Ambassadens adress:
Gjörwellsgatan 31
112 60 Stockholm

Tunnelbanestationer:
Thorildsplan och Fridhemsplan

Bussar:

1, 49, 57 (hållplats Fyrverkarbacken)         
och 62 (hållplats Västerbroplan)

Så hittar du oss

Telefon:(46-8) 13 04 41; (46-8) 13 04 43
Fax: (46-8) 618 27 03
E-mail: rusembassy@telia.com

Arbetstid: 08:30-17:45 (fredag: 08:30-16:30)
Lunchtid: 12:30-13:30

Ambassaden är stängd under
de ryska helgdagarna

RYSSLAND

(kortfattad allmän information)

Ryssland (Ryska Federationen) upptar större delen av Östeuropa och hela Nordasien. Ryssland är världens största land vad gäller territorium. Yta: 17075,4 tusen km². Utsträckning: 9 tusen km från väst till öst och 4 tusen km från norr till söder. Ryska Federationen består av 88 administrativ-territoriella enheter: 21 republiker, 6 territorier (kraj), 50 regioner (oblast), 2 federala städer (Moskva, Sankt Petersburg), 1 autonom region, 9 autonoma kretsar. De är samlade i 7 federala kretsar. Det finns 1091 städer, cirka 2 tusen samhällen och 150 tusen byar i Ryssland. Huvudstaden är Moskva.

Ryssland är en demokratisk federativ stat med republikanskt statsskick. Rysslands gällande författning är godkänd under folkomröstningen den 12 december 1993. Statschefen är Ryska Federationens President som väljs genom hemlig omröstning på 4 år på grundval av allmän lika och direkt rösträtt. Vladimir Putin blev vald under presidentvalet den 26 mars 2000 och omvaldes den 14 mars 2004. Presidenten är överbefälhavare för Ryska Federationens väpnade styrkor. Rysslands representativa och lagstiftande organ (parlament) är Federala Församlingen som består av två kamrar: Statsduman (450 ledamöter) och Federationsrådet (178 representanter för Ryska Federationens territoriella enheter (subjekt): en för den lagstiftande och en för den verkställande makten från varje enhet). Ordföranden i Statsduman är Boris Gryzlov (fr o m januari 2004), i Federationsrådet - Sergej Mironov (fr o m december 2001). Den verkställande makten utövas av Ryska Federationens Regering. Dess ordförande utnämns av Presidenten med samtycke av Statsduman. Ordförande i Rysslands Regering (regeringschef) är Mikhail Fradkov (fr o m mars 2004).

Geografi

Större delen av Rysslands europeiska territorium ligger på Östeuropeiska slätten. I söder ligger bergsluttningar av Kaukasus. Öster om Uralbergen sträcker sig Västsibiriska slätten som angränsas i söder av Södra Sibiriens berg (Altai, Sajani, Bajkalbergen m. fl.). I många områden av Sibirien och Fjärran Östern går tjälen aldrig ur jorden (permafrost). I Ryssland finns följande klimatzoner: (från norr till söder) arktisk öken, tundra, skogstundra, skog, skogsstäpp, stäpp, halvöken.

Skogar upptar nästan hälften av ytan - 45%, vatten – 4%, jordbruksägor – 13%, övriga typer av jord – 38%. Omkring 70% av ytan utgörs av vidsträckta slätter. Ryska Federationens högsta punkt är berget Elbrus (5642 m ö h) i Stora Kaukasus. På landets territorium flyter cirka 120 tusen floder som är över tio km. långa och vars gemensamma utsträckning är 2,3 miljoner km. De längsta floderna är Lena (4320 km), Jenisej (4130 km), Ob (4070 km), Volga (3660 km), Amur (2784 km).

Ryssland gränsar till Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen i nordväst; till Vitryssland och Polen i väst (Rysslands Kaliningradregion är avskild från övriga "fastlandet" av Litauens och Vitrysslands ytor); till Ukraina i sydväst; till Georgien, Azerbajdzjan och Kazakhstan i söder; till Kina, Mongoliet och Folkdemokratiska Republiken Korea i sydöst. Ryssland överspolas av Ishavets sjöar – Barents hav, Vita havet, Karahavet, Laptevhavet, Östsibiriska havet och Tjukotska havet - i norr; av Östersjön i nordväst; av Svarta havet, Azovska sjön och Kaspiska havet i sydväst; av Berings hav, Ochotska havet och Japanska havet i öst. Den totala utsträckningen av landsgränser är 19917 km. Kustlinjen är 37653 km. Rysslands yta är uppdelad i 11 tidzoner: från Tjukotka till Kaliningradregionen.

I Ryssland utvinns alla mineraler, en avsevärd del av vilka, först och främst olja och naturgas, exporteras.  

Klimat

Rysslands klimat är ganska varierande på grund av landets väldiga yta även om på dess större del det är kontinentalt eller kontinental-tempererat med lång vinter och kort sommar. Höga bergen i söder av Ryssland och i Centralasien förhindrar varma vindar från söder att ta sig in i Ryssland.

Temperaturmässigt anses Sibirien vara den kallaste regionen, där i området nära staden Verhoyansk "köldpolen" ligger – medeltemperatur under januari där är omkring –51°C, och under februari sjunker termometerpelare ibland ner till –68°C. I den europeiska delen är klimatet mer tempererat, och vid Svarta havets kust är klimatet huvudsakligen subtropiskt. Medeltemperatur i Moskva i januari ligger på mellan –16°C och –9°C, medeltemperatur i juli - +17-18°C.

Befolkning

Rysslands folkmängd utgör 144,3 miljoner invånare. Befolkningens genomsnittliga täthet – 8,6 inv. per 1 km². 76% av befolkningen bor i städerna. Ryssland drabbas av de för i-länder traditionella demografiska problemen som är förknippade med nativitetsfall och ökning av antal äldre människor. Medellivslängd: 62 år för män, 74 år för kvinnor.

Ryssland är en mångnationell stat, på dess territorium bor drygt 100 nationaliteter, bl. a.: ryssar – 81,5%, tatarer – 3,8%, ukrainare – 3%, tjuvasjer – 1,2%.

Det statliga språket är ryska. Det talas även på drygt 100 andra språk i landet.

Enligt enkäten genomförd av Fonden "Allmänna opinionen"  anser 56% av befolkningen sig tillhöra ryska ortodoxa kyrkan, 2% tillhör andra kristna församlingar (protestanter, katoliker, baptister, uniater m fl), muslimer utgör 5%, buddister –1%, 31% anser sig vara icke troende.  

Historia

De första statsbildningarna på Rysslands territorium uppstod på 1000-talet f.Kr. – Bospor och Skyternas stater. Under åren 552-745 var Rysslands territoriums del upptagen av en turkisk stamförbundsstat  Turkisk kaganat. I mitten av 700-talet – slutet av 1000-talet låg i Nedre Povolzje, Norra Kaukasus, Priazovje staten Kazarisk kaganat. Det anses att slaviska stammar invandrade till nutidens Rysslands territorium från väst under 500-talet e.Kr. Ryska nationalitetens vagga är Kievstaten, just där under 900-1000-talet utvecklats det ryska folket. Enligt krönikor inkallade år 862 några stammar som bodde på nutidens Rysslands territorium anföraren av vikingarnas eller varjagernas trupp - Rurik för att bli deras furste. Först regerade han i Ladoga och sedan i Novgorod. Ruriks ättlingar var storfurstar av Vladimir, Moskva, Tver, Ryazan m fl (den siste av Rurikätten tillhörande dynasti av Moskvas storfurstar och tsarer var tsar Fjodor Ioannovitj (1557-1598).

Under 1200-talet, feodalismens splittringstid, uppkom två starka stater – furstendömet Vladimir och Suzdal samt Republiken Novgorod. Under 1300-talet drabbades ryska furstendömen av mongolisk-tatariska invasion (1237-1242), svenska och tyska anfall (slaget vid Neva år 1240, Isslaget år 1242). År 1480 tog det nästan 250-åriga mongolisk-tatariska oket slut med bortjagande av inkräktare med förenade styrkor av ryska marker.

Under 1400-talet började en centraliserad stat utformas kring furstendömet Moskva vars bildandet fulbordades år 1547, då Ivan IV "den förskräcklige" kröntes till tsar. Under 1600-1700-talet utvidgade Ryssland sina gränser och i Ryska tsardömet införlivades Povolzje, Ural, Västsibirien.

År 1613 blev Michail Romanov Rysslands tsar, den förste av Romanovs dynasti som regerade till år 1917. I slutet av 1700-talet besteg Peter I den Store  Rysslands tron och hans regerande ändrade Rysslands öde i grunden. Landet fick tillträde till Östersjön och utökade sitt inflytande ännu mer. År 1721 utropades Ryssland av Peter den store till imperium.

Som epokgörande historiska händelser under perioden till år 1917 bör man notera Katarina II den Storas regerande som anses vara uppblomstringstid för Ryska Imperiet; det Fosterländska kriget år 1812 och fördrivande av Napoleon från Ryssland; reformen år 1861 som upphävde livegenskapen i Ryssland; revolutionen år 1905, som ledde till att första parlamentet i Ryssland – Duman inrättades.

Under perioden av sin största uppblomstring (1913) upptog Ryska Imperiet omkring 22 miljoner km² och uppdelades då i fyra huvudregioner: Ryssland som inkluderade Östeuropa,  Stora Furstendömet Finland och största delen av Polen; hela territoriet av Nordasien eller Sibirien; Centralasien och Kaukasus (de sista var inlemmade under 1800-talet).

Efter Oktoberrevolutionen 1917 var Ryska Sovjetiska Federativa Socialistiska Republiken (RSFSR) etablerad i januari 1918. RSFSR tillsammans men Ukraina (USSR), Vitryssland (BSSR) och Transkaukasiska republiker (ZSFSR) bildade Unionen av Sovjetiska Socialistiska Republikerna (SSSR) den 30 december 1922. Vidareutvecklingen av Ryssland var oskiljaktigt förknippad med SSSR. Ryssland överlevde inbördeskriget (1918-1922),  Stora Fosterländska kriget (1941-1945). Den 12 juni 1990 antog Folkdeputeradekongressen av RSFSR Deklarationen om Ryska Federationens statliga suveränitet. Den 12 juni är Rysslands nationaldag sedan dess.

Ekonomi

Ryssland är ett industriland uppdelat i 12 stora ekonomiska regioner. Industri utgör 45% av nationalinkomstens struktur, jordbruk – 10%, byggande – 11,5%, transport, kommunikation, service m.m. – 34%. Ekonomin domineras av tung industri, särskilt metallurgi, kemisk industri, maskinbyggnadsindustri och kraftindustri. Det finns en välutvecklad skogsindustri: Rysslands skogsresurser är största i världen. Jordbruksarealen utgör 195,2 miljoner hektar. Jordbruket bildar 36% av agrobruttoprodukt, boskapsskötsel – drygt 60%.

Kultur och vetenskap

 Ryssland är ett land med mångsekelgammal historia och rik kultur. Det gav världen sådana stora konstnärer som Viktor Vasnetsov, Vasilij Surikov, Kasimir Malevitj, Vasilij Kandinskij, Marc Chagall, Michail Sjemyakin. De ryska tonsättarna Pjotr Tjajkovskij, Sergej Rachmaninov, Igor Stravinskij, Sergej Prokofjev, Dmitrij Sjostakovitj, Alfred Sjnitke samt musikerna Mstislav Rostropovitj, David Oistrach, Svjatoslav Richter är vida bekanta. Ryska folkets skapargeni  i litteratur, som blev en ofråntagbar del av världskultur, återspeglades mest fullt och tydligt i litterära verken av Aleksander Pusjkin, Michail Lermontov, Ivan Turgenjev, Fyodor Dostojevskij, Leo Tolstoj, Anton Tjechov, Ivan Bunin. Den ryska baletten är välkänd över hela världen, dess bästa representanter är trupper av Bolsjojteatern i Moskva och Mariinskijteatern i Sankt Petersburg samt sådana framstående dansörer som Anna Pavlova, Galina Ulanova och Rudolf Nurijev.

Ryska vetenskapsmän uppnådde avsevärda resultat på olika vetenskapsområden. Ryssland är pionjär och en av ledarna inom rymdforskning. Juri Gagarin utförde den första bemannade rymdfärden den 12 april 1961.

De av ryssarna uppnådda framgångarna belönades vid upprepade tillfällen med Nobelpriset och pristagare var: Ivan Pavlov (medicin, 1904), Ilja Mechnikov (medicin, 1908), Ivan Bunin (litteratur, 1933), Nikolaj Semenov (kemi, 1956), Igor Tamm (fysik, 1958), Boris Pasternak (litteratur, 1958), Lev Landau (fysik, 1962), Nikolaj Basov och Aleksander Prochorov (fysik, 1964), Michail Sjolochov (litteratur, 1965), Aleksander Solzjenitsyn (literatur, 1970), Leonid Kantorovitj (ekonomi, 1975), Josif Brodskij (litteratur, 1987), Zhores Alferov (fysik, 2000), Vitalij Ginzburg och Aleksej Abrikosov (fysik, 2003). Andrej Sacharov i 1975 och Michail Gorbatjov i 1990 belönades med Nobels fredpris.

Många arkitektoniska och kulturhistoriska minnesmärken i Ryssland är uppförda på UNESCO-listan av världsarvets objekt, bl.a. Moskvas Kreml och Röda torget, Sankt Petersburgs historiska centrum och slottskomplex av dess omgivningar, Kizji, Novgorods historiska monument, kulturhistoriska komplexet på Solovetskij öarna, Troits-Sergiyev Lavra i Sergiyev Posad.

Materialet är förberett med användning av data från Rysslands Statliga statistiska kommitté, Rysslands Jordbruks- och livsmedelsministerium, Rysslands Kulturministerium, Rysslands Gidrometcenter, fonden "Allmänna opinionen", Rysslands Uppslagsbok, Encyclopedin "Kirill i Mefodij"