Nya Sparskolan
Råvaror – jordnära i portföljen
Publicerat 2009-10-18 06:00
Olja, vete eller ädelmetaller – även du som småsparare kan investera i råvaror som du tror ökar i värde. Det är inte svårare än att köpa och sälja fonder – men riskerna är större.
Fler sätt att handla råvaror
Förutom certifikat kan du köpa
- hedgefonder som placerar direkt i råvaruterminer
- aktiefonder som investerar i företag som utvinner råvaror
- börshandlade fonder, ETF:er, som följer olika råvaruindex. Finns inte i Sverige, men vissa nätmäklare erbjuder handel på till exempel den tyska börsen där flera finns.
- aktier i till exempel gruv- och oljebolag
- indexobligationer där avkastningen kopplats till olika råvaruindex.
- För mycket vana investerare finns även möjligheten att i Handelsbanken handla direkt med terminskontrakt precis som proffsen gör.
- Ytterligare ett instrument är CDF:er (Contract for Difference, betyder avtal om mellanskillnad), som används när man spekulerar i olika råvarors kursförändringar.
Nya Sparskolan
- Del 1 – Sparkonton
- Här finns högsta sparräntan
- Vi sparar mindre i goda tider
- Välkommen till Nya Sparskolan!
- Så skiljer du mellan sparinstituten
- Del 2 – Obligationer
- ”Vi köpte inte för räntan utan för vinstchansen”
- Så fungerar obligationer
- Företagsobligationer ett mellanalternativ
- Del 3 – Tjänstepensionsvalet
- Hon valde med magen
- Flytta ditt gamla kapital när du ändå är i farten
- Dra in pension - en barnlek
- Ett kryss serverar tusenlappar
- "Banken gör det bättre"
- Del 4 – Fonder
- Fondpaket för både chansare och fegis
- Allt du behöver veta om fondsparande
- Ta makten över ditt sparande
- Del 5 – Aktier
- Tungviktarnas bästa spartips
- Aktier ska bli vin – och resan dit är rolig
- Spara i aktier är lättare än du tror
- Del 6 - Kapitalförsäkringar och hedgefonder
- ”Pengarna går till barn och barnbarn”
- Heta sparformen som sparar skatt
- "Hedgefonder är bra även i kriser"
- Börsen avgör framtiden för hedgefonderna
- Del 7 - Råvaror
- Silversmed: ”Allt som är ädelt har sitt pris”
Din Ekonomi går igenom grunderna för dig som vill veta mer.
När du investerar i råvaror köper du inte de fysiska produkterna, utan olika värdepapper som är knutna till råvarornas prisutveckling. Ett sätt är att köpa certifikat.
Våren 2008 skapade Stockholmsbörsen en certifikatlista, vilket öppnade för småsparare att köpa och sälja råvarucertifikat på samma sätt som aktier eller fonder. Omsättningen har ökat successivt och låg i september på rekordhöga 476 miljoner kronor.
Sett fem år tillbaka gick priskurvorna för många råvaror stadigt upp fram till och med krisen förra hösten. Då blev fallen desto brantare. I år har priserna börjat klättra uppåt igen.
Flera sparproffs tycker att man ska ha en del av sitt sparande i råvaror som olja, metaller eller spannmål för att sprida sina risker.
Ett av argumenten är att råvaror inte minskar i värde när inflationen tar fart.
Så här kan du placera i råvaror:
Råvarucertifikat
Ett certifikat är ett värdepapper som är knutet till ett underliggande värdeslag, i det här fallet olika råvaror. Certifikatet kan också vara knutet till ett index, till exempel olika råvaruindex.
Handelsbanken och Royal Bank of Scotland (RBS) ger ut råvarucertifikat på den svenska marknaden. Handelsbanken har ett femtontal och RBS ett fyrtiotal olika varianter. Handelsbanken är störst på marknaden.
Varianter
Handelsbanken har dels ”rena” certifikat för guld, koppar, olja, silver och vete där prisuppgången på råvarans terminskontrakt speglas i certifikatets värde. Dessutom finns för varje råvara en ”bull”- och en ”bear”-variant med hävstångseffekt, det vill säga möjlighet att tjäna mer eller mindre än själva prisförändringen. Bear köper den som tror på nedgång, Bull köper den som tror på uppgång.
RBS ”rena” råvarucertifikat utan hävstångseffekt kallas ”Open End”. De instrument som ger möjlighet till hävstång kallas Mini Futures. RBS har certifikat för fler råvaror än Handelsbanken, till exempel kaffe och socker.
RBS har även certifikat som investerar i råvaruindex. Det kan man jämföra med att investera i en fond i stället för i enskilda aktier, eftersom indexen är uppbyggda av flera olika råvaror.
Handelsbanken kommer att lansera råvaruindexcertifikat senare i höst, och då kopplade till ett index framtaget särskilt för Norden.
Handelsbankens certifikat ger en ränta som motsvarar den ränta bankerna ger varandra när de lånar minus 0,25 procentenheter. Certifikatets värde växer automatiskt med räntan. Just nu är räntan låg.
Köpa och sälja
Du behöver ett vp-konto eller en värdepappersdepå. Du köper och säljer certifikaten precis som aktier. De handlas styckvis. Ett råvarucertifikat med ett pris på till exempel 50 kronor innebär en placering på just 50 kronor.
Priser
Köp- och säljkurser för certifikaten hittar du hos din mäklare eller på RBS’ och Handelsbankens sajter. Prisutvecklingen på certifikaten följer råvarumarknadernas priser, men inte exakt. Det beror på att certifikaten oftast är knutna till terminskontrakt på råvaran, medan marknaden ger en ögonblicksbild av spotpriset.
Ett terminskontrakt betyder att man kommer överens om vilket pris som ska gälla vid en viss tidpunkt i framtiden.
Historiskt har terminskontrakten gett bättre avkastning än vad som avspeglats i marknadens spotprisutveckling. Det beror på att den risk köparen tar för att köpa någonting som ännu inte finns ger utdelning i form av en riskpremie.
Risker
Råvarupriser sätts i dollar, medan certifikaten handlas i kronor. Det betyder att du tar en valutarisk. Samtidigt som guldpriset rusat har till exempel den svenska kronan stärkts mot dollarn. Alltså får guldcertifikatköparen inte full utväxling på guldprisets utveckling. RBS säljer valutasäkrade certifikat mot en viss avgift.
Går det institut som gett ut certifikatet i konkurs förlorar du dina pengar. Tillgångarna är inte skyddade, vilket är fallet vid fondsparande. Precis som för aktier och fonder kan certifikaten både öka och minska i värde.
Kostnader
Du betalar vanligt courtage när du säljer och köper råvarucertifikat. Hos Handelsbanken tillkommer en årlig administrationsavgift på 0,6–0,8 procent av certifikatets värde (tas ut dag för dag). De ”rena” certifikaten kostar mindre, de med hävstångsmöjlighet mer.
RBS tar inte ut någon administrationsavgift för sina certifikat kopplade till enstaka råvaror, däremot på indexcertifikaten. Då är administrationsavgiften 1,5–2 procent.
Att valutasäkra certifikatet hos RBS kostar 0–10 procent. Avgiften bestäms löpande. RBS anger ungefär 2 procent som en normal nivå, men under turbulensen förra året kostade valutasäkringen tidvis så mycket som 8 procent.
Skatt
Skatten är densamma som för andra värdepapper, 30 procent på vinsten. Förluster får dock bara tas upp till 70 procent.
Visar 1-10 av 13. Per sida:
Spekulation skapar svält genom att den låser upp råvaror istället för att dessa används.
Med dagens folkökning utanför I-lands regionerna kommer vi dock alltid ha fattiga svältande människor. Finns det mat så alla skulle bli mätta så blir dom dubbelt så många och svälter i alla fall.
Så spekulera med gott samvete i vete och bönor, gör du att en svälter idag innebär det att två slipper svälta nästa år.
@ET: & @Käkben, 03:32, 19 oktober 2009. Anmäl
Både Kanada och Australien präglar guldmynt som väger ett ounce. Köps på banken åtminstone i Tyskland.
nemesis, 03:15, 19 oktober 2009. Anmäl
@ET, Käkben
Säkerligen kan spekulation påverkar vetepriserna, men något som definitivt ger högre priser är stöden från regeringar inom EU, dvs. matvete kan inte kosta mindre än 1 kr/kg (100 EUR/ton).
Spararrookin, 00:39, 19 oktober 2009. Anmäl
Är helt enig med "Anders". Artikeln verkar mer vara vara ett beställningsjobb från de som säljer certifikaten än en saklig artikel om hur man "jordar" sin portfölj med råvaror som guld och silver. Själv köpte jag ca fem kg riktigt guld för två år sen, det har stigit med mer än 50% (borträknat diffen mellan köp och säljkurs). Kan bara säga att det känns verkligen skönt att inte ha sina tillgångar placerade i papperspengar som numera trycks upp i en hissnande fart. Tavex, guldcentralen och liberty silver köper och säljer just guld och silver.
Allt det bästa till alla!
Karl-Anton, 20:25, 18 oktober 2009. Anmäl
@ET:
Att spekulera i vete påverkar inte svälten på något sätt alls. Däremot stimulerar det ekonomin precis som all annan handel. Precis vad vi behöver med andra ord.
Käkben, 19:29, 18 oktober 2009. Anmäl
Hur ställer sig investerare/författaren til frågan om att spekulera i mat (vete) med hänsyn till de artiklar som stått i bla DN om att en miljard människor kommer att svälta/sakna mat under de kommande året?
ET, 17:16, 18 oktober 2009. Anmäl
Kan hålla med om att certifikaten är osäkrare än fysiskt guld vid en verklig kris. Å andra sidan är kostnaderna för att hanskas med fysiskt guld ganska höga. "Spread:en" (skillnaden mellan köp/sälj priser) ligger t.ex. kring 6,2% på Tavex.se. Sen tillkommer porto. Jag är inne på att handla med guld i 50 g tackor (c:a 12'600kr). Då är det lättare att sälja mindre kvantiteter samt göra affärer direkt i fysiskt guld.
Jens, 16:51, 18 oktober 2009. Anmäl
@pbn. Tex på guldcentralen. Köp en tacka på 12,5 kg för 3 119847 SEK.
chris, 15:41, 18 oktober 2009. Anmäl
Instämmer med Anders. Mycket konstig start på artikeln. Om man tror på papper kan man lika bra spekulera i annat trams. Fysiskt guld kan köpas av bla Boliden och Tavex. Fysiskt silver är dock momsbelagt i Sverige och bör därför undvikas.
Jonas, 15:05, 18 oktober 2009. Anmäl
Välskriven artikel med mycket fakta, tog upp skillnaden mellan certifikat (andel i terminskontrakt) och underliggande tillgång (råvaran), valutarisken och möjligheten att köpa open end-certifikat (valfritt slutdatum) genom RBS som är valutasäkrade (OEV eller de osäkrade OEC). Tänk också på att det kan vara intressant att vid uppgång i dollarn, som f n är svag mot kronan, så är det en möjlig valutahävstång att INTE valutasäkra. Det är klurigt med råvaruhandel, men certifikaten gör det möjligt och skoj att handla med ganska små pengar åt gången.
XY, 12:25, 18 oktober 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
