Förra årets framgångsrika samarbete mellan den amerikanska violinisten Hilary Hahn och Sveriges Radios Symfoniorkester resulterade bland annat i en lovordad cd med verk av Paganini och Spohr. Hahn kan nu i ett förnyat samarbete utnyttja sin popularitet till att föra ut Arnold Schönbergs violinkonsert, ett verk som aldrig riktigt fått fäste i repertoaren, och därför också är sällan inspelat.

Schönbergs orkestersats är dock av ett helt annat slag än det skäligen simpla ackompanjemanget till Paganinis första violinkonsert. Valet av Esa-Pekka Salonen som dirigent till den nya inspelningen är därför välbetänkt. Han känner orkestern sedan långt tillbaka, och rör sig obehindrat i den moderna 1900-talsrepertoaren.

I violinkonserten op 36 (1934-36) använder Schönberg tolvtonstekniken för första gången i ett större orkesterverk. Tolvtonen representerade demokratiseringens tidevarv perfekt, ty efter att tonaliteten, där en särskild ton, tonikan, var kung i ett feodalt relationssystem, fick nu alla tolv tonerna lika betydelse i tolvtonsseriens kollektiv. Men det nådde aldrig massorna.

I violinkonserten kombineras den stringenta strukturen på ett säreget sätt med virtuoskonsertens krav på cirkuskonster. Även blandningen av storslaget utspel och kammarmusikalisk intimitet är betydande. Det har sagts att den svårspelade solostämman kräver sex fingrar. Men verket lockar till omlyssningar snarare än tvärtom, och borde tas upp av flera av dagens skickliga violinister.

Den förening av teknisk säkerhet och uttrycksmässig känslighet som verket kräver fanns hos Hilary Hahn, vilken omsorgsfullt gav det som krävs för att musikens kvaliteter ska framträda. Idealiskt komplement till denna solistiska virtuositet blev orkesterspelet under Salonens alerta ledning. Onsdagframförandet hade kunnat spelas in direkt.

Fräsch blev också Beethovens sjunde symfoni. Något mer tyngd i inledningen hade gjort den ännu bättre, men i det utslitna allegrettot tog Salonen fram en rik doft av vårmylla, en personlig klangvinkling som slog hål på klichéerna. Rock‘n‘roll i sista satsens dansorgie, tempomätaren slog i taket.