluft, mindre dagvattenproblem och sänkt temperatur varma dagar m.m. Många gånger helt outnyttjade utrymmen och tar då ej den plats som träden kräver. Fastighetsägare, visa nu med handling er samhällsnytta och miljövänlighet som ni lägger mycket reklam på i tidningar och hemsidor, ta bl.a. av dessa pengar och lägg på verklig nytta så kommer ni få mycket good-will och bidra till ett betydligt grönare och häl

Fotosyntes, 09:07, 19 oktober 2009. Anmäl

Träden, parkerna och vattnet är livet i den döda staden. Tyvärr tar staden över, även där det planteras nytt. Se den västra delen av Lindhagensgatan. Träden där borde ha planterats i mitten av gatan, med grusgång, som på Karlvägen. Där upplevs trafiken som mindre störande och mindre utbredd. Trafiken på Lindhagensgatan, däremot, dränker träden och miljön där.

Linde, 18:03, 18 oktober 2009. Anmäl

Tack för dina inlägg Tobias!

Åsa, 17:10, 18 oktober 2009. Anmäl

Härligt med en artikel, som berättar om täden i Stockholm. Jag är mycket tacksam för träden utanför mitt fönster och den härliga Årstaskogen. Låt grönområden få fortsätta ge oss harmoni och frisk luft. Tack Tobias för lite allmänbildning. Parker och grönområden är guld värda för alla åldrar.

Görel Almqvist, (Webbsida) 14:42, 18 oktober 2009. Anmäl

Danderyd: och Ni vet uppenbarligen ingenting om bilar!

Velo, 13:24, 18 oktober 2009. Anmäl

Utan träd, dålig luft = ingen plats för människor. Bilarna får gå på bio och muséer alltså...

Liv, 12:24, 18 oktober 2009. Anmäl

"Vi har blivit så duktiga på att bygga (bil) vägar"
Det här tänkte jag med på en gång efter jag såg rubriken!
"..och cykelbanor"
Det här däremot inte. Stockholms cykelbanor är inte speciellt bra och inte heller många.

nNick, 12:02, 18 oktober 2009. Anmäl

Min bil kostar 690000 och ger mig oerhört hög social status, dyra fälgar med tunna däck. När jag kommer inkörandes i stan kan alla se att det går bra för mig. Jag tänker aldrig köpa töntiga svaga mesbilar det ska finnas hästkrafter i min bil, jag ger aldrig upp min sociala status, jag skiter i träden, jag skiter i miljön.

Danderyd, 11:36, 18 oktober 2009. Anmäl

om vad de snackar om. Jag jobbar dagligen med dessa frågor och ser till att skaffa mig kunskap innan jag uttalar mig. En sak som är säker är att ett träd i norrland inte hjälper miljön i Stockholm! Negativa effekter måste bekämpas/behandlas så nära ursprunget som möjligt!

Tobias, Trädspecialist, 10:10, 18 oktober 2009. Anmäl

1 2 3 4 Nästa